Naturliga köldmedier tar över: ”Flera tusen personer behöver omcertifieras”

Giftigt, brännbart och höga tryck. När äldre F-gaser fasas ut och naturliga köldmedier ersätter blir det nya utmaningar för installatörer, och ny certifiering. Har du koll på kraven som ställs?

Ökade krav på läckagekontroll och nya märkningsregler är några förändringar som kommer att påverka installatörer framöver. Ska man byta eller fylla på köldmedium i till exempel kylskåp, frysar, värmepumpar och luftkonditionering gäller det att ha koll.

”Utfasningen av de köldmedier som är vanliga idag sker successivt fram till 2050. Men personer som arbetar med service rekommenderas ta tag i det här så snart som möjligt – inte minst med tanke på de nya påfyllnadsförbuden.”

Anne-Lee Bertenstam, incert

Läs också:
”En snabb utfasning av syntetiska köldmedier är att vänta”

Läs också:
Plus och minus för 3 naturliga köldmedier

– Utfasningen går rätt snabbt. Den skyndas på av nya F-gasförordningen, och gör att det med stor sannolikhet inte kommer att finnas tillräckligt med F-gas att köpa till nya produkter redan 2027, säger Anne-Lee Bertenstam, certifieringsansvarig för köldmedier och F-gas hos Incert.

Grunden är EU-förordningen EU/2024/573, som har målet att minska utsläppen av växthusgaser och köldmediers påverkan på ozonskiktet. Fler köldmedier ska fasas ut och det blir påfyllnadsförbud även för värmepumpar och luftkonditioneringsutrustning.

Nya F-gasförordningen trädde i kraft 11 mars 2024. Ett halvår senare (29 september) började även en ny lag för certifiering att gälla. Senast hösten 2025 ska det uppdaterade certifieringsprogrammet vara klart.

– Det handlar mycket om att kunna hantera de naturliga köldmedier (propan, ammoniak och koldioxid) som kommer att bli vanligare. Hanteringen kommer att kräva kunskap som många installatörer inte haft tidigare, säger Anne-Lee Bertenstam.

Skiftet till att använda mer propan, ammoniak och koldioxid som köldmedier har att göra med deras låga GWP-värden (klimatpåverkan). Det finns många fördelar, men också risker.

– Nackdelar med de här ”nygamla” köldmedierna är att de är brandfarliga (propan och andra kolväten), giftiga (ammoniak) och kräver höga tryck (koldioxid). Därför blir det extra viktigt att veta vad man gör vid hanteringen. Vet man det blir de inte farliga, säger Anne-Lee Bertenstam.

Behöver alla kyltekniker omcertifieras?

– På sikt, ja. Men innan den nya certifieringsutbildningen är klar gäller nuvarande certifiering – så länge den är giltig, säger Anne-Lee Bertenstam.

– Det finns ju tekniker som redan idag arbetar med till exempel propan eller koldioxid. De behöver ingen särskild certifiering nu, men det kommer att ändras, tillägger hon.

Cirka 6 000 personer som har F-gascertifiering i Sverige påverkas av de nya reglerna. Flera tusen personer kommer att behöva omcertifieras under de kommande åren, för att klara kraven för naturliga köldmedier. Utöver personliga certifikat krävs nya företagscertifikat.

När måste allt vara genomfört?

– Utfasningen av de köldmedier som är vanliga idag sker successivt fram till 2050. Men personer som arbetar med service rekommenderas ta tag i det här så snart som möjligt – inte minst med tanke på de nya påfyllnadsförbuden, säger Anne-Lee Bertenstam.

Sedan årsskiftet är det påfyllnadsförbud för köldmedier med GWP över 2 500 i kyl- och frysutrustning. För värmepumpar gäller förbudet från 2026.

– I dagsläget finns inget datum för när man senast måste uppfylla de nya certifieringskraven. Vi väntar fortfarande på besked från EU-kommissionen om det, tillägger hon.

Certifiering upplevs ibland som dyr – vad säger du till de som tycker så?

– Det är ju lagkrav, så om man ska arbeta med den här typen av verksamhet måste man ha rätt kunskap och certifiering.

I Sverige är det krav på omcertifiering vart femte år, medan det i Finland är mer sällan. Hur kan det komma sig?

– Enligt de nya EU-kraven ska omcertifiering ske vart sjunde år. Svensk miljölagstiftning är strängare än EU-reglerna och därför har vi i Sverige valt vart femte år. I Finland gäller finsk lag, säger Anne-Lee Bertenstam.

Att det ska vara fem år är fastställt i Svensk författningssamling – Förordning om fluorerade växthusgaser SFS 2016:1128, enligt info från ackrediteringsorganet Swedac.

Finns det teoretiska test att träna på inför examinationen?

– Det är inget vi hanterar hos Incert. Utbildning och träning sköts av utbildningsföretagen.

I en ansökan om företagscertifiering (kat 2) ska man bland annat fylla i ”Egenkontroll av utrustning” – vad handlar det om?

– Man ska berätta om rutinen för kontroll av utrustningen som företaget använder, och åtgärder. Till exempel hur ofta en vakuumpump, ett manometerställ, eller annat ska kontrolleras och vad som görs om det uppstår problem, säger Anne-Lee Bertenstam.

Läs också:
Klarar du klurigaste frågan i kylteknikernas prov?

Läs också:
Kartläggning: Syntetiska köldmedier används i nya frånluftsvärmepumpar