Så hålls coronavaccinet extremkallt från Flandern till svenska överarmar

Kyltekniken har hamnat i hetluften en vinter där mänskligheten är försatt i spänd väntan. Världen står inför en unik prövning när miljarder doser covidvaccin ska fraktas och förvaras i extrema temperaturer och inget får gå snett i kylkedjan.

I ett hemligt rum på Universitetssjukhuset i Örebro står en Haier DW-86L828J och tuffar på kring 86 minusgrader. I den finns Pfizer/Biontechs mRNA-vaccin mot covid-19. Det är förbjudet för utomstående att se den här lågtemperaturfrysen. På bild går bra, men obehöriga får inte komma i närheten av den fysiskt. Vetskapen om var den står placerad hålls inom en snäv krets av säkerhetsskäl. Det är en av två frysar som Region Örebro nyligen köpt in för att förvara vaccinet.

– Det är stora åbäken, men relativt vanliga frysskåp som är inpluggade i 230-voltsuttaget. Det handlar inte om enorma installationer, vi har dragit in separat el till båda frysarna och de övervakas automatiskt. Vi kan följa en temperaturkurva som larmar via mejl och sms till utvalda personer om det skulle bli för varmt i frysarna, säger Erik Fredholm, ansvarig apotekare i styrgruppen för vaccinationen i Region Örebro.

I skrivande stund får regionen 3 000 doser av vaccinet i veckan. Förvaringen är inte långvarig, doserna som ligger i något som liknar pizzakartonger flyttas ut till vaccinationscentralerna samma vecka som de kommer in. Där kan de ligga i kylskåp, mellan två och åtta plusgrader, i upp till fem dagar utan att ta skada. Omsättningen gör att det än så länge inte har uppstått någon utrymmesbrist i frysarna.

– Om allt går helt enligt planerna så kommer det väldigt mycket doser i april och maj och då kanske det krävs större lagringsmöjligheter, säger Erik Fredholm.

Så länge mRNA-vaccinet hålls nedfryst ska det vara minst 72 grader kallt. Frysarna läser av temperaturen var tjugonde minut och håller den inte måttet går ett larm. Så här kallt har vaccinet varit sedan det blandades färdigt i Pzifers fabrik i belgiska Puurs. Den djupfrysta resan från en liten stad utanför Antwerpen till Sverige ska vi återkomma till.

Tillbaka till resans mål i Örebro. Ronny Carlsson är avdelningschef för område medicinsk teknik i regionen. Han förklarar hur underhållet av utrustningen går till.

– Vem som får eventuella larm och vilka åtgärder man ska vidta håller vi internt i första hand. Skulle det ske ett haveri eller något större fel på utrustningen som vi inte klarar att hantera så kontaktar vi respektive leverantör.

– Kan inte drifttekniker ordna felet, om frysen har lagt av helt, finns en evakueringsplan där man flyttar vaccinet till den andra frysen. Det finns gott om utrymme än så länge. Skulle det inte funkar har vi reservfrysar, som dock ligger på minus 20 grader. Det betyder att hållbarheten kortas och man måste hålla bevakning på vaccinet. Vi har också ett kylrum där vi kan placera det en begränsad tid. Min bedömning är att vi har en rutin och beredskap som är väl genomtänkt och utarbetad, säger han.

När det börjar bli dags för att fylla en spruta med vaccin och sätta den i armen på en människa så öppnas frysskåpet och lådorna plockas ut med tillbörlig respekt. Inte bara för det dyrbara innehållet, de extrema temperaturerna innebär också fara för personalen.

Den som ska hantera Comirnaty, som det här vaccinet heter, och torris måste vara försiktig på grund av risk för köldskador och kvävning. Och tänka på att akta ryggen, lådan är inte stor men väger upp till 36 kilo när den är fullpackad. När kartongen öppnas ska man ha på sig skyddsglasögon och vattentäta, isolerade handskar för att inte riskera frostskador. Innan dess måste man vara säker på att utrymmet man befinner sig i är väl ventilerat och inte trångt. Det beror på att torris snabbt blir till koldioxidgas när den utsätts för rumstemperaturer och då ersätter syret i rummet, vilket kan orsaka kvävning. Den som hanterar torris och märker av andfåddhet eller huvudvärk ska lämna rummet direkt.

Testa dig med quiz: Hur bra koll har du på kylbranschen?

Med säkerhetsförmaningarna avklarade kan vi öppna kartongen. Överst ligger ett skikt med torris. Under det hittar man ett skumplastlock med en temperaturmätare. Den kan mottagaren läsa av för att kontrollera att innehållet varit tillräckligt kallt under transporten. I en lös innerlåda finns upp till fem tråg med injektionsflaskor. Varje tråg rymmer 195 flaskor som var och en efter spädning räcker till sex doser. Skulle det av någon anledning inte finnas ultrakalla frysar till hands fungerar fryskartongen som förvaring i upp till 30 dagar. När flaskorna med vaccinet transporteras till vaccinationsplatserna kan de förvaras i kylskåp under förutsättning att de används inom fem dagar.

