De gör tuffaste testerna av ventilationen

Ett nytt teknikcenter för ventilation i Skinnskatteberg förväntas locka besökare från hela världen.

Talesättet ”Att mäta är att veta” stämmer väl överens med ambitionerna i Systemairs nya teknikcenter i Västmanlands minsta ort, Skinnskatteberg.

Nyligen stod det klart, redo att börja ta emot besökare från hela världen med intresse för ventilation och inomhusklimat.

– Vi vill förmedla hur vi utvecklar våra produkter, hur vi mäter och använder tekniken. Samtidigt ger det nya labbet våra medarbetare en bättre arbetsmiljö, med den senaste tekniken och utrustningen som inspirerar till kreativitet och arbetsglädje, säger Sofia Rask, teknisk chef hos Systemair.

Läs mer: Helt tätt med strumpa i kanalen

Tillsammans med utvecklingschef Mikael Lönnberg visar Sofia Rask det nya laboratoriet som inrymts i en före detta lagerlokal.

I den ljusa, vitmålade hallen finns numera tre stora testrum – en klimatkammare, ett ljudrum och en kammare för mätning av luftflöde.

I klimatkammaren pågår just nu test av ett luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare. Kapaciteten är 0,9 kubikmeter per sekund. I den varma kammaren är det 22 °C och 60 procents luftfuktighet. Det svalkar skönt från aggregatet denna varma sommardag med 28 °C i skuggan utomhus.

”Nyligen hade vi en grupp från Japan här, som tittade på bostadsaggregat. Nästa stora besök blir 40 personer från Tyskland som ska studera vår teknikutveckling.” Sofia Rask, teknisk chef på Systemair.

– Jämfört med vårt gamla labb har vi större möjligheter nu. Till exempel är riggen bättre anpassad för test av avfrostning. Kanalerna är också korta, med lågt tryckfall. Det gör att vi inte behöver några hjälpfläktar, säger Mikael Lönnberg.

Klimatkammaren är 16 meter lång och har 4,5 meter upp till taket. Här kommer företaget att testa temperaturverkningsgrad och fuktåtervinning i olika aggregat.

Det kan bli aktuellt vid produktutveckling, verifiering av katalogdata eller kvalitetstester för kunder. Systemair vill även kunna kontrollera komponenter som köps in.

– Vi har kundvisningar varje vecka. En del vill se hur vi mäter våra produkter innan de lägger en order. Nyligen hade vi en grupp från Japan här, som tittade på bostadsaggregat. Nästa stora besök blir 40 personer från Tyskland som ska få se hur vår teknikutveckling går till, säger Sofia Rask.

Läs mer: Rör i rör sparar energi

På utsidan av klimatkammaren sitter en stor display som visar hur kammaren är uppbyggd. Här syns bland annat hur flödet går genom aggregatetet samt till och från den kalla delen av klimatkammaren.

Mikael Lönnberg tar med oss in i kammaren med minus 25 °C.

– Här avfrostar vi, för att kunna köra kallt under lång tid. Vi kommer snart att sätta in tryckvakter. Det behövs eftersom fläktarna är så kraftiga, de klarar uppemot 2 000 Pascal, så om vi trycksätter av misstag härinne kan kammaren spräckas. Tryckvakterna gör att aggregatet stängs av i tid, berättar han.

Vi tar trappan upp till fläktrummet på klimatkammarens tak. Här står ventilationsaggregatet som blåser in luft i kammaren, värme- och kylbatterier och en befuktningsanläggning.

Det finns också en tryckpump med omvänd osmos som trycker ut rent vatten i befuktningens högtrycksdysor.

Längs laboratoriehallens andra långsida löper testkammaren för luftflöde. Där testas flöden i fläktar och FTX-aggregat, ofta i kombination med ljudmätning. Av den anledningen sitter rummen för ljud- och flödesmätning ihop.

Läs mer: Därför ger grannens öppna fönster dålig luft hos dig

Utöver mätningar av effekt och varvtal mäts här flödet både på inlopps- och utloppsidan.

– Det är viktigt för konsulterna att veta hur de ska beräkna sina kanalsystem. Därför mäter vi på det sättet, och även omgivande ljud, säger Sofia Rask.

