Företaget om tvisten: ”En större värmepump hade inte sparat särskilt mycket”
”Värmepumpen är underdimensionerad och går för mycket på elpatron.” Det upplever ett par i Grästorp som är missnöjda med den 6 kW bergvärmepump de blev rekommenderade. Borde värmepumpsföretaget ha installerat en större pump?
Paret Anette Larsson och Thomas Kovacs bor i en villa i Grästorp knappa tre mil från Trollhättan. De anlitar värmepumpsföretaget Värmekällan Väst AB för att få sig en ny pump. Enligt Anette Larsson är huset totalt inklusive garage och källare 250 kvadratmeter stort.
Mer i samma ämne
Borrhålsexperten: ”Man vill minimera behovet av spetsel från elpatronen”
reportern tycker till
Vi behöver en ”tallriksmodell” för värmeval
Företaget inspekterar tomten och huset och ställer frågor om borrhålsdjup. Paret Larsson-Kovacs har foderrör ner till 32 meter och därefter 90 meter aktivt hål ner i berget. De blir rekommenderade en IVT Geo 606, en varvtalsstyrd bergvärmepump på 6 kW som installeras i november samma år.
Paret är långt ifrån nöjda med installationen. Anette Larsson säger att det har varit tekniska problem med pumpen från dag ett. Trasig display, söndernötta kretskort och att elpatronen inte gick i gång på grund av ett slarvfel var några av de fel teknikerna från Värmekällan behövde åtgärda innan allt till slut ändå började rulla på.
– Men nu har vi mellan –2 och –5 i borrhålet konstant, säger Anette Larsson uppgivet. Hon är övertygad om att pumpen är underdimensionerad och går mycket på elpatron för att pumpen är för liten för husets storlek.
Som exempel på det tar hon upp att utetemperaturen dagen före vårt samtal var 2–3 plusgrader.
– Då hade vi 25 procent elpatron från midnatt fram till sju på morgonen. Något som inte skulle behövas om vi hade haft en större pump, menar hon.
”Varför skulle vi betala för deras misstag? Vi har ju redan betalt 125 000 kronor för pumpen som sitter där nu.”
Anette larsson
Michael Kallies som är chef på Värmekällan minns mycket väl fallet när VVS-Forum ringer upp och lyfter omedelbart fram att historien varit uppe i Allmänna reklamationsnämnden och att nämnden avslog kundens krav i ärendet på grund av de ansåg att paret Larsson-Kovacs inte skickat in tillräckligt mycket bevis.
Han erkänner att det var barnsjukdomar med just den här pumpen i början, men att paret Larsson-Kovacs ska ha blivit kompenserade för dem.
– När fallet hamnade i mitt knä förra året klagade Anette Larsson på att värmepumpen gick väldigt mycket på elpatron.
Han tar fram sina anteckningar.
– Uppgifterna vi fick var 130 kvadratmeter boyta och en källare på 80 kvadratmeter som underhållsvärms. I efterhand har hon påstått att det sammantaget är 250 kvadratmeter som ska värmas. Där blev det en krock. Dessutom har de byggt ett uppvärmt uterum efter installationen.
– Kompensationen Värmekällan erbjöd gällde gratis service i november 2025 och november 2027, säger Anette Larsson som inte tycker är hjälpta av det eftersom de ämnar byta ut pumpen.
”Frågan är ju egentligen: Hade hon varit villig att betala 100 000 till? Det ville hon ju inte när jag frågade henne. Då är min tolkning att det hade hon inte velat från början heller.”
Michael Kallies
Hon har under konflikten skaffat sig avsevärt mer kunskaper om bergvärme och borrhål.
– Den här pumpen ska sitta på minst 107 meter aktivt borrhål för att funka optimalt och det har vi ju inte. Och för det andra så är den här pumpen till för hus som absolut inte är över 120 kvadratmeter, anser Anette Larsson.
Att det var minusgrader i borrhålet året om upptäcktes i januari 2024. Anette Larsson berättar då att Värmekällan föreslog att de kunde borra ett tilläggshål på 120 meter, ta tillbaka 6 kilowattaren och sätta dit en 12 kW-pump i stället – något paret skulle betala 100 000 kronor för.
