”Hoppas uppsatsen öppnar upp intresset för att undersöka snökylanläggningar vidare”

Under våren 2023 har Sofia Da Alesandro undersökt om det lönar sig att kyla ner lokalerna på Luleå tekniska universitet med snö. Metoden har flera fördelar, bland annat behövs inte köldmedier.

Sedan många år har Sundsvalls sjukhus kylt ner sina lokaler med hjälp av en snökylanläggning, där snö lagras i en öppen vattenbassäng under vintern. På våren isoleras snön med träflisor. Därefter används smältvattnet för kylning under våren och sommaren.

Fler examensarbeten:
Hur tryggt är det att vara VVS-montör och jobba jour?

Läs också:
Civilingenjören som startade VVS-firma

I sitt examensarbete ville forskningsingenjören Sofia Da Alesandro undersöka möjligheterna att implementera samma teknik för Luleå tekniska universitet. Slutsatsen blev att det är fullt möjligt att genomföra. 

Vad är det du har undersökt?

– Jag har helt enkelt tittat och jämfört olika scenarion. Jag har bland annat tittat på olika typer av kylbehov och jämfört mycket om hur stor snömängd som skulle krävas och ungefär hur stor bassäng man kan ha för att täcka olika typer av behov. 

Vad mer skulle du vilja gå vidare med efter dina upptäckter inom detta?

– Det skulle vara intressant att kolla på hur framtida klimat kan påverka det här systemet. I Luleå förväntas det bli varmare och blötare.

– Jag tycker även att man ska undersöka olika metoder att lagra snö. Själv tittade jag på en öppen lagring, men det finns metoder där snö lagras i planmark, undermark och inomhus. 

– Det skulle vara intressant att se vad lönsamheten är mellan olika metoder. Därefter kan man koppla det till olika ställen i Sverige, för att se vilka fördelar det finns med metoderna. Då kanske man kan använda sig av en annan metod beroende på var man är i landet.

Hur ser du på framtiden för tekniken? Är snökylteknik framtidens metod för kylning av lokaler?

– Jag tror att det kan bli en av metoderna. Speciellt eftersom Sundsvalls sjukhus har kunnat utnyttja sitt system väldigt bra. Det leder till en billigare elanvändning och till att de kunde avveckla köldmedier från sina kylmaskiner.

– Jag hoppas min uppsats kan sprida mer kunskap i det här området och öppna upp ett intresse att undersöka om det går att implementera en snöskinnanläggning på fler håll i landet.

Vilken eller vilka faktorer är de mest avgörande för att det ska gå att använda tekniken?

– Systemet använder sig både av forcerad snösmältning i form av återcirkulerande smältvatten och naturlig snösmältning som sker på grund av värmeöverföring från bland annat luft, regn och värmeledning från marken. Enligt mina beräkningar är värmeöverföringen från luft dominant i naturlig smältning, vilket stämde överens med tidigare studier. Därför spelar isoleringen en väldigt stor roll. Det är viktigt att den har en jämn fördelning och en godtycklig tjocklek.

– Även vilken typ av form eller geometri man har på snölagret är viktigt. En kompakt lagring är fördelaktigt eftersom man kan minska på den onödiga snösmältningen.

Är det möjligt att använda snökylanläggningar i hela Sverige?

– Det är väldigt stor skillnad i norra och södra Sverige, vad det gäller hur mycket snö man får tillgång till. I framtiden förväntar man sig även att det blir mindre snö. I nuläget kan det vara svårt att veta hur klimatet möjligheterna att implementera snökylsanläggning i södra Sverige.

– Jag skulle säga att man måste undersöka vidare på vilka möjligheter man har i södra Sverige, att kolla hur mycket snö man måste ha tillgänglig för att kunna lagra och täcka kylbehovet. 

Läs också:
”Ett stort plus är att framledningstemperaturen är mycket lägre”

Hur kom du på att du ville forska på detta?

– Det började med att jag tog kontakt med Aktea som är en konsultbyrå inom energiområden för att diskutera olika exjobb. De har ett samarbete med Akademiska Hus i Luleå och vi kom fram till att det kändes rimligt att kolla på möjligheterna med snökylning i deras lokaler.