Här landar installationerna

De får mer gjort, behöver aldrig frysa och krockar sällan med andra yrkesgrupper – men i bland kan livet vid löpande bandet bli enahanda. Trenden mot industriellt byggande förändrar VVS-montörens jobb i grunden.

Golvet glider sakta fram längs produktionslinan. Här kommer en vägg på plats, där lyfts taket på. Rördragningar, elinstallationer, köksinredning, parkett – allt som behövs i en lägenhet växer fram steg för steg. Att besöka Lindbäcks nya ”super­fabrik” utanför Piteå känns som att kika in i jultomtens verkstad. Fast här byggs flerbostadshus i trä i stället för leksaker.

Längs 50 stationer jobbar VVS-montörer, elektriker, snickare, målare, plattsättare, ventilationsinstallatörer. Snabbt, rationellt och effektivt bygger de lägenhetsmoduler som kan vara en hel etta eller en del i en större lägenhet. Modulerna fraktas sedan i lastbilskonvoj och monteras ihop till bostadshus på byggplatsen, lite grann som ett gigantiskt legobygge.

Tomas Sjödin är produktionsledare för alla VVS-arbeten i fabriken.

– Jag ser bara fördelar med att jobba i fab­rik där det är torrt och fint, säger han.

Lokalen är ljus och välstädad, verktyg och materiel finns på bekvämt avstånd, vinterkläder behövs aldrig och det finns inga trappor som grejer ska kånkas i. Dessutom är arbetsställningarna mer ergonomiska. Avloppsgrodor monteras exempelvis när golvblocken ligger i en arbetsbänk i lagom höjd, och montörerna slipper att krypa runt på knä.

En enda nackdel kan Tomas Sjödin komma på. Omväxlingen är inte så stor när samma moment ska ut­föras om och om igen vid en station längs ett löpande band.

– Det är mer enformigt än på ett bygge, men fördelarna överväger och vi roterar på arbetsmomenten inom laget, säger han.

VVS-installationerna görs av sex personer, som alla har VVS- och Säker Vatten-utbildning. Tempot är högt. Elva lägenhetsmoduler per dag klarar de av, och fler ska det bli när fabriken når full produktionstakt på 16 moduler per dag.

– Vi hinner mycket mer än på ett vanligt bygge, och i en del projekt kan det bli lite stressigt, säger Tomas Sjödin.

I sådana lägen kan han ta in personal från någon rörfirma i Piteå. När projekten i stället är lite lugnare kan några i VVS-gruppen lånas ut till en annan station längs produktionslinan. Kanske för att lägga parkett eller täcka färdiga lägenhetsmoduler. Annars är det förbättringsarbete som gäller.

Mellan 80 och 90 procent av alla småhus byggs i modulfabrik i Sverige. Inget annat land är i närheten av de siffrorna. Även flerfamiljshus byggs allt oftare med industriella metoder. Andelen har på senare år vuxit till någonstans mellan 10 och 30 procent, beroende på hur man räknar. Lars Stehn, professor vid Luleå tekniska universitet, är övertygad om att ökningen kommer att fortsätta.

– Jag ser väldigt många initiativ i den riktningen. För VVS-montörernas del innebär det troligen att allt fler kommer att jobba i fabrik eller på byggen som använder standardiserade anvisningar, säger han.

Lars Stehns forskargrupp har samarbetat med Lindbäcks bygg under den 30-åriga resan från krisföretag till framgångsrik bostadsbyggare. Den nya fabriken utanför Piteå, en investering på en halv miljard kronor, är Sveriges modernaste fabrik för lägenhetsmoduler.

Även Boklok, som ägs av Skanska och Ikea, ligger i täten inom industriellt bostadsbyggande på fabrik. Andra aktörer är Moelven Byggmodul, Derome, Veidekke och Peab PGS, som också bygger bo­städer i fabrik i olika utsträckning, medan exempelvis JM har kommit långt med att standardisera arbetet på byggarbetsplatsen med monterings­anvisningar för hur olika arbetsmoment ska utföras på bygget.

Men vad menas egentligen med begreppet industriellt byggande? Så här lyder en enkel definition: att organisera byggprocessen för att upprepa och ständigt förbättra. Inspirationen kommer från bil- och lastbilstillverkarnas effektiva produktion, standardisering och lean-filosofi. Allt är fördefinierat: komponenter, samarbetspartner, sättet att arbeta. Att analysera, lära av misstagen och ständigt finslipa processen är andra grundstenar.

För VVS-montörer, elektriker och andra hantverkare innebär industrialiseringen en omställning.

