Kylteknikern om naturliga köldmedier: ”Inga slarvlagningar på jourutryckningar”

Erik Kristiansson har jobbat länge med naturliga köldmedier och är inte bekymrad inför den omcertifiering som kommer att krävas i och med den nya F-gasförordningen. ”Får väl låta bli att jobba med det som jag inte hunnit certifiera mig inom.”

Erik Kristiansson har jobbat som kyltekniker i 14 år och jobbar redan med naturliga köldmedier. Han läser en del om oro kring ny certifiering i Facebookgruppen Kyltekniker utan gränser och funderar lite på huruvida man får jobba efter den 30 september om man inte har omcertifiera sig.

Mer om nya f-gasförordningen
Naturliga köldmedier tar över: ”Flera tusen personer behöver omcertifieras”

Läs också:
Kopplade bort fjärrvärmen – och klarade hela energibesparingen

– Jag tänker att mitt F-gascertifikat fortfarande måste gälla och de brännbara köldmedierna får jag väl låta bli att jobba med tills jag har hunnit certifiera mig.

Enligt Anne-Lee Bertenstam på Incert så, innan den nya certifieringsutbildningen är klar, gäller nuvarande certifiering så länge den är giltig. Och de tekniker som redan i dag arbetar med till exempel propan eller koldioxid behöver ingen särskild certifiering nu, men det kommer att ändras.

Erik Kristiansson jobbar på Bravida Cooling i norra Norrland och där sköts certifieringsfrågorna av personal på kontoret. De ser till att certen hålls à jour.

”Men branschen har ju anpassat sig efterhand och det är inte så att jag är rädd. Det fungerar ju.”

Han hade inte jobbat särskilt länge i branschen innan han började med naturliga köldmedier 2011.

– Det var när jag byggde min första butik, så för mig var det en mjuk övergång.

Han tycker ändå att det är lite speciellt för de traditionella köldmedierna, CFC och HFC kallades en gång för säkerhetsköldmedier.

–  De är miljöskadliga, men inte farliga för människor. De naturliga köldmedierna har goda tekniska egenskaper men också risker. 

Erik Kristiansson har jobbat mest med koldioxid och det har extremt höga trycknivåer. Nuförtiden är det bra material, säger han, men när branschen började med det för 20–25 år sedan var det värre och han vill inte ens tänka på hur livsfarligt det skulle vara om ett rör med 80 bar skulle ha brustit.

– Men branschen har ju anpassat sig efterhand och det är inte så att jag är rädd. Det fungerar ju.

En nackdel menar han är att det blir dyrare material för kunden och det är krångligare. 

– Man kan inte göra en slarvlagning på en jourutryckning för då håller det inte. Å andra sidan, i och att med att materialet är bra tål det mycket högre tryck och går sällan sönder. 

Det är också mycket jobb kring säkerheten, tredjepartskontroller på tryckbärande anordningar och så vidare. 

– Det är det på HFC-anläggningar också men där är det trycknivåer som är en bråkdel av koldioxiden. 

Även när det kommer till brännbara köldmedier, R290 Propan, är det givetvis mycket kring säkerhetskontroller.

– R290 är väldigt vanligt i nästan alla kyl- och frysskåp som finns i restaurang- och skolkök, berättar han och fortsätter: 

– Men det är pyttesmå mängder, lite mer än i en cigarettändare så det vädras ut. 

Läs också:
Vad tjänar en kyltekniker? ”Ökar med mer kompetens”

På större anläggningar däremot måste man vidta åtgärder så att det vid ett eventuellt läckage aldrig ska kunna explodera. 

– Man kan exempelvis dimensionera utrymmet så att man aldrig kommer upp i det brännbarhetsområdet, säger Erik Kristiansson.