I Örebro har sjukvården bland annat byggt upp ett vaccinationscentrum i arenan och kongresshallen Conventum mitt i staden. Här har man börjat vaccinera så smått, men det är först om några månader som det på allvar kommer att börja kavlas upp ärmar och anläggas stålsatta miner i båsen som placerats ut på säkerhetsavstånd från varandra.

Fredrik Löfgren gör ingen nervös min. Möjligen kan han se stressad ut då och då, för det är bråda dagar på hans kontor hos Oscar Medtec. Det ligger bara några steg från fabrikslokalerna där företaget tillverkar sina egna vaccinkylar, granne med Gokartcentralen och med utsikt över E6:an i ett snötäckt industriområde i de norra utkanterna av Kungälv. Bara sedan november har företaget anställt tre nya kylmontörer för att möta efterfrågan och det lär bli fler under våren.

– Det är full fart i vår kylskåpstillverkning och leveranser. Vi har haft mycket att göra hela senaste året förutom en liten dipp i våras när det rådde lite förlamning i samhället. Vår huvudkund är sjukvården, men det finns en massa nya aktörer som också ska vaccinera framöver, som inte haft den här typen av utrustning tidigare. De nya vårdaktörerna vet kanske inte vad det är för typ av utrustning de behöver och man får hjälpa till lite mer. Det finns säkert ett tiotal nya vaccineringsföretag som vi inte jobbat med förut, säger Fredrik Löfgren, som är operativ chef på Oscar Medtec.

Vilken sorts kompetens är det ni kommer att behöva förstärka med?

– Håller trenden med den ökande efterfrågan på kylskåp i sig så kommer vi att behöva såväl fler kylmontörer som servicetekniker. Montörerna här bygger kylskåp från grunden och arbetsuppgifterna kan vara allt från att bocka plåt till at fylla gas och testköra färdiga skåp.

Enligt Fredrik Löfgren har vissa regioner inventerat sin fryskapacitet redan i höstas medan andra inte verkar ha insett vilka behov de kommer att behöva uppfylla förrän nu.

– Nu inser alla att de behöver mycket stor kapacitet för förvaring i det sista ledet när man ska ge vaccinet. De hyr ofta in sig i idrottshallar och allt möjligt och det är en utmaning att ordna kylförvaring på sådana platser, säger han.

Vad är svårast kyltekniskt sett under vaccinationsinsatsen?

– Det är framför allt transporterna som är problemet. Man ska frakta vaccinet mellan olika enheter och ha en obruten kylkedja med kylbilar och kylboxar. Man måste kunna dokumentera kylkedjan så att det går att bevisa att vaccinet inte utsatts för alltför höga temperaturer. Därför är det viktigt att skåpen sparar data och slår larm om något går fel.

Och vad stöter ni som kylföretag på för problem?

– Problemet i Sverige är möjligen att vi har 20 regioner som alla har sina egna strategier och startsträckor. Det finns ingen samordning mellan dem, man kan sitta och prata med fem olika företrädare. Vi riktar oss till hela Norden och i Norge, till exempel, så är det mer en central styrning av det här.

Hur ser ert uppdrag ut när ni väl har sålt kylarna?

– Vi jobbar med service och underhåll också. Om ett kylskåp lägger av handlar det oftast om att flytta över vaccinet till ett annat skåp snabbt och det är inte något som vi sköter. Vi kan komma dit och byta ut något kylaggregat om det är det som är problemet.

Hur känns det att hamna mitt i centrum av en så här historisk händelse, det kanske inte kyltekniker är så vana vid?

– Det är en utmaning får man säga. Och stressigt, man ska ha folk som klarar av jobbet men också få fram komponenter och råmaterial från olika delar av världen. Det kan vara segt med transporter nu på grund av corona. Det är många saker man får jobba med för att få ihop det.

Läs mer: ”Med tanke på pandemin tror jag digitala utvecklingen tar extra fart”

– Personalmässigt har vi haft det lättare i och med att många andra branscher gjort sig av med folk. Det gör att vi kan plocka upp personal enklare nu när behovet ökat.

Fredrik Löfgren menar att hans företag som bygger ihop och levererar vaccinkylar har en stor fördel på den inhemska marknaden just på grund av världsläget.

– Många kunder har fått upp ögonen för att det är viktigt att ha lokala leverantörer och tillverkare, för det är inte så många i vår bransch som har tillverkning i Sverige längre. Många har tidigare köpt kylskåp från Asien och därifrån har man väldigt svårt att få leveranser nu. Vi har alltid alla reservdelar och löser problem direkt. Det är det som gör att vi får många nya kunder nu. Det är eftermarknaden och servicebiten som är vår stora styrka, därför har till exempel alla apotek valt att jobba med våra skåp.

Är ni rentav så samhällsviktiga just nu att montörerna borde få förtur i vaccinkön?

