”Det blir besvärligt om varenda liten koppling ska EU-märkas”

Det nya dricksvattendirektivet som tas fram inom EU kan få stora konsekvenser. ”Branschen behöver anpassa sina produktionsmetoder och i vissa fall designa om sina produkter” enligt Bengt Henricson på VVS-fabrikanterna.

Dricksvattendirektivet, med de omdiskuterade artiklarna 10 och 11 om material i kontakt med dricksvatten som nu är ute på remiss, är ett folkhälso- och miljöprojekt, enligt EU-kommissionen. Alla ska kunna lita på att vattnet vi tappar upp från kranen och dricker inte är hälsofarligt. 

Boverket förlängde övergångstiden för allmänna råd om migration av bly till tappvatten
Förlängd tidsfrist för bly i tappvatten – igen

Här listar vi fem punkter som det nya EU-dricksvattendirektivet innebär
Installationer i kontakt med dricksvatten ska riskbedömas

Ett stort antal företag inom VVS-sektorn kommer att påverkas av EU:s nya direktiv. Förutom krav på nya mässingslegeringar handlar förslaget bland annat om att varje del som har godkänts i ett tappvattensystem ska märkas med en EU-symbol.

– Det blir besvärligt om varenda liten koppling ska EU-märkas, säger Fredrik Runius, teknikutvecklare på Säker Vatten.

VVS-fabrikanterna har ett hundratal medlemsföretag som är VVS-tillverkare och som på ett eller annat sätt påverkas av de nya reglerna i dricksvattendirektivet.  

– Enligt gällande förslag är det bara två mässingslegeringar som uppfyller de kommande kraven. Det behöver utvecklas nya mässingslegeringar, branschen behöver anpassa sina produktionsmetoder och i vissa fall designa om sina produkter. Det är en stor omställning och även om övergången är till 2030 så är det väldigt ont om tid, säger Bengt Henricson, branschutvecklare VVS på VVS-Fabrikanterna, som tycker att VVS-tillverkarna hamnar i en rävsax när olika krav krockar med varandra.

– Tillverkningen av lågblylegeringarna kräver mer energi, samtidigt som EU kräver att VVS-tillverkarna ska sänka sina klimatavtryck. Och byggreglerna säger att man ska ha avzinkningshärdiga legeringar för att motverka korrosion. 

En mässingsblandare klassas som blyfri om den har en viktprocent under 0,1 gram per kilo. Dricksvatten och övriga livsmedel är den största källan till blyexponering för majoriteten av befolkningen, enligt EU:s livsmedelsmyndighet Efsa.

– När korrosivt vatten, som vi generellt har i Norden, kommer i kontakt med icke avzinkningshärdig mässing förkortas livslängden. Får vi mässingslegeringar med försämrad eller förkortad hållbarhet innebär det en ökad risk för läckage, konstaterar han.

I dag består en mässingsblandare av upp till 90 procent återvunnet material.

– Men nu blir det en sämre cirkularitet med en lägre återvinningsgrad, eftersom gamla mässingsprodukter, som kommer in för återvinning, innehåller för mycket bly. I stället kommer de hamna på deponi. Det innebär att man måste använda mer jungfruligt material. Det blir en väldigt dyr process. I slutändan landar de ökade kostnaderna på produkterna och konsumenterna, säger Bengt Henricson.

Mer än var tredje köksblandare släpper ifrån sig höga halter bly
Bort med blyet i blandare kräver branschprofil

Vad säger tillverkarna om det här?

– Det finns ingen tillverkare som jublar över dricksvattendirektivet. Branschen har länge haft en ambition att minska sin blyanvändning i sina produkter. Samtidigt gör bly i mässingsprodukter ingen skada om det inte urlakas.