”Vore häftigt att bli självförsörjande”

Modern kylteknik, ny belysning och intrimmad ventilation. Åtgärderna hjälper livsmedelsbutiker att sänka energinotan rejält. För en stor butik i Nacka kan det innebära besparingar på 1,5 miljon kronor per år.

Det är högt i tak inne i jättebutiken Ica Maxi, i Nacka utanför Stockholm. Vice vd Karl-Otto Jakobsson visar med raska steg runt i affären. Sedan två år tillbaka pågår ett omfattande program för energieffektivisering. Lock på frysdiskar, LED-lampor i kyldiskarna samt injustering av ventilation, fjärrvärme och markvärme hjälper till att sänka energiförbrukningen.

Efter en energikartläggning har butiken fått svart på vitt var de mest verkningsfulla åtgärderna bör sättas in. Nu fortsätter arbetet, bland annat med att byta takbelysning och kylmaskiner.

– Under oktober tar vi bort alla gamla kylmaskiner och sätter in nya med koldioxid som köldmedium. Det innebär en rejäl energibesparing. F-gasförordningen kräver att vi måste förnya senast 2020. Men vi gör det redan nu, eftersom det ändå är dags att byta maskiner, säger Karl-Otto Jakobsson.

När allt är klart ska butiken kunna spara runt 1,5 gigawattimmar per år. Det innebär stora ekonomiska besparingar. Enbart bytet av kylmaskiner tror Karl-Otto Jakobsson kommer att innebära en besparing på cirka en halv miljon kronor om året i sänkta energikostnader.

– Varje projekt har sin återbetalningskalkyl. Vissa insatser har en payoff-tid på två år. Andra går kanske inte att räkna hem, men behöver göras i alla fall, exem­pelvis av miljöskäl, säger Karl-Otto Jakobsson.

Den enskilt största energibesparingen hittills har varit injusteringen av fjärrvärme: 470 MWh per år. På sikt hoppas butiken kunna strypa behovet av fjärrvärme nästan helt, när de nya kylmaskinerna tagits i drift.

– I nuläget räcker överskottsvärmen från kylmaskiner och ventilation till att värma huset, fast inte under årets kallaste dagar. I framtiden blir återvinningen mycket effektivare och då kommer vi även att kunna producera eget tappvarmvatten, säger Karl-Otto Jakobsson.

Vi går in genom en dörr mellan hyllor med barnmat och blöjor, genom lagret och upp en trappa till kontoret. I ena änden av korridoren finns fläkt- och maskinrummen. En rad med FTX-aggregat bidrar sedan tidigare med återvinning av värme från inomhusluften. Butikens uppvärmning är huvudsakligen luft­buren.

I samband med injusteringen av venti­lationen sattes koldioxidmätning in på återluften. Den nya styrningen gör att bara så mycket frisk luft som verkligen behövs skickas in i butiken.

– Det gör att vi har kunnat dra ner på ventilationsenergin ytterligare. Värdefullt en sommar som den i år, då energi­åtgången i butiken ökade med cirka tio procent på grund av värmen, säger Karl-Otto Jakobsson.

I butiken som öppnade 2002 finns också komfortkyla via ventilationen. Kylaggregat på taket ger köldbäraren en temperatur på cirka 8 °C och den kalla vätskan ackumuleras i tankar. När inomhustemperaturen signalerar att butiken behöver kyla cirkuleras köldbäraren till en viss punkt i ventilationssystemet. I samma punkt sker värmeåtervinningen på vintern, när det behövs värme.

– Den här fastigheten är unik på så vis att den klarar sig med återvunnen värme ner till så låga utomhustemperaturer som 0 °C till –5 °C, säger Börje Mandahl, drifttekniker från ISS Facility Services.

Inne i maskinrummet är ljudnivån hög. Det surrar från de fem kylmaskinerna som producerar kyla till butikens alla frysar och kyldiskar. Maskinerna innehåller ett köldmedium som inte får fyllas på mer efter år 2020. De nya kyl­maskinerna kommer i stället att använda kol­dioxid, ett så kallat naturligt köldmedium, med GWP-tal 1 (global warming potential) – långt under gränsvärdet 2 500.

Väl nere i butiken igen visar Karl-Otto Jakobsson kyldiskarna som numera har LED-belysning. Åtgärden har mer än halverat energiåtgången i diskarna, och sparar cirka 119 MWh per år. Återbetalningstiden är bara 3,5 år och dessutom slipper butiken byta lysrör löpande.

På frysdiskarna intill sitter numera draglock. Karmvärmen som tar bort imma på glaset har också fått styrning. Dessa åtgärder minskar energiåtgången med nästan 190 MWh/år.
Lock och dörrar på diskar och skåp är välkänt som en effektiv åtgärd i butiker som vill minska sin energianvändning. För några år sedan var det också ett hett debattämne.