– Alla får standardiserade anvisningar att förhålla sig till, det blir nästan som att följa monteringsanvisningen för en Ikea-bokhylla. De fria valen och ”löses på plats” försvinner, säger Lars Stehn.

Han poängterar att VVS-montörer ofta är skickliga yrkespersoner. De kan hitta lösningar på problem som uppstår på ett bygge, som inte är komplett planerat. Haken är att problemen sällan analyseras och att kunskapen inte sprids vidare.

– I stället uppfinns hjulet om och om igen med varierande resultat. Det ger dålig kontroll, slår han fast.

Och dålig kontroll är raka motsatsen till det industriella tänket där allt ska utvärderas och förbättras.

För att lyckas med industrialiseringen är det viktigt att få med sig medarbetarna. Lars Stehn berättar om studier av andra husbyggare som har misslyckats på den punkten. Hantverkarna fick order uppifrån, men följde dem inte eftersom de tyckte att de standardiserade anvisningarna saknade förankring i verkligheten. Delaktigheten var inte tillräckligt stor.

– Medarbetarna måste få vara med och förbättra arbetsanvisningarna och känna att deras yrkesskicklighet utvecklas och tas till vara. Lindbäcks har jobbat hårt med det och ägnat många år åt kulturomställningen, säger han.

Bortemot sju fotbollsplaner skulle få plats i Lindbäcks fabrikslokal på 42 000 kvadratmeter. Här är ljust och fräscht. Luften känns i princip dammfri. Förklaringen är en sopmaskin som kör runt i lokalen non-stop. Det gör även ett litet tåg, en eldriven truck som drar fyra vagnar längs en slinga för att serva arbetsstationerna med material.

– Vi slipper bära tunga rör, toalettstolar, tvättställskommoder och radiatorer i trappor som på vanliga byggen. Allt kommer färdigpackat till lägenhetsmodulen, säger Tomas Sjödin.

Tåget gör även att antalet trucktransporter minskar, vilket ökar säkerheten för de cirka 150 personer som jobbar i fabriken.

I ena änden av lokalen görs alla golv­installationer, och där läggs avlopps­grodor, vatten- och värmeslangar. Innan golvskivorna läggs igen görs en vacuumtest på avloppet. Sedan placeras en badrumspod i fiberkomposit, med hål för slangar och avlopp, på det färdigbyggda golvet. Poddarna tillverkas av Piteåföretaget Podcomp, som har Lindbäcks bygg som huvudägare.

I slutet av linan färdigställer VVS-teamet badrummen och köken. Vi tittar in i en lägenhetsmodul där VVS-montören Viktor Lundmark är i full färd med att montera ett tvättställ. Allt från toaletter och kommoder till duschväggar, handdukstorkar och radiatorer ska komma på plats. Innan modulen glider vidare görs även en täthetskontroll på både värmen och vattnet samt ytterligare vacuumtest på avloppet.

Sedan kvarstår bara besiktning innan modulen täcks med skyddsplats och görs redo för frakt. Just den här modulen ska bli ett kompakt hem för en student 145 mil härifrån. Vid VVS-Forums besök byggs 175 ettor till ett student­boende i Lund.

Att ständigt effektivisera arbetet är en viktig uppgift, och varje vecka hålls förbättringsmöten. Alla deltar och kan lyfta fram problem och förslag på bättre lösningar. Ett arbetsmoment kanske kan kortas ner eller flyttas till en annan station, en ritning ändras, ett hjälpmedel köpas in. Allt för att göra produktionen billigare för Lindbäcks bygg och arbetet smidigare för montörerna. Tidigare var det exempelvis svårt att hinna göra alla rördragningarna på badrumsväggarna. Det blev en flaskhals i flödet när de förkromade rören skulle bockas och monteras.

– Då testade vi att lägga mer slang i den första golvstationen så att det blev dold rördragning i badrummen. Efter det försvann flaskhalsen, säger Tomas Sjödin.

En annan påtaglig förändring är att antalet artiklar har minskat med en tredjedel jämfört med för fem år sedan.

– Montörerna får färre grejer att hålla rätt på. Vi jobbar jättemycket med standardisering, säger han.

”Hållbara hem till lågt pris, för alla”. Så lyder parollen för Boklok, som bygger 1 300 bostäder per år med industriella metoder, både småhus och lägenheter. Även här görs VVS- och elinstallationerna i fabrik.

Jerker Lessing, som är företagets forskning- och utvecklingschef, har forskat om industriellt byggande sedan 2003. Han beskriver hur byggindustrin som helhet ligger hästlängder efter exempelvis fordonsindustrin.

– Produktiviteten i byggbranschen har knappt ökat alls de senaste 50 åren. Under samma period har övrig tillverkningsindustri ökat sin produktivitet med 250 procent, säger han.

