Ett kunskapslyft behövs vid renoveringar

ALMEDALEN. För två år sen etablerades ett nationellt renoveringscentrum (RC) i samarbete med Lunds tekniska högskola där goda och dåliga exempel om renovering av bebyggelse ska samlas. En hemsida, renoveringsinfo.se, har för detta ändamål skapats hos Svensk Byggtjänst.
”Kunskap kommer att behövas när över en miljon lägenheter i flerbostadshus i Sverige ska renoveras”, sa Andres Muld, ordförande för RC, på ett seminarium den 30 juni.

Andres Muld menade att det är oerhört viktigt att de resultat som uppnås kommer ut till alla på marknaden.

– Även om de stora byggföretagen är duktiga så finns till exempel bostadsrättsföreningar som inte vet hur de ska bära sig åt vid fuktskador, stambyten, förbättring av ventilation, inneklimat och energiprestanda. Vi har också statliga mål för halvering av energieffektivisering till 2050 och att då är det bra med ett helhetsgrepp vid renovering, sa han och tillade att fler forskare också behövs på det här området.

Panel och föredragshållare bestående av personer från Energimyndigheten, kommunala bostadsföretag som Botkyrkabyggen, Familjebostäder och HSB, byggföretag och Sveriges Byggindustrier höll alla med om att det är viktigt med delad kunskap.

Ulf Viktorsson från Botkyrkabyggen visade upp en ganska pessimistisk bild av alla de problem som uppstår när renovering ska utföras i miljonprogramsområden, inte minst vem som ska betala ”kalaset” i områden där människor har en väldigt låg inkomst.

– Vi har nu en person som ansvarar för hållbar renovering över hela Sverige, så att vi får en process som fungerar. Då kan vi dra nytta av erfarenheterna från olika områden och behöver inte börja på ruta ett varje gång, sa Gunnar Masthagen, vice vd på NCC Construction Sverige.

Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, fyllde på med att alltför många sitter och väntar på någon form av stöd.

– Vi som organisation har tagit avstånd från stöd i alla former, i stället ska det vara långsiktiga generella spelregler och med det menar jag att när det gäller renovering måste det bli lönsamt att äga och förvalta energieffektiva byggnader. De som har sämre energiprestanda får betala en högre avgift och de med bättre energiprestanda en lägre avgift.

Hon poängterade också hur viktigt det är inte bara med kunskap utan också kompetens.

– Samtidigt som det ska byggas 250 000 nya bostäder så ska miljonprogrammet renoveras. Den kompetens som behövs för detta är en enorm utmaning för oss att rekrytera.

Roland Jonsson, energichef på HSB, tycker att det finns för många nejsägare. Han refererade till deras projekt Hilda i Rosengård i Malmö och vilka svårigheter det var att få fram kapital för den renoveringen. Ett annat exempel från HSB var ett projekt i Solna där det skulle radonsaneras och då ifrågasattes om det verkligen var lönsamt.

– Det är väl bättre att vi har lägenheter där folk bor och betalar hyra än tomma lägenheter, menade han.

– Vi bör också säkerställa oss för framtiden när det gäller nybyggnation och de renoveringar vi gör nu så att vi inte sitter i samma situation om 15–20 år, att vi då har samma renoveringsbehov som nu, sa Anita Aspegren, avdelningschef Energimyndigheten.

 Läs mer om seminariet i VVS-Forum nr 8/2015 med utgivning den 29 augusti.