”Det är överlägset bara man har ett öppet sinne”

På bygget av Campus Albano i Stockholm sköts det mesta digitalt, från ritningar till projektering.

Att det skulle bli ett digitalt projekt beslutade Akademiska Hus redan från början.

– Vi skulle jobba så mycket som möjligt med digitala medier i form av ritningar, projektering i modell och att det skulle vara användbart senare i produktionen. Vi hittade även system för projekteringsfrågor där vi jobbade digitalt med en databas. Under hela projektet har jag bara haft min iPad, inga papper, säger Thomas Eriksson, installationschef Akademiska Hus.

– Förfrågan från Akademiska Hus tryckte hårt på digitalisering. När vi sedan handlade upp underentreprenörer tog vi med alla kravställningar och formuleringar, säger Markus Andé, blockchef för installationer Skanska.

Markus Andé och VRA:s platschef Andreas Udd har tidigare gemensamma erfarenheter i ett av Akademiska Hus projekt där digitala verktyg var ett viktigt inslag men då med komplettering av pappersritningar.

– Vi hade inte fått ihop det utan 3D-modell. Det var ett så komplicerat bygge, det var trångt och många installationer, säger Marcus Andé.

Ventilationskonsulterna måste klara beräkningar

På campus Albano är allt införlivat digitalt; ritningar, 3D-modell och fråga/svar i produktionen. De entreprenörer som eventuellt vill ha pappersritningar får bekosta dem själva.

– Det här projektet går hela vägen. Vi har ritat i den digitaliserade världen och vi ska besikta i den digitaliserade världen. Däremellan har vi byggt i den. Ute på bygget finns det inte en ritningsgalge som ligger och skräpar någonstans, det är kul, säger Thomas Eriksson.

Hos VRA har alla montörer varsin iPad, inhyrd personal får dela parvis. Aktuella ritningar och 3D-modell finns tillgänglig via Autodesks molnbaserade mjukvara BIM 360. För några år sedan skulle det inte ha varit möjligt.

– En standard-iPad kostar 3 000 kronor. Men hur många miljoner kronor skulle kopieringskostnaden bli för det här projektet? frågar sig Andreas Udd.

Modeller ger dig säkra kalkyler – utan kalkylator

Ibland kan det dock behövas papper till hjälp. Enligt Andreas Udd har VRA endast skrivit ut ett tiotal ritningar.

– När det kommer stora förändringar i 3D-modellen kan det vara svårt att få överblick av vad som ändrats. Normalt jobbar vi så mycket med detaljer, säger han.

Arbetsberedningarna uppdateras med jämna mellanrum. Andreas Söderqvist, ansvarig för ventilation hos VRA, är en av dem som har behörighet att göra dem ”public”. Han förklarar för montörerna som sedan skriver under. Montörerna kan läsa arbetsberedningarna men kan inte göra ändringar.

– Det är väldigt enkelt och det går väldigt fort när vi slipper pappersbiten helt och hållet, säger Andreas Söderqvist och förklarar mer detaljerat hur arbetet går till:

– Jag styckar allt digitalt och färglägger vilken ordning allt ska göras på en digital ritning. Det skickar jag ut så att montörerna kan måtta själva och se helheten i 3D-modellen. De ser helheten med alla andra yrkesgrupper och förstår varför jag har gjort vissa styckningar, säger han.

VRA har en person som förbereder styckning med hjälp av CAD.

– Jag får CAD-ritningar med överblick på olika sektioner och en Excel-fil skriven på leverantörens språk. Sedan kommer leveransen på avtalad tid. Vi har också en digital bokningskalender med alla körningar och inbärningar på bygget. I den bästa av världar står personal redo, tar emot och lossar bilen när den kommer och kör sedan vidare leveransen till önskad plats där det ska monteras, säger Andreas Söderqvist.

Detaljerna är märkta av leverantören enligt beställningen. I ritningar som mejlas till montörerna förklaras var olika detaljer ska monteras.

Plast ersätter träreglar runt golvbrunnen

När det kommer nya handlingar eller PM i projektet görs också en ny uppdaterad 3D-modell. Nya ritningar ”pushas” ut till montörerna och uppdateras automatiskt ungefär två gånger i månaden.

Datamängden är omkring 300 mb för varje uppdatering och det kräver att surfplattorna har tillgång till wifi. VRA har 4G-dongle i bodarna och montörerna kan även använda det trådlösa nätverket på arbetsplatskontoret.

– När vi hade pappersritningar var jag tvungen att tjata på montörerna att kasta de gamla ritningarna. De ville av olika anledningar ha kvar dem. Nu försvinner de gamla när det väl är uppdaterat, säger Andreas Söderqvist.