Att flytta in bostadsbyggandet i fab­rik har många fördelar förutom en effektivare produktion till lägre kostnad. Kvaliteten ökar, byggfelen blir färre, spillet minskar och arbetsmiljön säkrare.

Men alla försök till industrialisering lyckas inte. Det mest spektakulära magplasket gjordes av NCC för drygt tio år sedan. Företaget hade satsat runt en miljard kronor i en fabrik i Hallstahammar, den svenska byggbranschens då i särklass största satsning på industriellt byggande. Men målet att halvera byggtiden lyckades aldrig, och våren 2008 stannade produktionslinorna för gott.

Vad gick fel?
– NCC var pionjär. Men företaget ville för mycket på för kort tid, missbedömde komplexiteten och hade för dålig uthållighet, sammanfattar Jerker Lessing.

Vilka lärdomar kan dras av fiaskot?
– Att inte ändra inte allt på en gång. Boklok har successivt tagit ett steg i taget i 20 års tid. Nu investerar vi en kvarts miljard i fabriken i Vimmerby för att öka kapaciteten med närmare 50 procent, säger Jerker Lessing.

De flesta flerbostadshus byggs fortfarande på plats med traditionella metoder trots att det är mindre effektivt. Varför?
–Byggföretagen är organiserade för att hantera byggprojekt. Jag vill kanske inte kalla branschen konservativ, men det rör sig om strukturer som tar tid att ändra, säger Jerker Lessing.

Johan Martinsson är chef för avdelningen Bransch på Installatörsföretagen. Han pekar på att inte bara färdiga lägenhetsmoduler utan även prefabricering av installationer kommer att öka rejält i framtiden. I USA ligger flera elinstallationsföretag långt fram med egna verkstäder. De köper in materiel, monterar och skeppar till bygget ”just in time” för slutmontage. Det ger kortare bygg­tider på plats, lägre produktionskostnader, bättre arbetsmiljö och färre fel.

I Sverige har prefabricering också börjat växa fram så smått på senare år. NCC:s tillverkning av installationsstråk i fabrik i Baltikum är ett sådant exempel som Johan Martinsson lyfter fram. Han tycker att även installatörsföretagen gör klokt i att hoppa på prefab-tåget.

– Det ser jag som nödvändigt för att stå sig i konkurrensen mot byggbolagens egna pre­fabriceringslösningar. Det är antingen vi eller byggarna som får göra jobbet, och installatörerna måste kunna leverera helhetsåtagande till konkurrenskraftigt pris, säger Johan Martinsson.

Industrialiserat byggande med färdiga lägenhetsmoduler och prefab är mer effektivt än att bygga bostäder på traditionellt sätt. Kan det vara ett hot mot VVS-montörernas arbetsmarknad?
– Jag ser det inte som ett farligt hot för VVS-montörerna. Visst minskar mängden arbete på plats men det är bara en del av det VVS-arbete som utförs på byggarbetsplatserna. Med förändringar i samhällets energisystem så finns det andra arbeten att utföra, som exempelvis solvärme. Det vi ser är en naturlig förändring som beror på teknik- och metodutveckling, och det sker sakta men ständigt, säger han.

Tillbaka till Lindbäcks fabrik där även elinstallationerna görs. Fast när vi passerar en av elektrikernas stationer står en målare och rollar inne i en modul. Han hann inte klart på sin station och följde med längs produktionslinan. Men det gör ingenting, för han är inte i vägen för elektrikerna. Krockarna med andra yrkesgrupper är få i fabriken jämfört med traditionella platsbyggda bostäder. Här borrar ingen hål i rörledningar eller kliver sönder golvbrunnar, missöden som kan skapa stor frustration på bygget.

Plötsligt hörs en ihållande signal, och hela lägenhetsmodulen börjar röra sig. 40 minuter har gått och stationen taktas fram ett steg längs linan med hjälp av kedjematare. Vid varje station räknar en klocka ner hur lång tid som återstår, och det finns tre knappar att trycka på. Blått när arbetet är klart, gult för att tillkalla hjälp eller rött för att stoppa hela produktionslinan, precis som i en bilfabrik. Tanken är att fel, avvikelser och flaskhalsar snabbt ska kunna upptäckas och åtgärdas.

Om några dagar ska produktionen ställas om. Istället för ettor till Lundastudenter ska fabriken bygga forskarbostäder till Karolinska Institutet i Solna. En sådan modul har redan tillverkats på prov längs hela linan.

– På så vis kan vi fånga upp ritningsfel, exempelvis att hålen i väggarna är felplacerade eller har fel storlek, säger Tomas Sjödin.

