Företaget hade 134 procents materialpåslag – så agerade ARN

Oskäligt högt materialpåslag och ett agerande i strid med Konsumenttjänstlagen. Det hävdade en kund efter det att hen beställt eljobb och fick se fakturan. Men vad sa ARN om kravet?

Kunden hade kontrakterat firman för ett eljobb i samband med renovering av ett kök. I avtalet, som slöts via telefon, skulle kunden stå för det synliga materialet och elfirman för resten. Företaget kom, gjorde jobbet och lämnade faktura efter avslutat arbete – varvid kunden kände sig lurad och valde att gå till Allmänna reklamationsnämnden.

Läs också:
”Ett stort plus är att framledningstemperaturen är mycket lägre”

Läs också:
”Många frånluftsvärmepumpar har svårt att klara extremkylan”

Enligt anmälan till ARN framgår det att kunden anser att det fakturerade beloppet är för högt. Dels menar hen att antalet timmar är fel och dels att materialpåslaget är alldeles för högt.

Kunden uppger att det i samtalet ”försäkrats att bolagets materialkostnader var likvärdiga med detaljhandelspriser” – så har det genomsnittliga påslaget varit 134 procent på en faktura och 80 procent på den nästa.

Vidare anser kunden sig lurad på antalet reseersättningar samt att hen fått två fakturor och således dubbla fakturaavgifter. Det innebär enligt anmälaren att företaget inte agerat i enlighet med bolagets skyldigheter enligt konsumenttjänstlagen.

Som kompensation vill kunden ha tillbaka 3 746,40 kr för överdebiterad materialkostnad, 1 175 kr för överdebiterat arbete samt 5 000 kr för egen tid lagt på att hantera kravet. Totalt summerades detta ihop till 9 921,40 kr

Företaget å sin sida motsätter sig alla krav. De medger att upplägget där kunden sagt sig köpa in merparten av materialet stämmer, men skriver i sitt svar att jämförelserna hen gjort är fel. 

Klagomålet på servicebil och arbetstid förklarar företaget med att det är något kunden blivit informerad om. Även avgiften för faktura har förklarats av serviceelektriker på plats.

Så hur agerade ARN? Nämnden konstaterar att det är kunden som har bevisbördan när det kommer till påståendet om att företaget ”lovat” priser motsvarande detaljhandeln samt servicebil. Det har hen inte gjort. 

Läs också:
“Vi måste börja ifrågasätta grossisternas priser”

De materialpriser som kunden presenterat är förvisso lägre än de som företaget har fakturerat, men nämnden pekar på att de inte är fullt jämförbara varor som använts. Nämnden anser att det pris som debiterats är skäligt. 

Det krav om ersättning för eget arbete i samband med kravet avslås i sin helhet. Detta då ingen ersättning utgår för kostnader i samband med reklamation.