Så undviks kulturkrockar i underjorden

Inomhusklimatet och tillgängligheten ska bli bättre. Det är tidvis ett frustrerande arbete för byggare och entreprenörer som gång på gång stöter på överraskningar i det gamla huset.

Att ta sig runt på botten­planet i Stadsmuseet i Stockholm är för närvarande som att ta sig fram på en äventyrsbana.

Enda sättet att komma från ena änden av huset till den andra är att gå på betongkanter och försiktigt kliva upp och ner på isolerade rör.

Sedan mitten av 2016 pågår en total­renovering av museet som beräknas öppna igen för besökare hösten 2018.

I renoveringsuppdraget ingår bland annat att installera helt nya system för el, ventilation och VS.

Christer Lindqvist, projektledare från HH:s Ventilation, visar runt i 1600-talsbyggnaden som kommer att få många nya bekvämligheter.

Ungefär mitt i huset förbereds för ett nytt storkök. Till det byggs en måttanpassad kökskåpa från vägg till vägg i det utvalda rummet.

– Det ska bli maffigt att se när det är klart. Jag brukar kalla den för halleluja-kåpan, eftersom den innehåller så många finesser och kräver exakt montering, säger Christer Lindqvist.

Kåporna med inbyggd rening kommer att anslutas till kanaler av rostfritt stål som går under golvet och ut.

Restriktionerna för rör- och kabeldragning är stora, eftersom byggnaden bedöms ha stort kulturhistoriskt värde och är blåklassad.

Ett stort, nyborrat hål syns högt uppe under taket i en av väggarna in till det nya köket. Det är ett av de hål som fått godkänt av antikvarien.

Håltagningar i de intilliggande valven har däremot varit strängeligen förbjudna.

– Det går åt en hel del tid till att prata med antikvarien. Många gånger har vi också fått flytta de önskade dragningar som vi märkt upp, berättar Christer Lindqvist.

De nio nya FTX-aggregaten är placerade på olika ställen i huset. Fyra finns i fläktrum på vinden, två stycken på plan fem och tre i en tunnel i källaren.

Aggregaten är utspridda dels på grund av utrymmesbrist, men också för att de ska försörja olika delar av byggnaden med frisk och tempererad luft.

I fläktrummen på vinden har aggregat och kanaler fått ta plats mellan de gamla träbalkarna och -väggarna.

– Vi har inte fått riva mycket här, utan främst använda befintliga luckor, säger Christer Lindqvist.

Han visar ett galler för frånluft, i en öppning som vetter mot museets innergård.

Gallret är specialbeställt och estetiskt anpassat till byggnaden. Detsamma gäller gallret för tilluften på andra sidan vindsutrymmet.

En ny shuntgrupp står prydligt uppställd vid en av stenväggarna. Den har bland annat till uppgift att fördela ut kyla till museets rum.

”Vi har dragit kilometervis med rör. Några som jobbat här och krupit runt har nog tänkt att ’det här kommer aldrig att gå’. Men nu börjar det ändå bli klart.”

Christer Lindqvist,  projektledare från HH:s Ventilation.

På vinden finns det största FTX-aggregatet, LB63, med inbyggd befuktning. Det ska förse några av utställningssalarna med luft som har både rätt temperatur och rätt fuktighet.

För att det ska bli möjligt har nya vattenrör dragits upp till aggregatet.

En isolerare arbetar frenetiskt vid rören som leder till och från det stora aggregatet. Inne i chassit, som lyfts upp i delar, är ljuddämparna på plats.

Innan allt är klart ska även motströmsvärmeväxlarna monteras.

– Vi har dragit kilometervis med rör. Några som jobbat här och krupit runt har nog tänkt att ”det här kommer aldrig att gå”. Men nu börjar det ändå bli klart, säger Christer Lindqvist.

Bakgrunden till det digra arbetet med nytt ventilationssystem är kravet på förbättrat inomhusklimat.

Både konstsamlingarna som finns här, de gamla möblerna och besökarna förväntas må bättre av det.

Ett nytt styrsystem ska hjälpa till att hålla koll på temperaturer och fuktighet.

Stadsmuseets energianvändning förväntas också minska.

Bara genom att byta det äldre frånluftsystemet mot ventilation med värmeåtervinning sparas en hel del energi.

– Enligt säljaren har aggregaten cirka 90 procents verkningsgrad, och det motsvarar kanske runt 80 procent i praktiken. Det ger definitivt en bättre miljö, säger Christer Lindqvist.

Uppvärmningen i byggnaden sker sedan tidigare med hjälp av fjärrvärme och radiatorer. Så kommer det att förbli. Nyheterna blir på kylsidan, då Stadsmuseet ska anslutas till fjärrkyla.

Största utmaningen i ventilationsprojektet hittills har, enligt Christer Lindqvist, varit de antikvariska kraven. Men tyvärr har arbetet även komplicerats av krockar i ritningarna.

Samtidigt som museet får nytt ventilationssystem och nya eldragningar, dras avloppet om.

– De som gjorde ritningarna borde nog ha samkört mer, för att upptäckta krockarna på ritningsstadiet. Men konsulterna har säkert gjort sitt bästa utifrån de utmaningar som finns här, säger Christer Lindqvist.

De många krockarna och stoppen har inte oväntat lett till förseningar. En ursprunglig plan var att bygget skulle vara i stort sett färdigt nu under november. Så blir det inte.

Den nya planen är att byggnaden ska vara klar för inflyttning i mars. Förseningar kostar pengar, så en viss frustration märks hos både entreprenörer och projektansvariga.

– Det har varit en stor utmaning för alla inblandade att få allt att flyta på, säger Christer Lindqvist.

En förklaring till krockarna och förseningarna kan vara husets ålder, och att äldre ritningar inte är heltäckande.

Byggnaden har en imponerande historia. Uppförandet påbörjades 1663 efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre.

Från början användes huset som internationellt handelskontor. Under en kort period i slutet av 1670-talet fungerade det sedan som stadshus i Stockholm.

Efter en brand vid intilliggande Ryssgården 1680 skadades även stadshuset, som senare renoverades av Tessin den yngre och fick ett delvis nytt utseende.

Under årens lopp har byggnaden inhyst en lång rad verksamheter – allt från verkstäder, kommunal tvättinrättning och stadshäkte till Stockholms realläroverk, ryska och katolska kyrkans gudstjänstlokaler, restaurangen Södra stadshuskällaren samt Södertörns och Stockholms läns västra domsagor. Stadsmuseum blev huset efter en ombyggnad 1937.

En direkt anledning till grundandet av Stockholms stadsmuseum (som det hette tidigare) var fyndet av medeltidsvraket Riddarholmsskeppet.

Det är numera flyttat till Medeltidsmuseet. Stadsmuseet har i stället hand om cirka 300 000 andra föremål, 25 000 konstverk och 3,5 miljoner fotografier.

Alla dessa är inhysta i andra lämpliga lokaler under renoveringen.

Arbetet med det nya ventilationssystemet sträcker sig även ner i källaren. I en underjordisk gång strax utanför Stadsmuseets mur drar en kall vind förbi.

Det mullrar från tunnelbanan som löper bara några tiotal meter bort. På en nygjuten betongplatta vid muren kommer det snart att stå tre nya FTX-aggregat med maxflödet 1 400 liter/sekund.

Läs mer i VVS-Forum nr 12/2017.