En av hans utmaningar är att hitta lösningar för alla olika projekt. En annan är att göra arbetet enkelt och smidigt för montörerna som ska färdigställa bostäderna på byggplatsen. Varje vecka deltar han i Skypemöte med Lindbäcks VVS-ansvariga ute på byggarbetsplatserna. Målet är att fånga upp problem och effektivisera arbetet ytterligare.

– Så mycket som möjligt ska göras klart i fabriken, slår Tomas Sjödin fast.

De flesta av Lindbäcks lägenhetsmoduler hamnar i Mälardalen, där de byggs ihop till bostadsrätter, hyreshus, studentbostäder och äldreboende. Företaget bygger även på många andra orter som exempelvis Umeå, Kiruna, Göteborg och Malmö.

Den nya fabriken ligger i Haraholmen vid Piteå hamn, och i september testades för första gången att frakta lägenhetsmoduler med båt. Premiärturen gick till Malmö.

Berndt Hortlund, teamchef för installationsteknik på Norconsults Piteåkontor, har tillsammans med en kollega utbildat alla Lindbäcks VVS-montörer i Säker Vatteninstallation. Han ser inga risker med att bygga lägenhetsmoduler i fabrik.

– Nej, tvärtom. Det ger extremt mycket fördelar när allt tillverkas inomhus under väldigt kontrollerade former i bra arbetsmiljö året om, säger han.

Han berättar att byggsättet ställer mycket höga krav på planering, måttsättning och noggrannhet. Rör och kanaler måste exempelvis placeras med millimeterprecision för att kunna kopplas ihop när lägenhetsmodulerna ska pusslas samman på bygget.

Ett plus jämfört med traditionella platsbyggda hus är att kopplingar, varmvattenmätare och andra installationer i schakten enkelt kan kommas åt från neutral plats utanför lägenheterna. Serviceluckorna kan dessutom placeras ergonomiskt, en fördel för montörer som i framtiden kommer för att utföra underhåll och service.

– Jag är helt övertygad om att industriellt byggande är framtiden. Det kan även bidra till att locka fler till VVS-yrket eftersom arbetsmiljön är så mycket bättre än ute på byggarbetsplatser, säger Berndt Hortlund.

Septembersolen värmer skönt när en lastbil med lägenhetsmoduler rullar in på bygget i Solna norr om Stockholm. Här byggs trygghetsboendet Palster­nackan med 77 lägenheter. Att montera de två byggnaderna, sju och åtta våningar höga, på den färdiggjutna betongplattan tar fyra veckor. Sedan återstår några månaders jobb då alla VVS- och elinstallationer färdigställs.

Uppehållsväder är en förutsättning för att kunna montera modulerna. Skyddsplasten åker av och modulerna svävar upp mot sjätte våningen, en i taget. Där står montageteamet redo att ta emot. Försiktigt skjuter de modulerna på plats för att pussla ihop två- och trerumslägenheter.

Christoffer Öberg, som är Lindbäcks platschef för VS Mälardalen, tycker att skillnaden är stor jämfört med att arbeta på ett traditionellt bygge.

– Vi har väldigt lite manskap, men får mycket gjort. Allt är lätt, enkelt och rationellt, säger han.

Vid VVS-Forums besök har han en enda montör på plats. Runt 90 procent av VVS-arbetet har redan gjorts i fab­riken. Alla rördragningar är klara, badrummen och köken är i princip kompletta, avloppsstammarna i schakten är färdiga. Nu återstår att koppla ihop moduler och våningsplan. Sedan ska allt provtryckas.

Vi tittar in i en lägenhet i det blivande trygghetsboendet. Mitt i allrummet står några pallkragar på golvet och väntar.

– Här finns allt material vi behöver, färdigpackat och uppmärkt från fabriken, säger Christoffer Öberg och lyfter upp en vattenfördelare.

Han berättar att likheterna är stora mellan olika byggprojekt. Det innebär att samma moment ska utföras om och om igen av samma personer, och kanske kan det bli lite enahanda i bland. Samtidigt pågår ett ständigt arbete för att göra jobbet ännu mer effektivt.

– Vi diskuterar hur saker kan för­bättras hela tiden, säger Christoffer Öberg.

Fakta/Lindbäcks Byggs ”superfabrik”

> Ligger i Haraholmen utanför Piteå.
> Togs i drift i januari 2018.
> Produktionsmålet är 1 600 lägenheter per år, vilket motsvarar en modul var 30:e minut.
> I dag ligger produktionstakten på en modul var 40:e minut.
> Lindbäcks har även en fabrik i Öjebyn i Piteå, som producerar cirka 800 lägenheter per år.