”Vi ska inte pruta bort vår kvalitet”

Han har jobbat med VVS i ett halvt sekel och kallas en unik kunskapskälla för hela branschen. Lite överdrivet, tycker vattenskadepristagaren Rolf Kling själv.

Grattis till Stora nordiska vattenskadepriset 2024, som delades ut med en rungande fin motivering, hur kändes det?

– Jag tyckte också att det var en väldigt fin motivering. Jag blev jätteförvånad och glad, hade ingen aning om att det skulle hända. Jag satt och åt i godan ro på seminariet när jag fick höra det.

Läs också:
”Det har skett en stor utveckling med skyddsrör, kopplingar och fördelarskåp”

Läs också:
”Golvbrunn i kök – ett av de bästa skydden mot vattenskador”

I motiveringen kallas du för Sveriges samlade kunskapsbank inom vatten, avlopp och legionella.

– Det tycker jag var lite överdrivet. Jag har visserligen hållit på med vattenskador väldigt länge, i alla fall sedan 1980-talet. 

Du är pensionerad, hur ser ditt engagemang ut nu?

– Jag jobbar inte direkt med Vattenskadecentrum längre, jag var med och startade det och drog i gång undersökningarna om vattenskador en gång i tiden. Under åren har inhämtningen av skadedata blivit mer och mer professionell. 

Vilket är det största problemet med vattenskador just nu?

– Det som varit tydligt de senaste åren är att kök drar ifrån våtrum. Det som redovisas är antal skador så man vet inte om våtrumsskadorna är dyrare eller billigare än köksskadorna. Datan om hur mycket varje skada kostar behåller försäkringsbolagen för sig själva. 

Vilka underhållsskulder måste betalas för att förebygga vattenskador?

– När miljonprogrammets tekniska livslängd tar slut blir det väldigt många skador. Det finns även utanför miljonprogrammet väldigt många hus byggda mellan 1960 och 1975, det var då det moderna Sverige tog fart. Olika kvalitetssystem som strängare bygg- och branschregler påverkar nya hus men de gamla finns ju redan så det finns mycket att göra där.

Vilka är dina personliga favoritminnen från karriären?

– Det var roligt att vara en del av att utveckla vattenskadesäkra hus till en byggutställning som Bo 87 i Umeå i slutet av 80-talet. Det var jättekul och där utvecklades många av idéerna som senare förfinats. Säker Vatten är en milstolpe i utvecklingen, att branschen tog sig själva i kragen för att ta ansvar. 

Förutom att vara med och grunda Säker Vatten beskrivs du också som den som tog fram den första vattenfelsbrytaren.

– Min roll i vattenfelsbrytarens tillkomst var inte fullt så avgörande. På 80-talet jobbade jag med ett företag som tillverkade sådana men vi var alldeles för tidigt ute, det gick inte att övertyga husägare att köpa vattenfelsbrytare på den tiden. 

Läs också:
”Det hade pumpat ut vatten i 3–4 veckor från ett 15-rör”

Hur ser du på branschens utveckling de kommande åren?

– Att Boverket förändrar sitt sätt att ställa krav på hur man bygger kommer att påverka vår bransch på olika sätt. Det är viktigt att branschen har egna kvalitetsregler, dels för att få ett bra utfall på arbetet men också för att kunna hävda sig mot beställarna som ofta är stora byggbolag. De har sina preferenser och jobbar mycket med förenklingar och att spara pengar. Då är det viktigt att vår bransch kan hävda att så här måste man göra för att det ska bli bra och inte pruta bort vår kvalitet.