EU-projekt vill sätta stopp för slöseriet med spillvärme

Storskalig värmeåtervinning testas i ett stort EU-projekt. I Sverige, som redan är världsbäst på värmeåtervinning från industrin ligger utmaningen i att få ekonomi i värmeåtervinning av lågtempererade värmekällor.

Stora mängder värme från Europas städer släpps ut till kråkorna. Det vill ett nytt EU-projekt ändra på genom att visa hur spillvärme från tunnelbanor, avloppsvatten och kylsystem bättre kan tas tillvara.

Europas städer släpper ut stora mängder spillvärme – värme som i stället skulle kunna användas i byggnader och ersätta fossileldad uppvärmning. Hur det kan gå till i praktiken ska undersökas i nya EU-projektet Reuseheat som drar igång i

Protonstrålkanoner, superdatorer och livsmedelsbutiker: Fyra svenska spillvärmelösningar

”Sverige är världsbäst på användning av spillvärme från industrin. Men när vi nu ska tillföra mer lågtempererad värme, från multipla värmeleverantörer, krävs också mer fokus på affären.”

Kristina Lygnerud, IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator för Reuseheat.

Läs mer: Spillvärmen ökar inom fjärrvärmen

Fyra demonstrationsprojekt kommer att genomföras under fyra år i franska Nice, tyska Brunswick, rumänska Bukarest och spanska Madrid. Det övergripande målet är att testa olika lösningar med beprövad teknik i stor skala.

– EU ska ställa om hela sitt energisystem mot icke-fossila bränslen. I spillvärmen har vi massor av gratis energi som bara slösas bort. Den bör man använda sig av i en smart stad, säger Kristina Lygnerud, projektledare hos IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator för Reuseheat.

I Nice ska värme utvinnas ur ett avloppsreningsverk och föras direkt ut på ett stort fjärrvärmenät. För att få bättre kontroll på tillgång och efterfrågan ska värmeåtervinningen kompletteras med en ny digital lösning för övervakning och kommunikation. Den kommer bland annat att involvera slutkunder i främst kontor och hotell.

Tunnelbanan i Bukarest är gammal och släpper ut stora mängder värme. Testet där blir att utvinna värme ur ventilationsschakten. Liknande försök har gjorts tidigare i exempelvis London, men i Bukarest ska värmeutvinningen göras i större skala – i sex schakt i tunnelbanesystemet.

”Reuseheat vill visa att det är möjligt att återvinna spillvärme från städer i stor skala, och att det går att få ekonomi i det. Målsättningen är att få fram lösningar som är klara för marknaden när projektet avslutas.”

Kristina Lygnerud, IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator för Reuseheat.

I Madrid kommer ett sjukhus att ta tillvara spillvärmen från kylsystemet för att producera varmvatten. I tyska Brunswick ska överskottsenergin från en datorhall värma ett område med lågenergihus i närheten.

– Reuseheat vill visa att det är möjligt att återvinna spillvärme från städer i stor skala, och att det går att få ekonomi i det. Målsättningen är att få fram lösningar som är klara för marknaden när projektet avslutas, säger Kristina Lygnerud.

I EU-projektet ingår 16 partners från nio länder. Från Sverige deltar högskolan i Halmstad, utöver IVL. Sverige ligger internationellt sett långt framme när det gäller fjärrvärme. Men även här har vi nya utmaningar att möta när värmen ska tillföras från flera olika sorters leverantörer.

– Sverige är världsbäst på användning av spillvärme från industrin. Men när vi nu ska tillföra mer lågtempererad värme, från multipla värmeleverantörer, krävs också mer fokus på affären – hur man skapar bra kontrakt och hanterar flera olika leverantörer i ett system. Vi måste hänga med i omställningen, säger Kristina Lygnerud.

Projektet Reuseheat finansieras med fyra miljoner euro genom EU:s ramprogram Horisont 2020.