Hur mätningarna av ljud och flöde går till visas på en video på testrummets utsida. Luften sugs först in genom det isolerade ljudrummet.

Inne i flödeskammaren skapas sedan laminärt flöde med hjälp av stålgaller. Luften förs därefter vidare genom en vägg med dysor av olika dimensioner.

Genom att öppna och stänga dysorna i olika kombinationer kan flödet varieras från 16 till 20 000 kubikmeter per timme.

Mikael Lönnberg klättrar in till dysväggen. I dysorna, som följer Amca-standarden, sitter färgglada bollar.

De är en temporär lösning som hjälper till att avgränsa mätområden, då inte alla dysor används samtidigt.

– Jag åkte till leksaksaffären med måttband, för att vara säker på att bollarna skulle passa, säger Mikael Lönnberg.

Mellan dysorna sitter också några runda stålplattor med olika diameter. Snart ska där sitta dysor riktade åt andra hållet. Totalt blir det sex dysor åt varje håll i väggen.

”Jag tror det är viktigare för dagens kunder att ha tillgång till all data. Förr kanske det räckte med några papper och en fläktkurva. Det är inte hållbart längre.”

Mikael Lönnberg, utvecklingschef på Systemair.

Mätningar för insamling av flödes- och ljuddata och elektronisk dokumentation är i sig ingenting nytt. Men nya EU-direktiv kring energi har gjort kraven på mätning och dokumentation tuffare.

– Jag tror det är viktigare för dagens kunder att ha tillgång till all data. Förr kanske det räckte med några papper och en fläktkurva. Det är inte hållbart längre, utan man måste kunna berätta mer i detalj exempelvis att ”i den punkten drar fläkten så här mycket ström”, säger Mikael Lönnberg.

Systemairs representanter menar också att lågfrekventa ljud är ett växande problem i samhället. Därför förväntar sig företaget en ökad efterfrågan på teknisk data om ljud i framtiden.

Ljudrummet är därför noggrant utformat. Det är ett rum-i-rum, byggt på 170 stålfjädrar för att undvika oönskade ljud och vibrationer. Väggar och tak är sneda, så att inte ljudet ska kunna bilda stående, förstärkta, vågor.

Det ekar i rummet som har hårda väggar, målade med hård färg. Allt för att skapa en förutsägbar klang som går att korrigera bort. Efterklangstiden är sex sekunder, berättar Mikael Lönnberg och klappar i händerna. Vi räknar till sex och så är ljudet borta.

I det nya testcentret finns också en prototypverkstad, för montering av nyutvecklade produkter, och ett visningsrum kallat Ventilatorium.

Här kan kunder på besök bland annat uppleva ny teknik genom virtuell verklighet (virtual reality, VR). Mitt i rummet står en modell av en stad med förstärkt verklighet (augmented reality, AR).

Genom att starta en app i en läsplatta och hålla upp den framför modellen går det att se kompletterande information. Exempelvis vilken teknik som finns i sjukhuset, skolan, industrin, flerbostadshuset eller villan.

På en stor pekskärm visas pedagogiska resultat från företagets CFD-simuleringar. Ett datacenter kan placeras i Frankfurt, Dubai eller Luleå.

Uträkningen av andelen frikyla till centret visar snabbt att Luleå är en bättre placering än Dubai – med 87 respektive en procent frikyla.

Inomhusklimatet i Ventilatorium ordnas med ett av Systemairs nyaste aggregat, Geniox, som står i ett rum intill. Aggregatet luktar nyuppackat och de designade handtagen är greppvänliga.

– Produkter måste även vara smidiga och snygga numera, säger Sofia Rask.

Fakta/Teknikcentret

Var: Skinnskatteberg i Västmanland.
Hur stort: 2 800 kvadratmeter varav laboratorium 1 200 kvadratmeter, prototypverkstad 800 kvadratmeter, utbildningslokal 400 kvadratmeter och kontor 400 kvadratmeter.
Hur många: Cirka 40 tekniker (mättekniker, konstruktörer och FoU-personal) kommer att arbeta här.
För vem: Fler än 1 000 besökare per år från ett 30-tal länder väntas.