Stärkt strejkrätt mot utländska företag

UTLÄNDSK ARBETSKRAFT. Regeringen vill ge facket rätt att kräva kollektivavtal för utstationerad arbetskraft i byggbranschen från andra EU-länder, även med stöd av strejk. 

Regeringen har nu beslutat om propositionen Nya utstationeringsregler. Detaljer i förlaget presenterades nyligen av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) på Peabs byggarbetsplats i Ulriksdal, strax norr om Stockholm.

Propositionen innehåller förslag om lagändringar som ska stärka kollektivavtalens ställning så att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera bättre när det gäller skydd för utstationerade arbetstagare.

”Det är viktigt för de svenska företagen. Om man inte ens kan upprätthålla att det är minimilön och minimivillkor som utstationerade arbetstagare får när de jobbar i Sverige, så snedvrider det konkurrensen allvarligt på arbetsmarknaden.”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Svenska fackförbund ska alltid kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder som strejk. I korthet innebär förslaget att lex Laval rivs upp genom att den så kallade bevisregeln tas bort.

– Det är viktigt för individerna. Men det är också viktigt för de svenska företagen. Om man inte ens kan upprätthålla att det är minimilön och minimivillkor som utstationerade arbetstagare får när de jobbar i Sverige, så snedvrider det konkurrensen allvarligt på arbetsmarknaden. Det här är förstås speciellt i byggbranschen, det är där vi har den stora majoriteten utstationerade arbetstagare, sa Ylva Johansson.

Enligt arbetsmarknadsministern innebär lagändringen att Sverige ska få ett ändamålsenligt system som skyddar utstationerade arbetstagare. De ska få de minimivillkor som gäller.

Sverige har inte lagstadgad rätt till minimilön och facket har begränsade möjligheter att kontrollera vilka villkor som utstationerade arbetstagare har. Kollektivavtal är avgörande för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera vid utstationeringssituationer och för att utstationerade arbetstagare ska få ett bättre skydd.

Sedan Laval-domen 2007 och Lex Laval 2010 har det inte förekommit någon konflikt gällande utstationerad arbetskraft eller företag.

– Man har haft en lagstiftning som i praktiken gjort att facket inte ens kunnat kräva miniminivå, på grund av den så kallade bevisregeln, förklarade Ylva Johansson.

Utgångspunkten på svensk arbetsmarknad är att arbetsmarknadens parter förhandlar om och träffar kollektivavtal om anställningsvillkor. Förslaget i propositionen om utvidgade möjligheter att uppnå kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare tar sikte på den situation där en sådan frivillig överenskommelse inte kan nås.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

Läs mer om regeringsförslaget här.