”Det har skett en stor utveckling med skyddsrör, kopplingar och fördelarskåp”

Enklare och billigare blir det när en ny prövningsmetod för rör-i-rörsystem införs. Men vad mer innebär det när de svenska och norska metoderna kopplas samman?

Rör-i-rör-systemen har drygt 50 år på nacken och kraven på dem har förändrats med tiderna utifrån behov. Den senaste markanta förbättringen ägde rum år 2015, enligt Fredrik Runius, teknikexpert på Säker Vatten. Han minns hur skyddsrören brukade spricka när de bockades tvärt ut ur väggarna och hur ett annat problem orsakade stora skador på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 

Läs också:
3 tuffare tester som ska göra fördelarskåpen säkrare

Läs också:
5 fördelar och 5 nackdelar med fördelarskåp

– När man skulle byta en blandare och inte drog fast den ordentligt så blev det läckage i väggfästet och det rann in i konstruktionen i stället för in i skyddsröret. Det blev stora vattenskador där och liknande saker skedde på ett antal ställen under den här perioden. Då samlade vi hela branschen och tog fram en kompletterande provmetod. Sedan 2015 då vi ställde nya krav har skyddsrören varit betydligt bättre på att klara de skarpa böjarna, säger han.

Det nya är framför allt att de samarbetande parterna i branschen jobbar för att smälta samman kraven och reglerna så att de blir gemensamma för Norden. 

– Det har skett en stor utveckling med skyddsrör, kopplingar och fördelarskåp. Branschen har varit med och utvecklat vilka krav som är rimliga för ett sådant system. Det vi har gjort nu är att eftersom många tillverkare finns i både Norge och Sverige så har vi pratat med Sintef, Kiwa och Rise om att slå ihop provmetoderna i respektive land, säger Fredrik Runius. 

– Det kommer att bli enklare och billigare för tillverkarna framöver när det finns en gemensam provmetod och sedan certifiera i antingen Norge eller Sverige och få typgodkännande. 

Ambitionen är att allt ska bli klart under hösten och att kravet ska börja gälla från och med 2026, då de nya branschreglerna lanseras. 

– Det är några småsaker kvar men i stort sett är man klar med hur det ska se ut. När det gäller fördelarskåpen så håller de svenska tillverkarna på och provar nu. Där tror jag de kommit väldigt långt. I Norge kan det finnas tillverkare som inte kommit lika långt. 

Vilka skillnader i kraven på rör-i-rörsystem blir det?

– Det är inte någon större skillnad i sig, men man lägger ihop alla krav i ett gemensamt dokument som blir mycket tydligare. 

Läs också:
”Ett korrekt monterat inbyggnadsskåp läcker inte”

Det finns inte några större ändringar i provningar av kopplingar och skyddsrör nu alltså även om dokumentationen ska förenklas och göras gemensam. Fördelarskåpen är den del i systemet där själva testandet nu görs på ett annat sätt än tidigare, vilket vi tidigare skrivit om. 

– Det är framför allt skåpen som det blivit tuffare krav på. De ska bli betydligt mer robusta nu och tåla mer än de gjorde tidigare, säger Fredrik Runius.