Ha koll på heta arbeten: ”Nya byggmaterial påverkar vardagen”

Nya material i hus påverkar vardagen för VVS-are som utför heta arbeten. Det gäller att läsa på och anpassa sitt arbetssätt för att minska brandrisken, tipsar Brandskyddsföreningen.

Redan 1990 infördes de första reglerna och en behörighetsutbildning för heta arbeten. Detta efter en industriexpansion som gett många problem med bränder. Sedan dess har antalet skador minskat drastiskt. 

– Nu gäller det att hålla i det, säger Pia Ljunggren, verksamhetsutvecklare heta arbeten hos Brandskyddsföreningen som uppdaterade utbildningen och säkerhetsreglerna 2023.

”Givetvis kan saker gå fel även om alla gjort rätt. Men den som följt säkerhetsreglerna har i alla fall minskat risken…”

Pia Ljunggren, Brandskyddsföreningen

Läs också:
Känner du till de 13 säkerhetsreglerna vid heta arbeten?

Läs också:
Svetsloppan studsade åtta meter bort och startade brand: ”Går det fel så går det fort”

Att förnya sin certifiering var femte år är ett krav och det är bra, menar hon, inte minst för att arbetsvardagen hela tiden förändras.

– Vi bygger hus annorlunda idag jämfört med för tio år sedan. Det är mycket mer trä och cellplast i konstruktionerna. De nya byggmaterialen påverkar vardagen för VVS-arbetet, säger hon.

Ett av de vanligaste problemen hon sett är brist på städning inför ett arbete med brandrisk. En gnista kan lätt antända brännbart material som ligger för nära. Tillstånd som inte ges på rätt sätt och avsaknad av brandvakt är andra vanliga misstag.

Det gäller också att vara försiktig om det saknas ytskikt på en vägg. Då kan gnistor ta sig igenom.

– Man måste hela tiden tänka på vad som kan göras för att minimera riskerna. Vi brukar prata om 3M – metod, miljö och material, säger Pia Ljunggren.

En idrottshall, en bussterminal och ett sjukhus är kända exempel på byggnader i Sverige där bränder startats av heta arbeten. 1993 totalförstördes Salkhallen i Alvik väster om Stockholm efter ett svetsarbete i pannrummet. 2018 brann en bussterminal i Hornsberg i samband med takarbeten.

Den stora branden i vattenparken Oceana i Göteborg förra året ledde till en mans död. Branden startade när plaströr svetsades ihop med metoden elmuffsvetsning, enligt utredningen från Statens haverikommission som presenterades 20 mars.

– Bränderna innebär både fara för liv och stora kostnader för samhället. Därför är det viktigt att riskbedömning och kompetens hos personal tas med redan i upphandlingar och avtal, säger Pia Ljunggren.

I dag finns cirka 350 000 yrkespersoner som är certifierade för heta arbeten i Sverige.

Ny utredning:
Överhettade rör startade branden i Oceana

Läs också:
”Ventilationskanaler sprider bränder på farliga sätt”

För att förenkla för företag som utför heta arbeten har Brandskyddsföreningen utvecklat några digitala lösningar. Till exempel finns en app med samlad info och möjligheter till dokumentation. Det går även att se när en certifiering går ut.

Större företag kan ha nytta av den utökade betalversionen som samlar all intern info om tillstånd och medarbetares certifieringar. Det går också att se historik för tidigare projekt och till exempel jämföra rapporteringen som gjorts för olika byggnader.

– Givetvis kan saker gå fel även om alla gjort rätt. Men den som följt säkerhetsreglerna har i alla fall minskat risken och ökat möjligheten att få ekonomisk ersättning genom försäkringen, säger Pia Ljunggren.