VVS-montörer ska kunna plugga på universitetet

Elever på gymnasiets VVS- och fastighetsprogrammet ska få behörighet till högskola och universitet, enligt ett regeringsförslag. 

Eleverna på yrkesprogrammen ska få en grundläggande högskolebehörighet genom att undervisningstiden utökas, utan att yrkesämnena bantas. Det vill regeringen som nu skickat ut förslaget på remiss.

De berörda installatörsprogrammen på gymnasiet är VVS- och fastighetsprogrammet samt el- och energiprogrammet.

Tomma platser i Stockholm, Göteborg och Malmö

Som VVS-Forum tidigare skrivit om står var fjärde plats tom på installatörsprogrammen, trots att 20 000 personer fattas i VVS- och elteknikbranschen.

– Man ska kunna gå ett yrkesprogram och både bli en välutbildad person för arbetsmarknaden och också kunna läsa vidare på universitetet, säger gymnasieminister Anna Ekström (S) till Ekot.

Många remissinstanser vill ha högskolebehörighet

I dag kan elever frivilligt läsa kurser som ger högskolebehörighet genom att avstå delar av yrkesundervisningen eller läsa extra timmar.

Ändringen innebär cirka två timmar extra per vecka med matematik, svenska och engelska. Det kommer dock inte att vara obligatoriskt.

Intresset för yrkesförberedande program har minskat kraftigt. För tio år sedan läste cirka 35 procent av gymnasieskolans förstaårs-elever ett yrkesprogram, jämfört med 23 procent förra läsåret. Att yrkesprogrammen inte är högskolebehöriga anses vara en förklaring till nedgången.

Han byter IT mot VVS

Men innan detta kan bli verklighet måste riksdagen rösta för förslaget i vår. Då kan yrkesprogrammen bli högskoleförberedande från och med hösten 2019.

Regeringens satsning, som presenteras i höstbudgeten den 20 september, innebär att antalet platser kommer öka med cirka 45 procent till 2022.

Fullt utbyggt 2022 ger det en ökning med nästan 14 000 nya platser utöver dagens cirka 30 000 platser.

Regeringen satsar på Yrkeshögskolan

Yrkeshögskoleutbildningar utbildar till kvalificerad yrkeskompetens, som exempelvis VVS-ingenjör.

”Förslaget syftar till en bättre kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Det ger fler människor möjlighet att vidareutbilda sig inom ett yrke eller omskola sig till ett nytt yrke”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.