– Utan kylskåp så blir det ingen vaccinering, så vi känner själva ansvar för att hålla oss friska. Men vi har inte fått några vaccin själva, så nyttiga är vi inte.

Oscar Medtec säljer kylskåp, inte lågtemperaturfrysar. Den senare produkten finns däremot hos bland andra Labkyla i Linköping, där Carin Ehrenkrona berättar att förfrågningarna på den typen av frysar än så länge inte har ökat så mycket som man kanske kan tro.

Läs mer: De minskar risken för inomhusregn

– Många aktörer har redan den typen av utrustning. Men under våren när de stora sändningarna av vaccinet kommer så blir det en ökad efterfrågan. Många nya aktörer har inte blivit tillfrågade om att sköta vaccination än, men när de får ja till att göra det så kommer efterfrågan öka bland dem.

Kommer ni kunna leverera till alla som behöver?

– Det tror jag men det kan vara längre leveranstider på den här typen av produkter än normalt. Den här marknaden har många kugghjul som måste gå i varandra och det blir lätt ringar på vattnet när något fallerar.

– Det måste ju också finnas tillräckligt med personal som kan det här. Det kan finnas många montörer som inte är vana vid den här utrustningen.

Det får inte bli fel i slutet, inte i mitten och inte heller i början av förvaringen. Då är vi tillbaka till fabriken i en småstad i Flandern. Vaccinet har blandats färdigt, legat i någon av alla rader av ultrakalla frysar i Pfizers fabrik och sedan paketerats i torris för transport. En lastbilschaufför hämtar upp kartongerna för att köra dem till Sverige och lämna av dem hos sjukhusen. Transporten kanske sköts av någon av de stora logistikfirmorna och kanske, kanske inte är den eskorterad av säkerhetspersonal. Pfizer vill inte lämna ut detaljerna av säkerhetsskäl.

Försedda med temperaturmätare och GPS-sändare som läser av och informerar om temperaturen börjar fraktlådorna rulla norrut. Det är 144 mil att köra innan lastbilen är framme i Örebro och vaccinet kan stuvas in i det hemliga rummet någonstans på universitetssjukhuset. Färden går genom en bit av Nederländerna och sedan väntar många mil på tyska vägar innan lastbilen når Danmark och så småningom kan rulla över Öresundsbron in i Sverige.

Vad händer om en lastbil av något skäl blir stående på till exempel en motorväg i Tyskland?

– Transportavvikelser rapporteras i realtid och det finns stor marginal i transporttider. Hittills har vi inte sett någon avvikelse som gjort att vaccinet inte har kunnat användas, säger Ulrika Goossens, kommunikationschef för Pfizer Sverige.

Vilka är de största svårigheterna för er med att skicka ut så stora mängder vaccin i världen?

– Vår största utmaning har varit att utveckla en helt ny leveranskedja med extremt låga temperaturer och stora volymer till en global marknad där vi från början inte visste exakt vart vi skulle transportera vaccinet. Vi behövde utveckla nya lösningar och processer. Det handlade bland annat om att uppgradera våra befintliga tillverkningsanläggningar och att ta fram de specialdesignade GPS-försedda temperaturkontrollerade fraktlådorna.

– Vi tittar också på en fortsatt utveckling som frystorkning. Det skulle underlätta leveranskedjan om man inte behöver transportera vaccinet i ultralåg temperatur och kan också gynna transport och lagring till utvecklingsländer och mer otillgängliga områden.

Pfizers vaccin är inte det enda som kommer att användas under vintern och våren. Det finns fler med olika krav på temperaturer. De flesta behöver inte extrem kyla, något kan förvaras i 20 minusgrader, andra i kylskåpstemperatur. Förutsättningarna för frakt och förvaring skiljer sig kraftigt åt. Det kommer att krävas olika former av transport, med fartyg och flygplan och mottagarländernas kapacitet och klimat varierar förstås också stort. Det som är världens största vaccinationskampanj blir ingen lätt match att ro i land, varken i Sverige eller resten av världen.

– Man måste ha rätt utrustning men också rätt kompetens i alla led. Det är ovanligt att jobba med så låga temperaturer. Få saker är designade för de här temperaturerna, säger Per Jonasson, fram till nyligen vd på Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Robert Thell, ordförande i Kyltekniska föreningen, ser också brist på personal som är van att arbeta mot så låga temperaturer som 70-80 minusgrader som ett möjligt problem.

– Många av de kyltekniska företagen har svårt att utföra service på specialfrysar som de här utan det får specialister som tillverkarnas egna serviceorganisationer göra. Det är väldigt unikt. Det finns säkert kylföretag som servar de kryogena delarna i så låga temperaturer men jag kan inte namnge någon just nu, säger han.

– Det som är positivt är att det verkar som om det inte kommer att behövas några jättestora lager hos mottagarna. Produkten förbrukas relativt snabbt och efter hand, så lokalt kommer man inte kunna ta emot en stor mängd sprutor på en gång. Det skulle kräva stora lagerutrymmen.