Handlare uttryckte oro för att locken skulle minska försäljningen. Undersökningar visade också att så var fallet i vissa butiker. Glas- eller plast­barriären gjorde att varorna syntes sämre och blev mer svåråtkomliga för kunderna.

– Jag hör till den gamla skolan där, som gillar öppna diskar. Men kunderna har vant sig. När våra kyldiskar byts nästa gång kommer alla att ha lock, säger Karl-Otto Jakobsson.

Högt uppe under taket pågår arbetet med att byta ut allmänbelysningen till LED. De nya lamporna kommer även att få dagsljusreglering. Dali-styrning möjliggör för varje lampa att arbeta individuellt beroende på ljusbehovet där den sitter. Ljusinsläppet i butiken är stort, så under sommaren kan allmänbelysningen minskas med 75 procent tack vare styrningen.

Ica Maxi i Nacka är inte ensamt i arbetet med energieffektivisering. Sedan 2016 ingår butiken i ett nätverk med nio Ica Maxi-butiker i Stockholmsområdet. Det gemensamma målet är att minska energianvändningen med 15 procent inom fyra år (till 2020). Koor­dinator är Energikontoret Storsthlm, på uppdrag av Energi­myndigheten.

Nätverkskoordinatorn ordnar träffar flera gånger om året, där butiksföreträdare kan mötas och utbyta erfarenheter. Butikerna får även stöd och råd av en energiexpert hos konsultföretaget Aktea.

– I gruppen finns hur mycket bra idéer som helst och vi snor idéer av varandra hela tiden. Man lär sig många nya saker, säger Karl-Otto Jakobsson.

Att spara energi är en viktig del i Ica:s arbete med att leva upp till Svanen-märkningen. Dagligvarukedjan har också som mål att vara helt koldioxidneutralt år 2020. Det gäller då all klimatpåverkan som verksamheten orsakar – i butiker, lager, kontor, vid tjänsteresor och godstransporter. Men det handlar om mer än så.

– Vi vill vara en butik som ligger i framkant. Våra medarbetare ska känna att de jobbar på en bra arbetsplats där vi gör allt vi kan för miljön, säger Karl-Otto Jakobsson.

Han har lekt med tanken på att bli helt självförsörjande på energi. Ett sätt att nå dit är att sätta solceller på taket. Det gör bland annat en av systerbutikerna, i Barkarby. Dessvärre finns inte den möjligheten i Nacka, på grund av takets konstruktion. Det är helt platt och kräver snabb snöröjning om det faller mycket snö på en gång. Då får det inte sitta några solpaneler i vägen.

Butiken i Nacka får i stället förlita sig på att teknikutvecklingen för installationer går snabbt framåt.

– Jag hoppas att det går att bli helt självförsörjande på el, när det är dags för oss att göra nästa stora förnyelse – det vore häftigt! säger Karl-Otto Jakobsson.

Fakta/Nätverk för energieffektivisering

Sedan 2016 ingår nio Ica Maxi-butiker i Stockholmsområdet i ett nätverk för energi­effektivisering. Gemensamt mål är att minska energianvändningen med 15 procent på fyra år. Företagen ska också införa strategisk energiledning, så att effektiviseringsarbetet fortsätter efter nätverksprojektets slut.

Nätverkskoordinatorn vid Energikontoret Storsthlm ordnar träffar flera gånger om året, där butiksföreträdare kan mötas och utbyta erfarenheter. Butikerna får även regelbundet råd av en energiexpert. Energimyndigheten stöttar arbetet med hjälp av finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

– Intresset har varit stort hos företagen. Jag tror de inser att det är bra både för miljön och för ekonomin att arbeta seriöst med energifrågan. I Stockholmsområdet finns många livsmedelshandlare. Därför är det bra med goda exempel som kan inspirera, säger nätverkskoordinatorn Mia Simm.

Flera liknande nätverk finns för butiker i andra delar av Sverige och för andra branscher. Sammanlagt drivs 35 energieffektiviseringsnätverk med drygt 300 deltagande företag.
Idén är hämtad från tyska nätverksmodellen Learning Energy Efficiency Network, LEEN. Erfarenheter därifrån visar att företag kommer längre i sitt effektiviseringsarbete om de arbetar tillsammans med andra företag.

Fakta/Här görs största besparingarna

Förnyelse av livsmedelskylan är den åtgärd som kan sänka energianvändningen mest i en livsmedelsbutik. Ofta handlar det om mer än 25 procents energibesparing.

– Det här ger en jättehävstång i energi­arbetet för många butiker, säger Magnus Stjerndahl, energiexpert hos Aktea och rådgivare åt nätverkets livsmedelsbutiker.

Att installera system för värmeåtervinning ger också stor utdelning, liksom att ersätta äldre lampor med LED-belysning.