Så skapades Säker vatten: ”Man upptäckte att det inte var något hokuspokus”
VVS-branschen hade dåligt rykte och låg status, och storföretagen var måttligt intresserade av en uppstramning. Säker Vattens tidigare vd Thomas Helmerson berättar hur man lyckades vända på steken och hur branschreglerna föddes.
I år firar Säker Vatten 20 år men en auktorisation för VVS-installationer har funnits mycket längre än så. Seriösa VVS-företag kunde länge få auktorisationen ”R med en stjärna”, men den upphörde i mitten på 90-talet i samband med att Rörfirmornas riksförbund och VVS-entreprenörernas arbetsgivarförening slogs ihop och man ville spara pengar.
Läs också:
”Jag använder kvalitetsstämpeln som säljargument i mina affärer”
– Då fick jag i uppdrag att tillsammans med VVS-företag inom förbundet se om frågan om auktorisation ändå kunde leva vidare, säger Thomas Helmerson, tidigare vd och numera senior rådgivare för Säker Vatten.
1996 bildades den förening som i dag äger Säker Vatten och den tog direkt vid starten initiativet till projektet Ansvarig installatör. Den notoriske vattenskadebekämparen Rolf Kling anställdes och han och Thomas Helmerson fick med sig ett gäng branschfolk inom olika falanger på detta – men det rann ändå ut i sanden.
– Branschen tog inte åt sig, några stora företag ville inte vara med. Det var synd för det var en bra satsning.
Samtidigt blev det mer och mer vattenskador. Plus alla problemen med miljonprogrammen som hade byggts i en rasande takt.
– När vi gick med i EU släppte man på kravet på materialet och installatörerna började använda sådant som var mer oprovat. Då började det läcka rejält, minns Thomas Helmerson.
Bland annat började man lägga rör med skarvar i bjälklagen, där det blev stora skador vid läckage.
Mot slutet av 90-talet tröttnade försäkringsbolagen på allt vatten på fel ställen och började ställa ultimatum. Något behövde göras.
– Vår bransch hade dåligt rykte och låg status.
”Bland annat har äldre installationer ett stort underhållsbehov och ofta skjuts det fram i tiden. Men vi ser trenden att nya installationer läcker mindre.”
Rolf Kling och Thomas Helmerson började snegla på andra branscher som hade lyckats.
– Så då sa vi: Varför skriver vi inte vi egna branschregler och gör som exempelvis tätskiktsbranschen?
Det tog några år men tillsammans med installatörer, materialtillverkare, försäkringsbolag,konsulter och myndigheter fick de till slut fram de första branschreglerna och hade Säker Vatten-auktorisationen på plats 2005.
– Det har betytt jättemycket. VVS-branschen har fått en helt annan roll. Vi, branschen och speciellt VVS-företagen, värnar om kunden och ser till att det blir rätt gjort, vi minimerar vattenskador, tillväxt av legionella och brännskador. Branschen har visat att den tar ett ansvar.
Thomas Helmerson understryker att utan företagens engagemang hade det inte blivit något system eller något Säker Vatten.
Hur fick de då med sig branschen denna gång, de stora företagen hade ju varit så skeptiska till tidigare projekt?
– Man upptäckte att det inte var något hokuspokus utan nedtecknad erfarenhet. Så här ska man göra för att få en bra installation. Då kunde man ställa krav på byggsidan också.
Vattenskadorna har dock inte minskat de senaste decennierna och till det finns det många många bakomliggande orsaker, säger Thomas Helmerson.
– Bland annat har äldre installationer ett stort underhållsbehov och ofta skjuts det fram i tiden. Men vi ser trenden att nya installationer läcker mindre.
I en tid där materialen blir skörare på grund av att det kostar pengar att ta fram robusta produkter tycker han att Säker Vatten spelar en viktig roll.
– Vi ställer loggan till förfogande för de tillverkare som har bra monteringsanvisningar till material som är typgodkänt. Vi har fått upp materialsidan och dess instruktioner till en helt annan nivå.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen