Ny strategi gav bättre grossistpriser

Västgötarör förbättrar lönsamheten genom att planera inköpen i förväg och göra dem digitalt via EDI, som ger högre rabatter hos grossisterna.

Håkan Åström, vd och delägare i Västgötarör, lyfter fram inköpens betydelse för lönsamheten. För Västgötarör handlar det bland annat om att planera inköpen i förväg och att göra dem digitalt via EDI, som ger högre rabatter hos grossisterna.

– Vi försöker undvika att åka till grossisternas butiker och handla där. Att ringa och beställa material är också en tidstjuv.

Västgötarörs montörer kan själva beställa material via appar och det är positivt även ur andra aspekter, berättade Håkan Åström.

– Montörerna kan se våra priser för materialet och det ger dem en större medvetenhet om kostnaderna. Det har fått dem att hushålla mer med materialet. De kanske har trott att en liten kopparörskoppling är värd fem kronor och så kostar den 55 i stället.

Något som påverkat lönsamheten negativt för Västgötarör är att stölderna ökat på byggena under det senaste året och drabbat företaget fler gånger.

Tjuvarna sågar upp containrar nattetid och stjäl framför allt maskiner.

– Det handlar inte enbart om ökade kostnader i projekten för att ersätta maskinerna. Det leder också till stopp i produktionen, som också kostar pengar, förklarade Niklas Palmborg, kalkylansvarig och delägare i Västgötarör.

Att välja rätt projekt har stor inverkan på lönsamheten.

– Om vi jobbar på distans vill vi att projekten ska vara lätta att sköta. Vi ska inte behöva ha en projektledare på heltid ute på de projekten utan att montörerna ska klara till stor del klara dem själva, sa Håkan Åström.

I Stockholm har Västgötarör därför under många år enbart arbetat med lägenhetsprojekt, som tekniskt sett inte är så svåra.

Kontinuerlig uppföljning av projekten är betydelsefullt för högre lönsamhet.

– Det tycker jag är a och o, men det har jag förstått att inte alla har. Många installatörer kontrollerar nog bara sin lönsamhet en gång per år i samband med bokslutet, sa Håkan Åström.

I projekten är hanteringen av ändring- och tilläggsarbeten, ÄTA, viktig för att få betalt för utfört arbete, påpekade Niklas Palmborg.

– Vi bör avisera ”ätorna” så tidigt som möjligt för våra beställare och inte samla ihop dem till slutet av projekten, säger han.

Det är dock inte alltid som det direkt går att åtgärda brister som visar sig vid uppföljningarna av projekten.

– Men det ger oss i alla fall en medvetenhet om dem tidigare och den kunskapen kan vi kan ta med oss till nästa projekt, sa Håkan Åström.

El- och kylföretaget Elektrobyrån Hjo har en bred verksamhet där service i dag står för 75–80 procent.

– Resursbristen, framför allt på kyltekniker men även på elektriker har självklart påverkat oss i våra tänkta åtaganden och projekt. Att ha rätt mix av serviceavtal och entreprenader är en utmaning för en högre lönsamhet. Och att ha en stor och bred kundkrets, som vi har långsiktiga avtal med, sa Elektrobyråns vd Henrik Thorold.

– Att ha rätt mix av serviceavtal och entreprenader är en annan utmaning för en högre lönsamhet. Och att ha en stor och bred kundkrets, som vi har långsiktiga avtal med, sa han.

– Entreprenader är en dörröppnare för service. Om vi levererar en bra produkt för slutkunden blir säljjobbet mot service mycket lättare.

Elektrobyrån har undvikit att åta sig fler­bostadshusprojekt på grund av den dåliga lönsamheten i dessa.

– Vi har varit vaksamma och tänkt till innan vi har gått in i stora lägenhetsprojekt. När vi lämnat priser har vi märkt att lönsamheten ofta är låg i anbuds­läget, sa Henrik Thorold.

Roger Jonsson, distriktschef Öst på elföretaget Provektor, har liknande erfarenheter av entreprenadmarknaden.

– Vi har blivit mycket noggrannare med vilka jobb vi räknar på. Det var vi inte i samma utsträckning för två år sedan. Nu när det finns så pass mycket jobb kan vi välja vilka jobb som vi ska vara med på. Flerbostadshusprojekt till fast pris väljer vi bort i dagsläget för det finns ingen lönsamhet i dem, säger han.

En hög debiteringsgrad för personalen är en annan betydelsefull faktor för lönsamheten, framhöll Roger Jonsson.

– Vi har fått ett mycket större fokus på debiteringsgraden under de senaste åren. De hjälpmedel som Installatörsföretagen erbjuder, som dokumentmallar och beräkningsverktyg, är väldigt värdefulla för oss i det arbetet.

Även för Provektor är projektuppföljningarna viktiga.

– Hur ligger vi till och hur borde vi ligga? På vårt företag gör vi avstämningar varannan vecka i de projekt som pågår. Det är där som det kan försvinna mest pengar för vår del.

Fakta/Västgötarör

> Har 73 anställda och omsatte förra året cirka 130 miljoner kronor.
> Bedriver verksamhet i gamla Skaraborgs län, Borås, Jönköping och Stockholm.
> Har huvudkontor i Falköping samt filialkontor i Skövde och Ulricehamn.

Fakta/Elektrobyrån Hjo

> Har 76 anställda och omsatte 2016 cirka 50 miljoner kronor.
> Bedriver verksamhet i gamla Skaraborgs län och Jönköping.
> Har huvudkontor i Hjo och filialkontor på sju andra orter, det senaste är Bankeryd som öppnade i mars.

Fakta/Provektor

> Har cirka 130 anställda och omsatte 94 miljoner kronor 2016.
> Bedriver elinstallationsverksamhet i gamla Skaraborgs län.
> Har huvudkontor i Skara och filialkontor på sju andra orter.

Installatörs­företagen har under våren genomfört en seminarieserie om lönsamhet runtom i landet för medlemsföretagen. Seminarierna har övergripande behandlat faktorer som påverkar lönsamheten och vilken hjälp Installatörsföretagen kan erbjuda medlemmarna.

VVS-Forum var med på seminariet i Skövde, som leddes av Peter Ek, företagsrådgivare i Jönköping/Göteborg. Deltagarna från både VVS- och elföretag fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kring lönsamhetsfrågor.