Borrhålsexperten: ”Man vill minimera behovet av spetsel från elpatronen”

Ska man köra på befintligt borrhål eller dimensionera värmepumpen efter storleken på huset? Signhild Gehlin, teknisk doktor och vd på Svenskt Geoenergicentrum, listar tre viktiga saker man bör tänka på om man ska skaffa ny värmepump till ett hus med befintligt borrhål.

Villaägarna Anette Larsson och Thomas Kovacs tycker att värmeföretaget Värmekällan har gjort ett underdimensionerat val av värmesystem till deras hus.

Läs om det specifika fallet här:
Företaget om tvisten: ”En större värmepump hade inte sparat särskilt mycket”

perspektiv på saken
Vi behöver en ”tallriksmodell” för värmeval

Värmeföretaget å sin sida upplever att de har gett rätt rekommendationer utifrån vad kunden vill betala. Michael Kallies, chef på Värmekällan i Väst AB säger till VVS-Forum att värmepumpsföretag alltid står inför dilemmat huruvida man ska köra på befintligt borrhål eller dimensionera värmepumpen efter storleken på huset.

I majoriteten av fallen, enligt Michael Kallies, dimensionerar man efter det befintliga borrhålet. Han menar också att kostnaden för elen som elpatronen genererar under en livscykel inte kommer att överstiga kostnaden för nytt borrhål och större värmepump.

VVS-Forum har bett Signhild Gehlin, teknisk doktor och vd på Svenskt Geoenergicentrum, ge sina råd kring detta. Hon vill inte kommentera det specifika fallet men vi listar här de faktorer hon tycker man ska ta hänsyn vid installation av ny bergvärmepump där det redan finns ett befintligt borrhål.

1. Man vill minimera behovet av spetsel från elpatronen

De bergvärmepumpar som installerades för 20 år sedan hade en COP kring 3–3,5 och dimensionerades ofta för att täcka cirka 60 procent av effektbehovet vilket ger cirka 90 procent energitäckning. Resterande effekt och energibehov skulle täckas av elpatronen. I dag har bergvärmepumparna COP kring 4,5–5,5, kanske även högre, och man vill minimera behovet av spetsel från elpatronen.

Detta innebär att när man borrade borrhålet för 20 år sedan täcktes en mindre del av byggnadens effektbehov än i dag av värmepumpen, och två tredjedelar av effekten kom från marken medan en tredjedel kom från elnätet under värmepumpsdrift.

I dag däremot vill man sträva mot 100 procent effekttäckning med den nya värmepumpen, som med dagens teknikutveckling tar minst tre fjärdedelar av effektbehovet från marken och högst en fjärdedel från elnätet för att täcka husets värmebehov. Man vill nyttja så mycket förnybar energi från marken som möjligt.

Med en ny effektivare värmepump och en högre effekttäckningsgrad belastas det befintliga borrhålet väsentligt mer än under de första 20 driftåren. Mer än vad borrhålet var dimensionerat för när det borrades utifrån den tidpunktens förutsättningar.

Läs också:
”Snåla på borrhålet är det dummaste du kan göra”

2. Fundera på om du vill utnyttja de senaste 20 årens teknikutveckling

Den som byter ut sin bergvärmepump i dag behöver ta ställning till om man vill byta till en värmepump som fungerar på samma effektivitetsnivå och med samma effekttäckning som den gamla värmepumpen. I så fall kommer det inte att bli någon skillnad i driften före och efter bytet av värmepump, förutsatt att man kan hitta en sådan värmepump. Alternativet är att utnyttja teknikutvecklingen hos värmepumparna under de senaste 20 åren och maximera användningen av lokal förnybar energi från marken genom sin bergvärmeanläggning. Då bör man i de flesta fall borra ytterligare borrhålsmeter för att det totala borrhålsdjupet ska ge den nya effektivare värmepumpen med den högre effekttäckningsgraden optimala förutsättningar att leverera förnybar energi från marken.

Läs också:
Så funkar frysning i borrhål

3. Den förnybara energin kommer från borrhålet

Oavsett om man anlägger en ny bergvärmeanläggning eller kompletterar med mer borrhål till en äldre anläggning så är en god regel att aldrig snåla på borrhålet. Det är därifrån den förnybara energin kommer, och marginalkostnaden för några extra borrhålsmeter när borriggen redan är på plats och borrar är låg. Tio meter extra borrhål kostar några tusenlappar, men ger värmepumpen bättre förutsättningar att arbeta effektivt och ger även marginal till framtida teknikutveckling hos värmepumparna när det är dags att byta värmepump igen, 20 år senare.