Rasar mot debiteringen: Vi betalar grannarnas värme

Individuell mätning av värme är bedrägeri, anser en boende i en bostadsrättsförening i Skåne. Men föreningen fortsätter med den omstridda individuella debiteringen.

Den skånska bostadsrättsföreningen består av 75 lägenheter i en fastighet på drygt 7 000 kvadratmeter, byggd i slutet av 1980-talet.

”Boverket missar målet för varmvatten”

För 15 år sedan beslöt föreningen att man skulle installera individuell mätning och debitering av värme och varmvatten (IMD).

Individuell mätning av värme är omdiskuterad sedan länge, eftersom värme överförs från ett varmare till ett kallare medium. Värme vandrar från en varm till en kall lägenhet.

Boverket har utrett IMD för värme flera gånger, senast i en uppföljning från 2018, och varje gång kommit fram till att metoden inte är effektiv och regeringen har beslutat att det inte ska ställas några krav på installation av IMD, då det gäller värme.

En av de boende i föreningen, som vi talat med, är mycket upprörd över att han får betala för grannarnas värme genom värmevandringen.

– Den individuella mätningen av värme har inte sparat energi, tvärtom. Den totala uppvärmningskostnaden för Brf Termostaten, mätt via lägenheternas radiatormätare, är fortfarande omkring 300 000 kronor. Värmevandring innebär en väsentligt högre kostnad för oss som vill ha normal komfortvärme på 21–23 grader, säger den boende och tillägger att om föreningen verkligen sparat på värmen skulle den totala värmekostnaden bli 200 000 kronor. Men den är fortfarande 280 000 kronor.

Att mäta och visualisera är att veta

Enligt honom skulle flera bostadsrättsinnehavare ha haft inomhustemperaturer på 0–18 grader, enligt mätningen från lägenheternas radiatorer.

– Det betyder inte att de har det så kallt, bara att radiatorerna är avstängda för att spara pengar. De får nämligen gratisvärme från de ”värmeslösande” grannarna, konstaterar mannen vi talar med och tillägger att ”slösarna” via höjd månadskostnad ska betala 80 000 kronor till ”spararna”, trots att ”slösarna” redan betalt deras värme genom värmevandringen.

– Det är inget annat än en olaglig överföring av ”slösarnas” extrabetalning för ”spararnas” värmekostnader. Om alla betalar samma pris per kvadratmeter för värmen blir det en jämnare värmefördelning i hela fastigheten och transmissionsförlusterna försvinner, och då blir uppvärmningskostnaden lägre, anser han och tillägger:

– Det är inte möjligt att mäta värmen specifikt per lägenhet i flerbostadshus. Fördelningsmätningen är en bluff. Det finns inga incitament.

Men bostadsrättsföreningens ordförande håller inte med och pekar på att värmekostnaderna sjunkit med drygt 20 procent sen systemet infördes 2005.

– Majoriteten av medlemmarna anser att IMD är ett välfungerande system. Men onekligen finns det en liten grupp som inte är nöjda med systemet. Denna grupp har genom begäran om extrastämma och motioner till ordinarie stämmor gjort att föreningens medlemmar behövt rösta om frågan vid tre tillfällen. Vid samtliga omröstningar har en stor majoritet av föreningens medlemmar röstat för att behålla IMD, skriver han i ett mail till VVS-Forum.

Inget krav på IMD men ny utredning tillsatt

Den kritiska bostadsrättshavaren får dock stöd av Simon Siggelsten, lektor i byggteknik vid Malmö Universitet, som forskar kring IMD.

– Det är inte tekniskt möjligt att mäta värme rättvist med dagen mätsystem, med vissa undantag. Eftersom värme läcker mellan angränsande lägenheter går det endast att mäta hur mycket värme som levererats fram till respektive lägenhet, vilket inte är detsamma som den faktiska energianvändningen, konstaterar han.

Joakim Paulsson på Techem, som installerat IMD-systemet i den aktuella bostadsrättsföreningen, menar dock att värmeläckaget är mycket litet mellan lägenheterna vid normala inomhustemperaturer på 19-21°C.

Men han betonar att föreningen måste informera bostadsrättshavarna att man exempelvis inte ska stänga av värmen helt i lägenheten om man reser bort över vintern.

– Besparingen som man uppnår sker inte på grund av avsevärt lägre inomhustemperaturer, alltså att folk ska behöva frysa för att man ska spara pengar, utan beror istället på att vädringen och ”slöseriet” minskar avsevärt. I stället för att man går hemifrån med öppet fönster och värmen på, så stänger man av värmen och öppnar flera fönster en kort stund, säger han.

Allmännyttiga Helsingborgshem har tidigare haft IMD i flera av sina bostadsområden, men nu tagit bort värmemätningen.

– Efter en kundenkät med fokus på inomhusklimat blev slutsatsen att IMD varken gjorde våra hyresgäster mer nöjda eller att den totala energiåtgången minskade. Därför upphörde vi med den individuella mätningen och debiteringen av värme, som nu åter ingår i hyran med ett riktvärde på 21 grader, säger Åsa Cullborn på Helsingborgshems pressavdelning, och tillägger att man fortsätter att se över vattendebiteringsmodellen.

Uppskattningsvis kostar installation av värme- och varmvattenmätning omkring 15 000–20 000 kronor/lägenhet. Driftkostnaden beräknas till 500–800 kronor per lägenhet och år. Allt enligt uppgift från allmännyttans organisation, Sveriges Allmännytta, tidigare Sabo.