Logga in

”Många ser på den här tekniken på ett felaktigt sätt”

Publicerad
22 okt 2024, 07:49

Ha ingen skam i kroppen när du ber AI om hjälp. Det menar teknikexperten Jan Kohvakka som uppmanar till att ge verktyget vildsinta och stora uppgifter. 

Alla har hört talas om AI, men hur kan man använda det i vardagen som VVS:are? Vi har pratat med en teknikexpert som grottar ned sig i de olika verktygen från dag till kväll. 

Läs också:
AI för VVS-företagare: Skapa superkollegor som hjälper dig

Läs också:
Fyra risker med att använda AI

Han menar att en nyckel till tekniken är att släppa sargen och låta fantasin löpa fritt. Nedan ska han få utveckla den tanken. Jan Kohvakka är innovationsledare på Incoord, ett företag som sysslar med teknikkonsultation inom byggbranschen. Han är just nu särskilt inriktad på, och intresserad av, artificiell intelligens. 

Jan Kohvakka är innovationsledare på Incoord, en konsult inom byggbranschen. Foto: Privat.

Ett projekt hans företag precis har genomfört tillsammans med bland andra Chalmers syftar till att minska de omfattande skadorna i byggsektorn. Mjukvaran ska samla alla parter på ett bygge på en plattform där egenkontroll och kvalitetssäkring blir enklare att överskåda och dokumentera för alla.

Tillbaka till det generella läget specifikt i VVS-branschen. Jan Kohvakkas bedömning är att de flesta företagare och installatörer befinner sig väldigt tidigt i kunskapskurvan när det gäller AI. Många har testat olika verktyg men har inte kommit fram till vad de ska satsa på eller hur man får ut affärsnytta ur det. Hur ska man göra då? 

– För det första ska man ha ett visst mindset, en nyfikenhet att vilja testa och utforska möjligheterna. Kan AI göra det här och det här? Identifiera ett problem, fråga Chat GPT eller något annat verktyg, ta svaret och formulera om frågan eller gå djupare på ämnet, säger Jan Kohvakka. 

Hans uppfattning är att även beställare är kvar i startblocken och funderar på hur tekniken ska användas ute i projekten. En tröghetsfaktor kan vara att man har skam i kroppen, det vill säga att användaren lägger band på sig och inte ger AI:n så stora och vildsinta uppgifter som den faktiskt kan hantera. 

– Dels är vi vanevarelser och tenderar att göra saker på samma sätt som man tidigare gjort. Jag har också själv upplevt att vi sätter proportioner på hur stora arbetsuppgifter man ber AI göra, vi känner någon form av empati och ”det där kan man nästan inte fråga” för det skulle ta hur lång tid som helst att göra själv.

Även de som har gett sig i kast med att mata in enorma mängder uppgifter och låtit AI:n behandla dem tenderar enligt Jan Kohvakka att använda tekniken på ett sätt som många andra. Ungefär som en avancerad googling, där man nöjer sig med att fråga efter fakta. 

Läs också:
”Ställ frågor till AI om manualer, förordningar och lagar och normer”

– Jag tror att många ser på den här tekniken på ett felaktigt sätt, man vill rationalisera och sätta en etikett på vad det är. Men det finns ett mycket större djup, man kan göra mer än ställa frågor. Den kan generera saker själv. Den kan resonera och förstå text, ta fram fördelar och nackdelar med saker och massa annat, säger Jan Kohvakka.

Det han talar om är den kreativa maskinen, generativ AI som utifrån sin träning själv kan skapa saker. Till skillnad från maskininlärning där den artificiella intelligensen levererar analyser av den data den fått.