Även skyddsronder görs digitalt under Skanskas ansvar och VRA deltar på dem.

– Vi går med och får meddelande digitalt om vi behöver åtgärda något. Dessutom sköts Heta Arbeten digitalt, det signeras på plats i en iPad, säger Andreas Udd.

Detsamma gäller egenkontroller, protokoll för besiktning och kontrolltryckning. Granskningen av handlingarna har följt standarden Beast och utförts med mjukvaran Bluebeam. På så sätt har alla inblandade kunnat se varandras kommentarer på pdf-ritningarna.

– Vi ser verkligen fördelarna med att jobba digitalt. Det är väldigt enkelt, till exempel om någon stöter på problem och ringer kan jag titta i modellen och hitta lösningar på problemet, säger Markus Andé.

Andreas Söderqvist fyller i:

– Det är överlägset, bara man har ett öppet sinne.

Och visst finns det lite omställningsproblem i övergången till digitalt. Ett är hur olika programvaror hanterar höjdkoordinater.

– Vi har upptäckt det och löst det under resans gång, säger Thomas Eriksson.

Andreas Udd poängterar också hur viktigt det är att rätt information finns med ut i produktionen. Under projektets gång har flödet finslipats. Nu finns exempelvis höjder, storlek på material och rumsnumrering alltid med.

– Det är tack vare att montörerna visste om att de kunde förvänta sig viss information, säger Andreas Udd.

Lite mindre allvarliga problem är montörernas vana att zooma och navigera i ritningarna med fingrarna. Och att komma ihåg inloggningar och lösenord.

– Ofta har de yngre lättare att hantera digitala hjälpmedel än de äldre, en tidigare lärling som blev fullbetald i julas är vårt ess och lär de andra att måtta och ta sig runt i ritningar och modeller. När vi har haft interna kurser har de yngre montörerna fått hålla dem, säger Andreas Udd.

Här landar installationerna

Programvarorna har också olika nackdelar som gör att det kan finnas svårigheter att samordna dem. Arkitekter arbetar med ett program, installationsprojektörer med ett annat, menar Thomas Eriksson.

– Skulle man som beställare redan från början ha tvingat in alla i en fålla, att rita i ett program så skulle det bli lättare att ta hand om det senare. Även i produktionen och med att hitta rätt verktyg, säger han.

– Vi är redo att ta emot informationen. Men det finns ingen standard om vilken information som ska med och projektörerna jobbar dessutom i olika system. Sedan handlar det om vilken nivå de ritar detaljer. Till exempel ritas inte upphängningar som vi får vi ta hand om ute på plats. Det skulle underlätta om de tänkte på sådant, säger han.

Enligt Andreas Udd beror det mycket på att projektörerna hittar sina sätt att arbeta men att de sedan inte får återkoppling från produktionen. Han har varit delaktig i projektet BIP, Building Information Properties – systemet för egenskaper och beteckningar på objekt. Det skulle underlätta arbetet om systemet följdes, menar han.

Alla är ense om att det går att förändra arbetssätten, till exempel vid upphandlingen.

– Det viktigaste är att ha med det från början i systemhandlingarna, det finns ingen anledning att inte ställa kraven redan då. Men det gäller att ha klart för sig vad man vill ha fem år senare och parera utefter utvecklingen inom digitalisering, säger Thomas Eriksson.

Det som skiljer Albanoprojektet från mer traditionella projekt är upphandlingsformen – samverkansentreprenaden. Det menar Tord Ekberg, Tyréns, som ansvarar för projektering av områdets geocentral.

– Arbetsklimatet är väldigt bra, trots att det kan vara struligt ibland när saker sker snabbt och ska ändras. Vi har haft en väldigt bra dialog, pratar öppet och mörkar ingenting, säger Tord Ekberg.

– Vi producerar, ritar och konstruerar i stort sett samtidigt. Leveranserna är granskningshandlingar som övergår till bygghandlingar men inte till hela husen, det byggs på efterhand. Det sker också förändringar i form av förhandsbesked och PM.

Det är ett stort och tidspressat projekt med alla utmaningar det innebär. Det digitala arbetssättet har sina egna utmaningar.

– Modellen måste frysas i varje utskick och det är alltid den som gäller. Modellen lever sitt liv hela tiden och förnyas och den har entreprenörerna tillgång till. Vi har samtidigt ganska flexibel plan med förhandskopior när vi vet att det kommer förändringar. De kan vi skicka ut till entreprenörerna i förväg och revidera in dem i nästkommande PM, säger Tord Ekberg.

Han menar att det krävs stora IT-kunskaper för vissa hanteringsfunktioner och i projektet finns en grupp som har dem, men de vet inte alltid vad som monteras in i byggnaderna.