”VVS-företagen blir inte rika på skyhöga priser”

VVS-grossisternas prissättning går att likna vid att ett glas vin ute kostar 100 kronor jämfört med att en flaska vin på Systembolaget kostar cirka 80 kronor. Det menar Reijo Mustonen, expert på branschekonomi vid Installatörsföretagen.

Svenska Dagbladets artiklar om stora prispåslag på material från VVS-montörer, elektriker och andra hantverkare har fått många reaktioner.

”Misstron mot hantverkare skadar hela branschen,” menade Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen i en intervju i Svenska Dagbladets webb-TV.

”Som medlemsorganisation ger vi rådet att vara transparenta, öppna och ha en bra dialog med kunden”, betonade han.

VVS-Forum bad Reijo Mustonen att förklara hur prissättningen fungerar.

Hur fungerar systemet med bruttopriser och rabatter inom bygg- och installationsbranschen?

– Grossisterna har en bruttoprislista där de lämnar rabatter till sina kunder. Prislistan ska bara användas mellan grossister och installatörer. Den är inte tänkt att användas publikt eller att konsumenterna ska komma åt den. Listan är inte hemlig, den finns på grossisternas hemsidor, som dock kräver inloggning, säger Reijo Mustonen.

Läs mer: ”Nästan till varje badrum vill kunden köpa själv”

– Syftet med prislistan är att grossisterna ska kunna balansera storleken på sina kunder och lämna rabatter beroende på hur mycket man handlar. Den används ofta som en fixlista som man kan visa kunden och sen erbjuda en rabatt. Men det är ju inte riktigt transparent, säger Reijo Mustonen, som själv har jobbat som elgrossist med många industrikunder som handlade från samma prislista med rabatter.

– Vid installationer visste industrikunderna sen exakt hur mycket materialet kostade.

– Man kan likna det vid att köpa ett glas vin på en bar för 100 kronor, jämfört med att köpa en flaska vin på Systembolaget som kostar cirka 80 kronor, menar han.

 Varför har man rabatter överhuvudtaget?

– Ett enmansföretag, som vi kan kalla Jonssons Rör, handlar kanske för max 100 000 kronor om året, är lika viktig för grossisten som ett stort företag som handlar för tio miljoner kronor. Men högre omsättning belönas med ett bättre pris, menar han.

– Självklart erhåller den mindre kunden lägre rabatter. Det beror också på att ju mer en grossist omsätter hos en av sina leverantörer, desto lägre blir inköpspriset. En stor installatör som bidrar med merparten av omsättningen bör även premieras mer.

Hur länge har den här prissättningen funnits?

– Det kan jag inte svara på exakt, men prislistan har nog funnits sen grossisterna började, kanske från 1950–1960-talen. Det finns ju väldigt mycket luft i prissättningen, eftersom det är väldigt höga rabatter i vissa grupper. Då har man försökt att komma ner i prisnivå, något som man successivt gjort. Men det är svårt att få med alla på samma bana. Kunderna tittar mer på rabattsatserna och nettopriset, menar Reijo Mustonen.

Svenska Dagbladet kallar prissättningssystemet för en bluff där kunden luras att tro att hon eller han fått rabatt när det i själva verket är ett påslag. Hur ser du på det?

– Jag tror inte att det handlar om ett medvetet fusk, utan man har svårt att prissätta sina tjänster på ett bra sätt. Det är en missuppfattning av konsumenten, anser jag. Man får ju rabatt på ett pris, som är ett listpris. Det är ungefär som att du går till affären och får rea på något.

Men rean i affären är helt transparent, som alla kan se.

– Ja, det stämmer, men så är fallet även med installationsgrossisterna. Deras prislistor finns på internet, dock krävs inloggning. Ett råd till konsumenten är att be installatören att tillhandahålla prislistan.

Läs mer: WC-pris var inte riggat

Varför har man det här systemet?

– Den här prissättningen finns i alla branscher, det är inte bara el- och VVS-branschen som man lätt kan få intryck av i Svenska Dagbladets artiklar. Handlar du mycket någonstans själv så får du ofta ett bättre pris än om du handlar lite. Inte säljer affären med förlust för att de har rea. Affären har ett lägre inköpspris och gör ett pålägg i alla fall, säger han. 

– Om någon erbjuder en rabatt på 15 – 20 procent på en vara så vet vi ändå inte vilket inköpspriset är. Som konsument har man ingen aning om inköpspriset. Om du anlitar ett stort koncernbolag för en installation så har de ett inköpspris, medan småföretaget Jonssons Rör har ett annat pris.

– Konsumentens chans är att via nätet ta reda på priserna efteråt och jämföra, menar Reijo Mustonen som inte tror att det är särskilt vanligt att konsumenter själva handlar till exempel VVS-material, eftersom det ställer krav på professionell kunskap om material.

– Vid en installation är det nästan omöjligt för en konsument att ordna en komplett material-leverans.

Läs mer: ”Vi måste öka marginalen”

Vem tjänar på prissättningen?

– Priserna är ett bekymmer, samtidigt som företagen inom installationsbranschen inte tjänar några stora pengar. Vi ligger i snitt på 5 procent på sista raden, det vill säga 5 procent av omsättningen i vinst. Det är ingenting. Vi har inga marginaler på 20 – 30 procent, som andra branscher. VVS-företagen blir inte rika på skyhöga priser. Både konsumenter och större beställare tittar mest på timpriserna, därför har materialpriserna blivit tokiga, menar Reijo Mustonen.

– Grossisternas bruttoprislistor är ändå ”fixlistor” med bestämda priser. Men inköpspriserna är trots allt affärshemligheter.

Hur ser du på den kritik som riktas mot systemet?

– Svenska Dagbladet skjuter bara från ett håll, de fokuserar bara på materialet. Men det är ett väldigt komplicerat system som vi har i dag, egentligen borde vi hitta nya modeller. När vi på Installatörsföretagen är ute och pratar med våra medlemsföretag runtom i landet så brukar vi betona vikten av transparens i prissättningen. Vi råder också installatörerna att ta betalt för sina tjänster.

– Vi brukar informera våra medlemsföretag att de bör ha en egen prislista, antingen nettopriser eller där man kan ge rabatter efter storlek på affär eller omsättning. Ju mer man handlar desto mer rabatt får man, säger han.