Här är de vanligaste arbetsskadorna

Siffran över arbetssjukdomar i VVS-branschen har störtdykt sedan millennieskiftet. Samtidigt går många montörer runt med konstanta smärtor. Hur går det ihop och vad kan göras för att kroppen ska hålla arbetslivet ut?

Ensamarbete och tidspress ligger bakom många belastningsskador och arbetssjukdomar men också olyckor. Studien ”Bortom noll – en hälsofrämjande byggbransch” från 2016, gjord vid Luleå tekniska universitet, bygger på två enkäter med personal inom byggbranschen, totalt närmare 2 200 svar. Den visar att det senaste decenniet har inneburit en nedgång både i olyckor och arbetssjukdomar, men många skadas fortfarande på jobbet.

Av de deltagande i studien som råkat ut för en allvarlig olycka arbetade nästan hälften ensamma vid olyckstillfället. En klar majoritet hade över tio år i yrket när olyckan skedde och tre av fyra ansåg sig ha stor erfarenhet av den arbetsuppgift de utförde.

Läs mer: Rörfirman satsar tio minuter för att alla ska hålla till pension

Läs mer: ”Jag har kört över min kropp för många gånger”

När de som svarade i enkäten fick ranka hur de trivdes på jobbet visade det sig att de allra flesta gillar sitt jobb och sina arbetskamrater. Två faktorer sticker ut på den negativa sidan: bristande planering och tidspress. Över hälften av de som blivit allvarligt skadade på jobbet kände innan olyckan olust inför arbetet på grund av att det var dåligt planerat och den tilldelade tiden för knapp. Av de som var stressade dagligen på jobbet hade mer än tre gånger så många råkat ut för allvarliga olyckor än de som sällan eller aldrig var stressade. På ställen där arbetsledningens förebyggande arbete för säkerhet och hälsa upplevdes som bra hade klart färre allvarliga olyckor inträffat än på företag där det upplevdes som dåligt.

Enligt AFA Försäkrings rapport ”Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen 2017” hör byggbranschen fortfarande till de mest drabbade av olyckor och sjukdomar. Yrken inom bygg står för 5 procent av alla sysselsatta men 30 procent av alla fall av arbetssjukdomar, enligt statistik över godkända försäkringsärenden. Isolerings- och VVS-montörers vanligaste olyckor är att skära sig med kniv eller på annat vasst föremål, som rör- och plåtkanter. Fallolyckor, oftast från lägre höjd inomhus, är näst vanligast.

Eftersom skärolyckor dominerar är händerna den del av kroppen som oftast skadas, sedan huvud och hals och fötter och fotleder.

Arbetssjukdomarna har minskat betydligt mer än olyckorna. Åtminstone i statistikens universum. Enligt rapporten ”Arbetsskador i byggverksamhet 2019” av Björn Samuelson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har den nedåtgående kurvan gällande olycksfall i arbetet planat ut sedan runt 2010 och de senaste åren har antalet legat på ungefär samma nivå även om det är fler som är sysselsatta i branschen nu.

Siffrorna i rapporten kommer från anmälningar till Försäkringskassan fram till juni i år. De omfattar alla olyckor med minst en dags frånvaro och alla sjukdomar oavsett om de godkänts för arbetsskadeersättning eller inte. Utländska arbetare som är skrivna i annat land räknas inte in eftersom de är försäkrade i hemlandet.

Belastningsskador är klart vanligast i VVS-branschen följt av sjukdomar orsakade av vibrationer och buller.

Sedan millennieskiftet har kurvan över arbetssjukdomar störtdykt. År 2001 anmäldes 2 035 ärenden och som lägst, 2018, var siffran nere på 505. Räknat per tusen anställda ventilations- och VVS-montörer drabbas numera ungefär en sjättedel så många av arbetsrelaterade sjukdomar som i början av 2000-talet. Det är i alla fall vad anmälningsstatistiken berättar. Verkligheten ser inte fullt så ljus ut, enligt professorn som skrivit rapporten.

– Det var en så hög topp 2001-2002 därför att man skulle ändra försäkringsvillkoren och möjligheterna att få arbetsskador godkända. Då blev folk uppmanade att anmäla alla upptänkliga skador innan nya regler gjorde det svårare. Därför blev det många anmälningar de åren och när man betat av alla ackumulerade fall så sjönk siffran brant åren efter, säger Björn Samuelson.

Så, statistiken var lite för bra för att vara sann. Men de arbetsrelaterade sjukdomarna tycks verkligen ha minskat stadigt över tid.

– Nedgången beror nog på högre medvetenhet kring riskerna för att få arbetssjukdomar och på teknisk utveckling. Företagen har blivit allt mer medvetna och satsar mer på att förebygga skador. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har blivit bättre och frågorna har kommit högre upp på agendan, säger Björn Samuelson.

Vad krävs för att det ska bli ännu bättre?

– Man ska fortsätta att arbeta systematiskt. Det handlar inte om några enskilda åtgärder utan att allt måste genomsyras av att man har ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Exempel på sådant som kan förebygga skador?

– Träning är en viktig faktor, men det kan inte förebygga alla dåliga arbetsställningar. Man måste också förbättra arbetsmetoder och verktyg. Där är det viktig med innovationerna som kommer i VVS-branschen, att man kan ha flexibla rörslangar under diskbänken istället för fasta styva rör, det underlättar kolossalt. Att vissa detaljer kan vara förmonterade så att man slipper hålla på och krypa och sitta konstigt lika ofta. Man ska hålla nere buller- och vibrationsnivåerna på verktygen och inte arbeta för länge med dem. Verktygen har blivit bättre med lägre vibrationsnivåer, men då är risken istället att man arbetar längre med dem och i slutändan får samma dos ändå.

Magnus Persson är arbetsmiljöexpert på Installatörsföretagen. Han håller med om att statistiken inte berättar hela sanningen.

– Belastningsergonomiska sjukdomar är arbetssjukdomar som man sällan får godkända av Försäkringskassan. Tittar man på statistiken så ser det ut som om vi inte har några problem med arbetssjukdomar i vår bransch men i verkligheten känner alla rörmokare någon som har ont i axeln eller knäet. Det råder en otroligt kraftig underrapportering gällande arbetssjukdomar, säger han.

En annan anledning till de låga siffrorna tror han kan vara att många kanske byter tjänst när de börjar få ont och blir till exempel projektledare istället.

Vad ska företagen göra för att färre ska skadas?

– Det är ett delat ansvar. Arbetsgivaren ska definitivt hjälpa till med riskbedömning, se till att de hjälpmedel som behövs finns på plats och att utbilda personalen. Men i utförandet måste också montörerna ansvara för sin arbetsmiljö. Många är ute själva, det är sällan chefen är ute på själva arbetsplatsen. Där tror jag det är viktigt att använda systemen för tillbudsrapportering som finns, att ”när jag skulle göra den här grejen fick jag lyfta för tungt”. Man måste rapportera in tillbud så att arbetsgivaren får reda på de problem som finns.

Läs mer: Rörfirman satsar tio minuter för att alla ska hålla till pension

Läs mer: ”Jag har kört över min kropp för många gånger”