Vi behöver en ”tallriksmodell” för värmeval

Många villaägare blir besvikna av olika skäl när värmepumpen är installerad. Arn-fallen har fördubblats sedan 2020. Ska man behöva vara geoenergiexpert för att göra ett rimligt värmeval? Den frågan ställer sig VVS-Forums Sofie Båtmästar i en krönika.

Hur ska en villaägare som vill byta ut, eller skaffa ett nytt värmesystem tänka? Utbudet är enormt. Att varje hem i Sverige har en värmepump är ingen särskilt gammal företeelse och därmed inte kunskaperna heller. Det var först på 70-talet i och med oljekrisen som intresset ökade och en 50-plussare är en yngling i tekniska sammanhang.

Här blev det konflikt om saken
Företaget om tvisten: ”En större värmepump hade inte sparat särskilt mycket”

Läs också:
Borrhålsexperten: ”Man vill minimera behovet av spetsel från elpatronen”

Det medför, som med allt som är i sin linda, en hel del problem och villrådighet. Som bekant har det ju också nyligen varit en värmepumpsboom där väldigt många ville ha en ny pump samtidigt. Konsumenterna hamnar i händerna på värmeinstallatörerna och det är inte ovanligt med konflikter. Antalet ärenden som gäller värmepumpar har mer än fördubblats i Arn sedan 2020. Då väntar tröst i form av Facebookgrupper i stil med ”Vi som gillar bergvärmepumpar” där det finns gott om folk som vill ge goda råd av varierande kvalitet.

Man måste ta hänsyn till många parametrar i varje specifikt fall. Hur ser värmevattnet ut? Finns det ett befintligt borrhål? Hur djupt ska man borra? Hur långt är det ner till berg? Hur långt blir det aktiva borrhålet? Hur mycket av huset ska värmas? Hur gammal är köparen och hur länge tror man att man kommer att bo i huset? Tjänar man på en dyrare bergvärme eller kommer luftvatten eller frånluft räcka? 

”Livsmedelsverket stöttar sedan 1992 tallriksmodellen. En modell som gör att alla, inte bara de som är hälsonördar, har en chans att förstå hur vi bör äta för att må bra. Vi borde ha en liknande modell för värmeval så att fler får hjälp att göra vettiga val.”

På ena sidan står en förhoppningsvis seriös installatör som absolut vill tjäna pengar. På den andra en husägare som inte vill betala ett öre för mycket för något som tveklöst kommer att svida i plånboken.

Och man får inte glömma livscykelkostnaderna. Alltså vad man investerar och antalet år det tar att få tillbaka de pengarna genom lägre elräkningar. 

VVS-Forum intervjuade i höstas Martin Eriksson och Chit Pyo Ngea på Örebro universitet som hade gjort en omfattande studie över val av värmesystem beroende på husstorlek och var i landet man befinner sig. De kom till exempel fram till att skillnaden mellan en bergvärmepump med FTX och frånluftsvärmepump över 50 år var drygt 30 000 kronor. Alltså man sparar 600 kronor per år med frånluft – det handlar om ett krogbesök eller två.

Läs om Martin Erikssons och Chit Pyo Ngeas studie
Vilket värmesystem ska man välja för småhus i Sverige?

I ett fall som VVS-Forum nyligen beskrivit står två personer som äger ett hus mot ett värmepumpsföretag. Paret är besvikna på att värmepumpsföretaget installerade en enligt dem underdimensionerad pump. Värmepumpsföretaget tycker att de rekommenderade rätt storlek och att en dyrare lösning inte skulle ha gynnat paret ekonomiskt. Kostnaden för installationen skulle enligt företaget bli dyrare än att betala elräkningarna för elpatronen.

Men sedan har vi också den vetenskapliga synen på saken. När VVS-Forum snackar borrhål med Signhild Gehlin, teknisk doktor och vd på Svenskt Geoenergicentrum, är hon tydlig med att man inte ska snåla på metrarna. Effektbehovet ska komma från marken och inte från el. ”Tio meter extra borrhål kostar några tusenlappar, men ger värmepumpen bättre förutsättningar att arbeta effektivt och ger även marginal till framtida teknikutveckling hos värmepumparna.”

Läs också:
”Snåla på borrhålet är det dummaste du kan göra”

Det känns ju bra besvärligt att det ska krävas en doktorshatt för att kunna värma sitt hus på bästa sätt. Eller att man ska behöva älska att peta och pilla på sin värmepump. Det blir dessutom orättvist att många installatörer väljer att föreslå energibesparande extraåtgärder och styrningar mest till de tekniskt intresserade som anses kapabla att hantera det. 

Livsmedelsverket stöttar sedan 1992 tallriksmodellen. En modell som gör att alla, inte bara de som är hälsonördar, har en chans att förstå hur vi bör äta för att må bra. Vi borde ha en liknande modell för värmeval så att fler får hjälp att göra vettiga val. Ingen tror att man mår bra av att äta chips och godis till middag. Det är inte lika självklart att borra några extra meter borrhål.