Här dras alla ledningar i en gigantisk kulvert 

När tusentals nya bostäder ska byggas i Häggvik, Sollentuna kommun, har man valt att satsa på ett infrakulvertsystem där el- och vattenledningar samlas. ”Många var väldigt skeptiska”, säger områdeschefen Nichlas Aldén.    

I Sollentuna kommun ska över 6 000 nya bostäder byggas i stadsområdet Häggvik. Sollentuna Energi & Miljö, Seom, har påbörjat ett större gräv- och schaktarbete för att utöka och förbättra kraftledningarna samt vatten- och avloppsledningarna. Lösningen är att samla alla ledningar i fyra meter breda infrakulvertar, något som ingen tidigare har gjort i Stockholm.

Läs också:
Sveriges smartaste fastighet: ”Det är mätare överallt”

Läs också:
Sveriges smartaste fastighet: ”Går inte att ta hål hursomhelst”

– För något år sedan jobbade vi på en äldre villagata i Sollentuna. Vi skulle byta ut all media och stängde av hela gatan för att gräva fram ledningarna. Gatan var avstängd i två år, vilket var jobbigt för alla. Ingen kunde komma in med bil på sin gård och det var lika frustrerande för arbetarna, som bara ville göra sitt jobb, säger Nichlas Aldén, områdeschef för Södra Häggvik på Seom, och fortsätter:

– Gatan var 300 meter lång och vi hade en framdrift på ungefär en meter per dag. Det blir alltså 300 arbetsdagar, vilket inte är hållbart. Då föddes idén att lägga infrakulvertar. 

Med infrakulvertarna slipper man att gräva upp hela gator vid underhållsarbete. Kulvertarna är försedda med luckor, för att tekniker enkelt ska komma ut och in. 

– Att gräva ner infrakulvtertar kostar väldigt mycket pengar. Men vi behöver aldrig gräva upp dem igen vid servicejobb. I stället öppnar vi bara upp kulverten och arbetar med ledningen därifrån. 

Inspirerade av Vallastaden i Linköpings lösning gjorde de en egen teststräcka på 60 meter i ett villaområde i Sollentuna. Det tog en vecka att gräva ner den. 

Utmaningen har varit att anpassa infrakulvertarna för tätbebyggda bostadsområden och befintliga fastigheter. 

– I Villastaden sitter en brunn mellan varje rör. Brunnarna var gjorda av betong, rören i plast och serviser utifrån fastigheterna gick parallellt med kulverten tills att de kom till en brunn. I brunnen hade man ett fönster för att komma in i kulvertsystemet. Men vi har valt en annan lösning, eftersom brunnarna har en djupare grundläggning än ledningen, säger Nichlas Aldén och fortsätter:

– Vi har i stället använt oss av T-rör, som sticker rakt upp i 90 grader. Det ger en jämn, slät botten i kulverten, vilket är önskvärt. När vi lägger ledningarna så går de från varje fastighet rätt in i kulverten.

Med kulvertsystemet kan ledningarna ligga djupt. Normalt anses sex meters djup inte vara ett hållbart förläggningsdjup, eftersom ledningarna blir för svåra att komma åt. 

– Vi vill uppnå ett normalt förläggningsdjup, vilket är ungefär två meter. Men med kulverten kan ledningen ligga på sex meters djup. Kulverten är fyra meter i diameter, och då hänger vi tre ledningar i taket och kan ansluta serviserna där. Då får vi normalt förläggningsdjup. 

Läs också:
Uppdraget: Kylmaskin på 2,7 ton ska ner i hål i taket

Totalt kommer hela infrakulvertsystemet i Häggvik vara drygt 1 300 meter långt. Men det har varit en utmaning att övertyga alla inblandade om lösningens fördelar. 

– Branschen är otroligt konservativ. Vi vill vara framåtriktade och drar oss inte från att testa nya, innovativa lösningar. Men många projektörer har varit väldigt skeptiska till det här.