Hon fortsätter kampen mot machojargongen

”Jag var med om att bli tagen på brösten, fick ovälkomna kyssar på munnen och sexistiska kommentarer. Men allra tydligast var att jag dumförklarades och förminskades.” Chefredaktören möter Amanda Swedsudde.

Grattis till stipendiet, vad ska du göra med pengarna?
– Jag ska använda pengarna till att vidareutbilda mig, jag har tänkt gå en genuskurs med inriktning mot teknik och ingenjörsvetenskap.

Varför slutade du som yrkes­lärare?
– Jag ville ge eleverna den bästa utbildningen och tyckte de förtjänade en lärare som var 100 procent närvarande. Samtidigt vill jag engagera mig i jämställdhetsfrågan och känner att jag kan förändra mer i min nuvarande roll.

Vad gör du om dagarna numera?
– Jag jobbar på konsultföretaget Sweco, dels som elkonstruktör och dels med internt arbete i jämställdhetsfrågan, bland annat mot ledningsgruppen. Men också med föreläsningar via mitt eget företag, åt organisationer, företag och skolor.

”Världens chans att profitera på omställningen”

Vad är det stora problemet i dag?
– Att det saknas empati för människors olikheter. Det största problemet är tystnadskulturen. Det är få som trakasserar och trycker ner men många som låter det ske utan att säga ifrån. Det gör att en osund jargong som trycker ner män­niskor får fortsätta. Och så blir det lätt i homogena branscher, bland annat byggbranschen.

Hur upplevde du det här själv?
– Jag var med om att bli tagen på brösten, fick ovälkomna kyssar på munnen och sexistiska kommentarer. Men allra tydligast var att jag dumförklarades och förminskades. Men jag ville vara stark och tuff, en tjej med ”skinn på näsan” och aldrig vara svag så jag skakade av mig och var grov och elak tillbaka. Som en skyddsmekanism. Det var först i samband med #metoo jag förstod hur fel det var och bestämde mig för att placera skulden och skammen där den hör hemma, inte hos mig, och berätta om min egen resa.

Är det killar och mäns attityder som är problemet eller att det är för få kvinnor?
– Det hänger ihop men det stora problemet är mäns attityder och de måste förändras. Det handlar om att tillåta oss att få vara som vi vill och komma bort ifrån ‘män och kvinnor’ eller andra normer som låser in oss och tvingar oss att vara på ett visst sätt. Även män väljer bort branschen på grund av atti­tyderna.

Höjde lönsamheten från 2 till 6 procent

Vems ansvar är det att ta tag i problemet?
– Det är allas ansvar. Arbetsgivarna måste vara tydliga med vilka värderingar som gäller och skolan har sitt ansvar. Sedan måste alla ha civilkurage att säga ifrån när gränserna passeras.

De senaste åren har det rasat debatter om sexistiskt formulerade budskap på studentflak. Vilket ansvar har lärarna i att se till att det inte sker?
– Ett stort ansvar, skolorna kan absolut inte bara skylla på andra. Även om det inte är skoltid så representerar eleverna skolan, då måste det vara med värderingar som skolorna kan stå för och därför måste de engagera sig.

Vi närmar oss studentflakstider. Har vi nått så långt att vi slipper sexismen?
– Jag hoppas av hela mitt hjärta att vi inte får uppleva det fler gånger men tyvärr är jag inte alls säker på det.

Amanda Swedsudde

Ålder: 28.
Familj: Sambon Oskar och sonen Sam, 2,5 år.
Bor: Hus i Segersäng, Nynäshamn.
Utbildning: Elektriker på gymnasienivå.
Karriär i korthet: Elektriker, elkonstruktör, yrkeslärare och föreläsare.
Aktuell: Får Schneiderfondens stipendium om 35 000 kronor.

Vad är det första du gör på morgonen?
– Tar en stund för mig själv med att vakna innan jag äter frukost med sonen.

Ditt senaste hemmafix?
– Jag byggde odlingslådor under påsken.

Vad ligger på nattduksbordet?
– Alfons Åberg-böcker och Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker.

Dold talang?
– Är människokännare.

Hur sportar du helst?
– En ridtur i skogen eller ensam på gymmet.