“Det är tuffare i vården än i VVS-branschen”

Omkring 10 000 yrkesutbildade installatörer saknas totalt i Sverige i dag. Är det kvinnorna som ska rädda branschen från kompetensbristen?

Yrkeshögskolan med det lite ovanliga namnet Karlsson Climate (KC) håller till på två ställen i Skåne, dels i Eslöv där den teoretiska undervisningen sker, dels i Klippan dit den praktiska skolgången är förlagd.

”Man tror sig vara förflyttad till 60-talet”

Av totalt 15 elever som går den treåriga utbildningen ”Driftingenjör inom kyla, VVS och energi” är tre kvinnor. Det är en stor andel i en bransch som annars består av 1 procent kvinnor totalt.

De tre kvinnorna som pluggar på KC är Linda Wernram, 28 år, Helena Hammenskog, 30 år, bägge från Malmö och Anna Strand, 20 år, från Höör.

De har drygt ett år kvar att plugga, innan de är färdiga driftingenjörer. Och de har mycket goda utsikter att få jobb direkt efter utbildningen.

I installatörsbranschen fattas det omkring 10 000 yrkesutbildade installatörer. Allt enligt Installatörsföretagens Kompetensrapport från 2017.

”Jag är enda tjejen här på Comfort Hagbergs Rör i Borås”

Varför valde ni den här utbildningen?

– Jag ville ha en förändring i mitt liv efter att ha jobbat treskift i många år som undersköterska. Det är tuffare att jobba i vården än i VVS-branschen, säger Linda Wernram.

– Det är kul att förstå hur grejer faktiskt fungerar, säger Helena Hammenskog, som har pluggat nationalekonomi, filosofi och astronomi innan hon började på Karlssons Climate.

– Jag gjorde fyra månaders praktik inom teknik via projektet Tekniksprångarna. Det var en snabb och enkel väg som förde mig ut i teknikbranschen, säger Anna Strand, som nyligen gått ut gymnasiets naturvetenskapliga program.

Hittills har de bara fått positiva reaktioner från omgivning för sitt yrkesval. De har varit ute på praktik och nu återstår den längre lärlingsperioden.

”VVS-branschen är bättre än sitt macho-rykte”

Hur ska man få fler kvinnor att välja den här utbildningen?

– Det handlar mycket om det egna intresset för matematik, fysik och teknik, som i dag är ganska lågt hos kvinnor. De kunskaper jag får här gör att jag plötsligt förstår hur vardagliga saker som luft och temperaturer fungerar – det här häftigt, säger Anna Strand.

Att det också är svårt att omskola sig till installatör efter gymnasiet har Anna Strand fått erfara.

– Jag var intresserad av att bli elektriker efter gymnasiet, men det visade sig nästan vara omöjligt eftersom jag inte hade gått ett eltekniskt program på gymnasiet, säger hon.

”Jag måste säga ifrån”

Den största utmaningen när de kommer ut på arbetsmarknaden blir att handskas med fördomar och en tuff jargong, det är alla tre överens om.

– Snacket har varit grovt ibland när man har varit ute på praktik, säger Anna Strand.

Men jargongen är inget att vara rädd för, menar Helena Hammenskog.

Linda Wernram påpekar att det är bra att kunna säga ifrån:

– På min praktik bad min chef att jag skulle säga till honom direkt om jag upplevde någon form av obehag. Det verkar vara många som tänker på det på mansdominerade arbetsplatser, att man kan bli extra utsatt som tjej.

– Men det är tråkigt att de ska behöva säga det. Det ska ju inte behövas egentligen, anser Anna Strand.