– Varför skulle vi betala för deras misstag? Vi har ju redan betalt 125 000 kronor för pumpen som sitter där nu.
Michael Kallies på Värmekällan bekräftar att det var precis den lösningen företaget erbjöd paret Larsson-Kovacs.
Alltså en summa, poängterar Michael Kallies, som hon skulle ha behövt betala ändå, om hon hade blivit rekommenderad en större pump och mer hål redan från början.
– Det tyckte jag var väldigt schysst, vi stod ju där med en värmepump som redan hade gått ett tag som vi inte skulle kunna bli av med.
Men Anette Larsson ville alltså inte betala och krävde att Värmekällan skulle göra detta gratis.
– Och det kunde jag inte gå med på, så då blev det en Arn-process av det i stället.
Läs också:
”Snåla på borrhålet är det dummaste du kan göra”
Anette Larsson anser å sin sida att ytterligare 120 meter borrhål inte skulle räcka och att de inte är ute efter att få någonting gratis utan att Värmekällan ska åtgärda det som de har gjort fel.
Men en 6-kilowattare till 30 meter foderrör + 90 borrhål till även 130 kvadratmeter hus kan ju låta lite snålt ändå, hade ni med facit i hand gjort samma bedömning i dag?
– Frågan är ju egentligen: Hade hon varit villig att betala 100 000 till? Det ville hon ju inte när jag frågade henne. Då är min tolkning att det hade hon inte velat från början heller, säger Michael Kallies.
Men borde ni ha propsat på att hon skulle göra ett nytt borrhål?
– Nej, då skulle vi ha undersökt hela borrhålet och besiktat det. Då skulle man ha lagt tid på det och det är inget som någon vill betala för om man inte misstänker starka fel.
Michael Kallies lägger till att enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) har deras borrhål ett totaldjup på 120 meter, ett jordjup på 27 meter och grundvattenivån under mark är 12 m.
– Tillgodoräknar man effekten från foderröret i grundvatten blir deras aktiva borrhål cirka 100 meter.
Han berättar om valen och kvalen de står inför vid varje bergvärmepumpsbyte.
– För 20 år sedan dimensionerade man inte värmepumpen efter husets totala effektbehov men nu vill man att värmepumpen ska vara heltäckande rent effektmässigt.
Dilemmat vid ett 20–30 år gammalt borrhål blir förklarar Michael Kallies: Ska man köra på befintligt borrhål? Eller ska man dimensionera värmepumpen efter storleken på huset? Huset kanske egentligen behöver mer effekt och då slipper man elpatron – men – då är det inte säkert att borrhålet räcker till.
I majoriteten av fallen, enligt Michael Kallies, dimensionerar man efter det befintliga borrhålet.
– Om hon hade satt in den här 12 kW-värmepumpen hade hon, enligt mina energiberäkningar, sparat 500–1 000 kWh per år i driftskostnad. Med tanke på att hon hade behövt investera 100 000 kronor till hade det tagit cirka 60 år att räkna hem det.
En större värmepump hade inte sparat särskilt mycket åt henne, det är kontentan av det här.
Läs också:
Så funkar frysning i borrhål
Kylan i borrhålet då. Är den ett problem?
– Nej, man kan inte säga att minusgrader i borrhålet är fel eller att det automatiskt är permafrost i hålet. Bergvärmepumpar och borrhål klarar av temperaturer ner till –8 grader. Min erfarenhet är att om det är permafrost i ett borrhål brukar det uppstå andra problem. Trycket stiger i köldbärarsystemet för att slangarna trycks ihop.
Läs också:
”Bättre satsa på billigare bergvärmepump och djupare borrhål än tvärtom”
Att det är minusgrader i hennes borrhål nu menar Michael Kallies inte har fördärvat någonting förutom möjligen lite sämre verkningsgrad på cirka 7–8 procent.
– Det verkar ju inte vara driftstopp, anläggningen står inte stilla.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
