Den ena byggnadens överskottsvärme blir den andres varmvatten

Med femte generationens fjärrvärme delar värmepumpsförsedda byggnader på värme och kyla. Men vad är den optimala fördelningen av olika byggnadstyper för att kunna dela energi med varandra och slippa att köpa energi? Den är en av sju frågor som forskare vill ha svar på när ett nytt område byggs.

I Malmö byggs Sveriges största system för delning av värme och kyla mellan byggnader med hjälp av lokala värmepumpar, det som kallas femte generationen fjärrvärme. En geoenergianläggning förser det nya området Embassy of Sharing i Hyllie med värme och kyla som kan flyttas mellan fastigheterna beroende på husens behov av inomhustemperatur.

Mer om Embassy of Sharing:
”Vi får inte bygga en teknikjulgran”

Läs också:
Sverige på tur för nydanande lågenergisystem

Ulla Janson, som är universitetslektor i installationsteknik och klimatiseringslära på Lunds Tekniska Högskola (LTH), och hennes forskarteam ska utvärdera tekniken.

Här är frågorna de söker svar på : 

1. Vad är den optimala fördelningen av byggnadstyper?

– Mina kollegor och jag har tagit fram en datasimuleringsmodell där vi kan bygga upp de projekterade lösningarna och i förväg testa vad som händer när allt är på plats, säger Ulla Janson

Bland annat vad som är den optimala fördelningen av olika byggnadstyper för att kunna dela energi med varandra och slippa att köpa energi.

– Målet är bland annat att den ena fastighetens överskottsvärme ska bli den andres varmvatten, säger Ulla Janson.

Varje byggnad har ett eget bergvärmepumpssystem med el som energikälla. 

– Så det går även att köpa till tillskottsenergi och det gör vi förstås också beräkningar på. 

2. Hur blir inomhusmiljön när energin delas?

Teamet kommer att utvärdera inomhusmiljön när byggnaderna är klara med hjälp av sensorer och intervjuer med hyresgästerna. 

– Energimängden du får kanske bara räcker till att kyla inomhustemperaturen till 27 grader på sommaren och inte till 24 som det var tänkt. Och på samma sätt under vintertid när vi har överskottsvärme från kontorshuset. Hur mycket orkar överskottet att värma vattnet i bostadshuset bredvid? säger Ulla Janson.

– Om inomhustemperaturen blir för låg på vintern går det kanske att kompensera med en lägre hyra som gör att det ändå känns acceptabelt för hyresgästerna. 

3. Vad är rimligt att betala för energidelningen? och 4. Är det lagligt?

Även affärsmodeller och juridiska aspekter med energidelningen studeras av LTH-forskarna. Vad är rimligt att betala för den överskottsenergi som en kontorsbyggnad delar till ett bostadshus? Vem ansvarar för och betalar för underhållet av det gemensamma nätsystemet? Och är det okej ur ett rättsligt perspektiv att dela värme och kyla mellan fastigheter?

5. Vill fastighetsägare dela med sig av energin?

En annan fråga som ska undersökas är viljan att dela med sig av energin till andra fastighetsägare.

– Kommer jag att bara att se till mitt eget system eller till det stora helas bästa? Det kommer också att bli väldigt intressant att få veta, säger Ulla Janson. 

6. Hur blir det när ”värsta elen” är energikällan?

Hyllie är kanske inte en idealisk plats för lösningen eftersom det redan finns fjärrvärme där, påpekar Ulla Janson. Forskarlaget kommer att göra en livscykelanalys för värmepumpslösningen och dess klimatpåverkan beroende på var elen produceras. 

– Vi ska testa hur det blir med den värsta elen, kolel från Tyskland eller Polen. Eller om vi har solel i stället och alla scenarier där emellan. 

7. Hade det varit bättre med konventionell fjärrvärme?

Även olika energikällor för att producera fjärrvärmen kommer att undersökas. 

– För det är inte alls säkert att detta är det bästa. Det kanske hade varit bättre om vi kopplat på oss på den fjärrvärme som redan finns där. Det vet vi inte ännu, säger Ulla Janson och tillägger att det finns många andra aspekter att ta hänsyn till. 

– Med värmepumparna är vi kanske säkra om det skulle bli en nedsläckning av fjärrvärmenätet och kan fortsätta att ha värme i husen. 

Projektet finansieras av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet E2B2. 

– Jag skulle vilja ge en ros till Energimyndigheten. Den typen av forskning som de finansierar gör att vi är redo för framtiden, säger Ulla Janson. 

Ett av Energimyndighetens uppdrag är att hjälpa företag att exportera gröna energilösningar från Sverige.

– Hur ska vi kunna hjälpa länder i södra Europa när de har värmeböljor? Jo med femte generationens fjärrkyla. Och den kunskapen har vi nu tack vare Energimyndigheten, säger Ulla Janson.

Läs också:
Avloppsvärmeväxlare: ”Intresset har börjat vakna ordentligt med de höjda energipriserna”