Ovanligt tufft att få bort gammal oljepanna: ”Jag flög rakt in i väggen med skallen först”

Vänstergängan på skarvmuffen satt som vore den svetsad. Ronny Almroth tog i för kung och fosterland men det gick åt fanders för både VVS-montör och rörtång. En mormor hade klarat skivan direkt, eller vad tror ni?

En kombinerad olje- och vedpanna stod av någon anledning kvar i ett hus från 1924 i centrala Sollentuna. Den var i drift fram till någon gång på 90-talet då de fick fjärrvärme inkopplat.

mer om ronny almroth
”Jag torrkörde ejektorpumpen och stekte både lager och lameller”

andra tuffa vvs-jobb
”Man får inte släppa taget, det är bara att mata upp pumpen”

När VVS-montören Ronny Almroth fick uppdraget av hyresvärden att ta bort den där gamla pannan blev han förvånad när han upptäckte att den fortfarande var inkopplad på värmesystemet trots fjärrvärmen. 

– Värmevattnet har passerat genom pannan fast den har varit stendöd i många år. Någon måste ha stängt av vattnet men glömt cirkulationspumpen som stått och snurrat i årtionden.

Det där borttagandet visade sig vara lättare sagt än gjort. Ronny Almroth skrattar högt när han får frågan om hur det gick.

– Ja, hahaha, det var två och en halv-tumsrör, det var grova dimensioner på den tiden, pannan är från 1965. Sedan gick det ner till tunnare två tumsrör. Och där rören satt otroligt stenhårt, som om någon hade svetsat fast dem. Jag trodde aldrig att jag skulle få loss dem!

Ronny Almroth berättar hur han tog i allt han kunde och – ingenting hände. 

– Det var skarvmuffens vänstergänga jag skulle skruva upp. Rörtången var i maximalt öppet läge, jag sköt på och lutade mig mot den och så small det bara till och jag flög jag rakt in i väggen med skallen först.

Det gick ändå hyfsat för Ronny Almroth som klarade sig med mindre skärsår. Men för rörtången var det kört. 

– Den small av i tre–fyra bitar och var bara att kasta. Hade jag haft en mormor hade den hållit bättre. Maximalt öppet läge är en stor påfrestning för en rörtång på 40 centimeter.

Så han fick plocka fram kedjerörtången.

– Den kan du vrida loss berg med. Jag önskade att jag hade haft möjligheten att sätta ett rör på tången som hävstång, men det var väldigt trångt i det där utrymmet. Så jag fick stå och hamra hur länge som helst.

Till slut började det röra på sig och släppte efter mer och mer.

– Jag blev så glad och så lättad, jag var ju tvungen att få i gång värmen samma dag. Flera gånger trodde jag att jag hade gjort bort mig.

Rörisarna som var där på 60-talet hade definitivt använt en mormor och dessutom torkar lin och pasta med tiden och blir hårt, nästan som härdat, förklarar Ronny Almroth. 

– Det var ju också hög temperatur i rören förr i tiden, nästan 80 grader.

Läs också:
Kan jag täta med lin om det blir varmt?

Men det tuffa jobbet var inte slut där. När han väl hade sågat av rören tömdes hela värmesystemet ur på flera hundra liter vatten. I vanliga fall brukar det finnas en golvbrunn på golvet där pannan står, men i det här fallet var brunnen placerad i korridoren utanför pannrummet. 

Läs också:
”Är det smart med golvbrunn i köket?”

– Jag rakade över vatten dit, men den svarade dåligt. Jag fick skopa ur slagg och lägga i en skål. Otroligt sakta gick det. Det var garanterat inte renspolat sedan 1924. Jag försökte öppna rensproppen, då kan man få upp ett litet hål, men den var fastrostad. 

Som tur var hade inte Ronny Almroth gett något fast pris till detta uppdrag som till en början lät som en ganska snabb grej. 

– Jag jobbade sju timmar och kunde gå med vinst.