Vilket värmesystem ska man välja för småhus i Sverige?
En ny omfattande studie över val av värmesystem beroende på husstorlek och var i landet man befinner sig kan underlätta för installatörer och köpare av värmesystem. Lite oväntat seglade frånluftsvärmepumpen upp som en favorit.
Det låter som alla värmessystemnördars våta dröm: ”En livscykelkostnadsstudie av fyra värmesystem utifrån småhus med varierande storlek, energibehov och geografisk placering”.
Bakom examensarbetet med den titeln ligger Martin Eriksson och hans studiekamrat Chit Pyo Ngea som studerar Byggingenjörsprogrammet på Örebro Universitet.
experten kommenterar
Fyra faktorer som avgör valet av värmesystem
Under arbetets gång kom de fram till att FTX-system, i jämförelse med FX-system, sänker för samtliga studerade byggnader i Malmö det årliga värmeenergibehovet, den energi som måste tillsättas byggnaden, med 36–71%, medan det i Luleå sänks med 32–61%.
– FTX-systemet sänker alltså markant energibehovet till byggnaden, säger Martin Eriksson.
De konstaterade också att den årliga energianskaffningen är genomgående lägst för systemkonstellationen bergvärmepump i kombination med FTX.
– Bergvärme och FTX är den kombination till vilken man måste köpa minst energi, men sedan beror det ju också på hur lång livscykel du söker innan den blir lönsam, eftersom investeringen är så pass dyr, säger Martin Eriksson och Chit Pyo Ngea pekar på att FX mycket billigare alternativ – men att man då måste vara beredd på att det kan behövas extra tillägg av energi.
Bakom ämnevalet
Under en en kurs hösten 2023 uppstod en en diskussion om det omdebatterade klimatpaketet Fit for 55 och särskilt punkten att samtliga bostäder och byggnader i Europa skulle energieffektiviseras. Att uppnå samma energimål är ju långt ifrån samma sak att genomföra i Sverige jämfört med södra Europa resonerade Martin Eriksson och Chit Pyo Ngea.
– Det skulle innebära enorma kostnader för villaägare, säger Martin Eriksson.
De bestämde sig för att göra en studie över vilka åtgärder som i sådana fall behövdes och som kunde hjälpa den som står och funderar över vilket värme- och ventilationssystem som funkar bäst utifrån deras förutsättningar och placering.
Just förslaget om byggnaders energiprestanda kvarstår det, enligt regeringens webbplats, att nå överenskommelser kring i Fit for 55 och klimatpaketet har för övrigt har nått högljutt motstånd, bland annat från Sverigedemokraterna.
I början av december 2023, togs det tidigare kravet på obligatoriska renoveringar för att uppnå högre energistandard för småhus bort efter EU-förhandlingar (EU slopar dyra krav på renovering av småhus (di.se)). Konkreta överenskommelser utöver det, saknas ännu.
Den slutsats som förvånade Martin och Chit mest var att ”frånluftsvärmepump utgör ett ekonomiskt gynnsamt alternativ vid majoriteten av analyserade fall, tack vare lägre investeringskostnader som väger upp de högre värmeenergibehov som ventilationstypen medför.”
I den här studien använde de sig av en ny Nibe F730 med en nominell effekt på 5 kW. Och de har valt den just den utifrån det dimensionerande effektbehovet för byggnaden.
I vissa ”värsta” fall är den effekten inte tillräcklig och då behöver det tillsättas energi i form av en elpatron som hjälper till.
I våras pågick en debatt om just frånluftsvärmepumpar där två olika sidor satte hårt mot hårt. ”Jag började med att kasta ut frånluftsvärmepumpen. Det är bland det bästa jag gjort”, sa Svensk Ventilations ordförande Robert Johansson i en artikel i VVS-Forum där han berättade om satsningen på bergvärme och FTX i sin egen bostad. I samma artikel tyckte han även att frånluftsvärmepumpar borde förbjudas. Johan Lind, som jobbar med värmepumpsoptimering, ansåg att kritiken var orättvis: ”En kostnadseffektiv lösning för många”, sade han och menade att åsikten om förbud var ”djupt okunnig”. ”Det gäller att hitta rätt storlek på kompressorn till frånluftsvärmepumpen” var frånluftvärmepumpstillverkaren Comfortzones nya vd:s kommentar till saken.
