Modeller ger dig säkra kalkyler – utan kalkylator

De digitala verktygen har utvecklats: Det går att göra kalkyler på en någon dag i stället för dryga tre veckor.

BIM Alliance vill lyfta fram nyttan med digitala modeller. Nyligen hölls ett informationsmöte med temat ”BIM-nyttor från kalkyl till produktion”.

Här är nyckeln till digitaliseringen

Building Information Properties, BIP, som startade vid projekteringen av NKS har nu använts en tid och börjar bli moget för storskalig användning. BIP ska ge effektivare informationsflöde i byggprocessen genom att alla använder samma beteckningar och egenskapsbeskrivningar.

– Visionen är på väg att bli sann. När vi startade BIM Alliance-initiativet BIP var min tanke att det vore häftigt om jag kunde få vilken modell som helst, från vilken svensk konsult som helst, så att jag kan bygga ett program som mappar mot informationen automatiskt, säger Andreas Udd, projektledare hos entreprenören VRA.

VRA har jämfört olika metoder för att ta fram mängder ur CAD-modellerna och hittat några viktiga aspekter. Egenskaper som namn, längder och höjder finns alltid med i modellerna men de exporteras inte alltid på rätt sätt för att kunna användas vid kalkyleringen.

– Beställaren av projekteringen måste ställa krav på hur informationen i IFC-modellen ska exporteras så att viss information finns med hela vägen, sa Andreas Udd.

Ett sätt att få alla viktiga egenskaper att följa med är att tillämpa BIP i modellen. I ett praktiskt exempel upptäckte Andreas Udd att det tog någon dag att plocka ut mängder och göra kalkyler via IFC-filer med BIP – i stället för tre–fyra veckor med pdf-ritningar och Bluebeam Revu.

Prisskillnaden var mindre än 1 procent på de två kalkylerna. Det går alltså att lita på mängderna i modellerna, men de måste också kontrolleras för säkerhets skull.

– Det går så otroligt mycket fortare. Någon har ju redan ritat det, varför ska vi då sitta och rita av det? säger Andreas Udd.

Svår VVS-nöt knäckt

Andreas Udd menar att VRA inte längre behöver en kalkylator, en befattning som dessutom är väldigt svårrekryterad.

– Det är roligare för de yngre att rita, sedan blir det ju samtidigt en kalkyl av det.

Johannes Ris, Byggstyrning, har anlitats av Vasakronan i några större byggprojekt.

– Under högkonjunkturen har vi haft svårt att få anbud från entreprenörer. Många har inte haft tid att lämna anbud eftersom de saknat kalkylresurser. Sedan har det varit ett jättestort jobb att jämföra och förstå vad entreprenörerna har räknat på när vi väl fått in anbuden, säger han.

Enligt Johannes Ris vill beställaren naturligtvis få in många anbud som också ska jämföras rättvist. Då måste det också vara enkelt för entreprenörerna att lämna in dem.

– Vi, som beställare, har köpt en modell av våra projektörer och har alla mängder. Vi levererar mängderna, vi levererar modellerna och vi står för dem och tar ansvar för att de är korrekta, säger Johannes Ris.

Här landar installationerna

I projekten har Vasakronan dessutom lagt ned mycket arbete på att skicka ut kompletterande information. Syftet var att den skulle göra det lättare att se och göra korrekta bedömningar för entreprenörerna.

– I stället för att entreprenörerna lägger ned en massa tid på att mängda så kan de titta på komplexiteten och göra bättre anbud och driva produktionen bättre. Det är sådana saker vi vill få in och värdera som beställare, säger Johannes Ris.

För att kalkyler från modell ska slå igenom stort krävs att beställarna tar ansvar för de mängder som finns i handlingarna. Att göra som Vasakronan gjort är rätt väg att gå, då slipper projektören ensam ta risken att något blir fel i mängderna, menar Andreas Udd.

– Det finns en stor skepsis till att få information tillhandahållen och sedan ansvara för den, säger han. Den som mängdar på egen hand från en ritning har tagit själv fram den informationen och vågar stå för den.