Inte genomarbetat: ”Som gjort för att räkna bort sig med distansskålar”

Distansskålar för värme- och tappvattenledningar är bra och efterfrågas, men regelverk och praxis synkar inte, säger Pär De Laval, kategoriansvarig VVS & kyla på GK. Här listar han 4 dilemman som han anser behöver lösas. Ina Kytö på Paroc kommenterar: ”Många luckor att fylla”.

1. Oftast omöjligt att leva upp till värmeförlustschablonen

Enligt branschstandarden för teknisk isolering, BTI 23, där distansskålar förespråkas, minskar de termiska förlusterna från upphängningspunkter med 15 procent enligt schablon. Detta är något vissa tillverkare använder i sina kalkylatorer online.
Schablonen bygger på att distansskålar kan sättas till 100 procent på 100 procent av upphängningarna.

Pionjärprojekt
”Vi skulle slippa kritiken om fusk med isoleringen”

VVS-projektledaren:
Distansskålar för värme: Varje klammer kostar runt 1000 kronor

Eftersom dessa rörskålar är att betrakta som glidande klammring finns det behov av att fixera på vissa ställen för att styra expansions rörelser. I praktiken blir det därför en mix mellan distansskålar och traditionell upphängning (gummisvep). Detta är inte genomarbetat och som gjort för att räkna bort sig.

Branschen skulle behöva ta fram guidelines för några olika typinstallationer där man exemplifierar hur upphängningen kan utföras för lite olika förläggningssätt med avseendet på standardinstallationer.

 2. För snävt utbud 

Distansskålar fungerar inte för alla system och material – exempelvis inte för plast, och finns inte för alla rörstorlekar. Tillgängligt sortiment finns för kopparrör, elförzinkade stålrör samt rostfria pressrör. 

Vissa tillverkare säljer enbart distansskålar och inte svep vilket gör det svårt att hitta rätt storlek på svep för vissa storlekar av distansskålar. Det vore bättre om distansskål såldes tillsammans med svep för att säkerställa passform och bärighet.

 3. Bristfälliga anvisningar 

Branschen och tillverkare behöver ta ett helhetsgrepp på detta när distansskålar blir norm genom att lyftas fram i standarden. Hur många punkter får man ha av den ena och andra sorten? Det finns inga bra monteringsanvisningar och saknas riktlinjer för fixpunkterna. Det här behöver man titta på olika sätt, både för horisontella och vertikala rör.

De tekniska beskrivningarna föreskriver saker som inte går att utföra. Vi har haft projekt som vi räknat på där man föreskrivit distansskålar på tappkallvattensystem, tappvarmvattensystem, VVC-system samt Värmesystem. I detta fall  fungerade det inte, då materialet var av typ Alupex-rör på tappvattensystemet, medan det gick bra på värme som var i elförzinkat.

 4. Miljöaspekten

Om man väljer ett förläggningssätt utan distansskålar behöver man enligt standarden kompensera detta med en tjockare isolering av hela installationen för att kompensera för ökade värmeförluster. Detta kommer att leda till ett betydande högre koldioxidavtryck vid tillverkningsskedet samt ökat behov av mängden råvara.

Skeptiker
Isoleraren: ”Jag ser ingen poäng med distansskålar för tappvatten”

Hur ser det ut med utbudet i dag, Ina Kytö, rådgivare för teknisk isolering på Paroc?

–  Det är efterfrågan som skapar möjligheterna att produktprioritera. Vi ser en potential med distansskålar för varma rör, med tanke på säkring av utrymme för isolering samt andra mer funktionella fördelar som tillkommer när du lyckas isolera en större del av systemet. Samtidigt finns det många luckor kvar att fylla när det gäller analys av helhetsintryck och potential.