”Villaägaren vill ha ett snyggt kök och glömmer bort rören”

De flesta vattenskador händer i köket och det som skulle stoppa dem funkar inte. Nu vänder branschen blicken mot en annan sorts lösning.

För sjätte året i rad är köket det rum som drabbas oftast av vattenskador. Var tredje läckage inträffar där, visar årets vattenskaderapport. 

– Vi ser att kylskåpet är en väldigt stor bov. Det står för 8,4 procent av alla skador totalt, säger Pierre Lundborg, verksamhetsledare vid Vattenskadecentrum. 

Läs också:
”Det är i princip omöjligt att huset ska bli vattenskadat”

Läs också:
”Monteringsanvisningarna river man ofta bara bort och slänger”

Han beskriver en vanlig händelsekedja vid kylskåpsläckor:

– Kondenshålet täpps igen och kondensvattnet rinner inte ut där det borde utan hamnar i framkant i stället.

Kyl, frys och diskmaskiner ligger bakom allt fler läckor i ett utrymme som sällan har golvbrunn eller tätskikt. Under de vattenanslutna apparaterna ska det finnas ett skyddande underlägg. I 99 procent av de inrapporterade vattenskadorna under diskmaskiner och 97 procent under kyl och frys fanns ett sådant tätskikt men det hjälpte uppenbarligen inte. Vattenskadecentrum ser nu över provmetoden för underläggen för att se om de ska testas på ett annat sätt. Samtidigt anser man att det krävs något mer än underläggen till de vattenanslutna produkterna i moderna kök.

– Boverkets byggregler kravställer att läckaget ska bli synligt genom att underlägget finns där. Vi är inne på att läckaget inte ska behöva vara synligt för att upptäckas. Man bör kunna använda sensorer, läckagebrytare eller larm som visar att ett läckage uppstått i stället, säger Pierre Lundborg.

 – Problemet är att det inte finns tydliga krav på läckagebrytare och sensorer. Projekt Köket samarbetar med Rise för att ta fram en prov- och certifieringsmetod för att typgodkänna läckagebrytare och sensorer. I dag finns vattenfelsbrytare och de lämpar sig bäst i villor, det finns inte riktigt en sådan produkt riktad till lägenhetskök.

Fel på ledningssystem är fortfarande den vanligaste orsaken till läckor. En majoritet av vattenskadorna härstammar därifrån och det handlar oftast om att gamla rör har börjat läcka. Två av tre skador i rörsystem beror på korrosion, ålder och slitage. Det finns en stor underhållsskuld i svenska hus som behöver betalas om man ska minska vattenskadorna. 

– Jag tror att villaägaren vill ha ett nytt snyggt kök och glömmer bort hur rören ser ut. Ska man renovera så borde man oftare börja med att kolla upp och byta ut rören, säger Pierre Lundborg.

Samma sak gäller i lägenhetshus men där spelar det också roll att det kan bli oklart var ansvaret för ledningarna börjar och slutar.

– Bostadsrättsföreningar har kanske en styrelse som inte riktigt vet eller har en underhållsplan för rörsystemen. Det är inte alltid tydligt vem som äger vilka ledningar. När en lägenhetsinnehavare vill renovera, bygger nytt badrum för en halv miljon och det blir en vattenskada, vems är felet då? Det kan vara komplicerat att reda ut, säger Pierre Lundborg. 

Läs också:
”Det är den svåraste läcka jag varit med om under min karriär”

Totalt sett ligger antalet vattenskador i rapporten, cirka 35 000, på samma nivå under 2023 som året innan. 

– Det tycker jag är synd, i det branschgemensamma projektet Köket så hoppas vi kunna ändra på krav som kommer att göra skillnad, säger Pierre Lundborg.

Här kan du läsa hela rapporten för 2023 (extern länk)