När Martin Eriksson och Chit Pyo Ngea tar del av debatten och vilar sig mot resultaten i examensarbetet anser de ändå att alla har rätt och Chit understryker vikten av att begrunda sina behov och göra en noggrann research när man gör sitt köp.
– Bara för att en värmepump har bättre kompressor eller mer effektiv teknik betyder det inte att den passar alla hus, säger Chit Pyo Ngea och Martin Eriksson instämmer:
– Ja, frånluftsvärmepumpen drar mer el än FTX kombinerat med bergvärme- eller luft/vattenvärmepump, men den stora frågan är, drar den så pass mycket mer att den blir dyrare i längden? Det är brytpunkten.
Johanna bor i piteå och har flvp ..
Kan man vara nöjd med sin frånluftsvärmepump?
Om man tittar på de siffror som Martin och Chit tagit fram så är skillnaden i ett av exempelfallen mellan en bergvärmepump med FTX och frånluftsvärmepump över 50 år drygt 30 000 kronor. Alltså man sparar 600 kronor per år med frånluft – ingen jättestor årsskillnad.
Men man måste också ta hänsyn till att om huset är äldre kan det bli ännu dyrare med FTX-system eftersom helt andra och fler kanaler kan behövas jämfört med en frånluftsvärmepump, säger Martin Eriksson och tillägger att för att FTX:en ska fungera på bästa sätt behöver huset vara lufttätt.
Alldeles i början av projektet var båda inne på att bergvärmepumpen skulle vara det mest lönsamma eftersom den har blivit så populär (men framförallt pga dess höga verkningsgrad/årsvärmefaktor). Men i det skedet hade de inte hunnit fastställa alla faktorer, som behov och geografisk placering, som de sedan tog med i beräkningarna.
Luft/vatten kom de fram till var relativt likvärdig bergvärmen vilket också förvånade dem lite.
– Jag trodde nog inte att den skulle ha lika bra prestanda, eller lika bra är det ju inte, men så pass nära. Däremot är den svårare att bedöma. Generellt brukar de ju kunna ha en tendens att stanna när det blir för kallt. Det är ingenting vi har räknat med, säger Martin Eriksson.
Han menar också att med luft/vatten måste man också titta på, och jämföra SCOP-värdena, kring var den är placerad, inte bara i Sverige.
– Det är ju den som vars verkningsgrad/årsvärmefaktor utvecklas mest i varmare länder, där finns mer energi i luften att ta, medan till exempel frånluftsvärmepumpen, då har du ju ganska samma inomhustemperatur oavsett var du bor någonstans eller vill ha samma.
Det var inte bara värmepumpar som ingick i studien utan även kombon fjärrvärme + FTX. Fjärrvärmen inte har samma typ av verkningsgrad som de andra systemen utan mer energi måste köpas, förklarar Martin Eriksson.
– Med fjärrvärmen är det samma verkningsgrad ut som in. Per energienhet behöver du köpa 1 kWh för att värma 1 kWh, medan med till exempel bergvärmepumpen behöver du bara köpa nästan en fjärdedel av det.
Men allt beror också, förtydligar han, på var man befinner sig i landet och hur väl isolerat huset är. I Stockholm kan fjärrvärme i kombination med FTX vara ett bra val även om de i examensarbetet nådde fram till slutsatsen att ”vid jämförelse av livscykelkostnader, LCC, har påvisats att fjärrvärme i kombination med FTX är mest ekonomiskt gynnsam endast då det årliga behovet av köpt energi är mycket litet, och att det vid högre behov i stället blir det dyraste alternativet.
– Man behöver gräva mer också när det kommer till fjärrvärme, det sticker ut, säger Chit Pyo Ngea.
– Plus att fjärrvärmepriset varierar från kommun till kommun, tillägger Martin Eriksson.
För att sammanfatta alla behov och parametrar som de har haft att förhålla sig till under studiens gång drar Martin Eriksson en parallell till bilköp.
– Ska du köpa en begagnad bil som drar mer, eller ska du köpa en mycket dyrare som drar mindre? Hur många mil måste du köra innan den dyrare blir billigare?
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
