Vätgas värmer lika bra i Trelleborg som i Japan

Just nu bygger Toyota en stad där husen värms med vätgas. Men vätgas kanske inte bara är något för en japansk framtidsstad, skriver reportern Eva-Maria Fasth i en krönika.

Krönika

Eva-Maria Fasth

Lastbilarna med byggmaterial kör fram och tillbaka genom de hårt bevakade inkörsportarna som omringas av flaggor med texten ”Woven City”.

I en japansk, smart stadsdel ska de boende själva kunna skapa förnybar energi
Boende i smarta Fujisawa producerar egen energi

Experten Jonn Are Myhren tipsar om tre förutsättningar för att få installationer och byggnader att synka
Energieffektivt är inte alltid klimatsmart

I horisonten reser sig Japans högsta berg, den snöklädda toppen Fuji. Här pågår bygget av ”framtidens stad” med vätgas i huvudrollen. Inte en enda journalist har släppts in här.

Den klimatsmarta staden Woven City är kringgärdad av hemlighetsmakeri, det går inte ens att få en telefonintervju med någon ansvarig. Själv får jag nöja mig med att titta på bygget utanför stängslen.

Här ska AI och grön vätgas användas till allt – från att värma husen till drivmedel för de självkörande bussarna. Den huvudsakliga energiförsörjningen för de 2 000 invånarna i Woven City blir vätgasdrivna bränsleceller.

Grön vätgas med sitt låga koldioxidavtryck förväntas spela en huvudroll i den pågående klimat- och energiomställningen.

Staden har fått namnet efter den vävstolsfabrik som bonden Sakichi Toyoda startade 1926. Tio år senare bytte sonen, Kiichiro Toyoda, ut vävstolarna mot bilar och grundade Toyota, som idag är världens största biltillverkare.

Nu tar företaget ett steg till och bygger världens första stad som drivs med vätgas och som ska vara klar under 2024.

Om vätgas kan värma hus i Japan kan den lika gärna värma hus i Sverige. Så resonerar man i Trelleborg, som siktar på att bli ledande inom grön vätgas i landet.

Ett kvarter i en ny stadsdel, med inflyttning 2025–2026 i Trelleborg, ska bli så gott som självförsörjande på energi med lågtempererad fjärrvärme i kombination med solceller på taken och elektrolysörer för produktion av vätgas. Entreprenörer i byggprojektet är Granitor och Serneke.

I Trelleborg kan olika yrkesgrupper vidareutbilda sig via Yrkeshögskolan för att bland annat få kunskap om vätgassystemets olika delar som bränsleceller, elektrolysörer, trycktankar, kompressorer, ventiler och rörsystem. 

Men det finns ett problem när det gäller vätgas – explosionsrisken. Vätgas är lättantändlig och kan explodera i kontakt med syre. Det vätgasfyllda luftskeppet Hindenburg som exploderade 1937 är ett varnande exempel.

En annan nackdel är att vätgas bara finns naturligt på några få platser i världen. Istället måste den framställas via elektrolys till höga elkostnader, även om restvärmen som bildas från vätgasproduktion kan användas till uppvärmning. År 2050 kan produktionen av grön vätgas kräva nästan lika mycket el som hela Sverige använder idag.

Idén om vätgas som lösningen på världens energiproblem har funnits länge. 1874 förutspådde den franska författaren Jules Verne att vattenmolekyler skulle kunna spjälkas av elektricitet och bli en outtömlig källa till värme och ljus.

Han var dock inte först, redan 1766 upptäcktes vätgasen av Henry Cavendish.

Tjänster spelar större roll när smarta hem blir fler
Så kan hantverkare dra nytta av smart trend

På FN:s klimatmöte nyligen, COP28 i Dubai, fanns vätgas med i diskussionen om att tredubbla den fossilfria energiproduktionen. Den svenska vätgasmarknaden har potential att fyrdubblas till 2030, enligt teknikkonsultföretaget WSP.

Så vätgasen är inte bara något för en japansk framtidsstad.