”Vi kan producera mycket mera”
Rillade system används sedan länge för sprinklerrör. Nu blir det allt vanligare inom VS och industrirör. VVS-Forum har frågat fyra installatörer om fördelar och nackdelar med rillning.
Peter Bark, projektledare, LC Contracting:
Rillning används av LC Contractings filial i Eskilstuna i det stora pågående utbyggnadsprojektet på Mälarsjukhuset i samma stad. Projektledaren Peter Bark tycker att rillning är en bra metod.
– Det är lite som att pressa då du inte heller behöver tillstånd och brandvakter som hör till vid svetsning. Dessutom går det ganska fort. Vi rillar både kyla och värme. Kylan kör vi rostfritt och värmen stål, säger han.
Han påpekar att rillkopplingarna är dyra så om man ska välja att svetsa eller rilla beror på hur systemet ser ut.
– På Mälarsjukhuset har vi valt att svetsa dit rilländar på böjar eftersom rillade böjar är så dyra. Vi kör raksträckorna med rillat men avstick svetsar vi ofta dit, i alla fall de mindre. När det är mycket böjar och påstick blir det billigare och går snabbare att svetsa.
I undercentralerna där det är mycket utrustning används svetsning också.
– Sedan går vi över till rillat uppe i taken.
Peter Bark anser att rillat är lämpligt för rördimensioner från 63 och uppåt.
– Jag är övertygad om att vi kommer att använda rillning mer fram-över, framför allt i större projekt där dimensionerna är stora. Jag tror också att det kommer att bli vanligare inom VA. Peter Bark tillägger att supporten från leverantören Victaulic är en anledning till att rillat blivit vanligare för filialen i Eskilstuna.
– De utbildar oss och vi får snabb hjälp vid minsta lilla problem.
Läs också:
”Rillade rörsystem är framtiden”
Läs också:
Fyra anledningar att välja rillade rörsystem
Ralf Lundqvist, projektchef på Sandbäckens Rör i Stockholm:
Ralf Lundqvist har jobbat i VVS-branschen sedan 1980-talet. Hans första erfarenhet av rillning var när Sandbäckens fick ett stort projekt på Danderyds sjukhus i Stockholm 2017.
– Vi tittade på rillning som ett alternativ mycket på grund av att tillgången på svetsare var begränsad. Rillning kunde vi göra med vanliga montörer som inte hade svetslicenser. Det var då det började och det slog väldigt väl ut, säger Ralf Lundqvist.
Projektet på sjukhuset var stort med mycket rör och en stor undercentral.
– Vi rillade nästan allting, alla schakt och inkommande ledningar för både kyla och tappvatten. På den sekundära sidan rillade vi också nästan allt, men ute på våningarna till uttagsställen för vatten var det koppar så det pressades och löddes.
Rillning är också smidigt vid ombyggnader av rörsystemet, påpekar Ralf Lundqvist.
”Om det hade varit svetsat hade det blivit mycket heta arbeten och kapningar av rören.”
– På Danderyd tvingades vi bygga om kylsystemet i ett sent skede av projektet. Då var det bara att lossa kopplingarna, rilla nya delar och sätta ihop det igen. Om det hade varit svetsat hade det blivit mycket heta arbeten och kapningar av rören.
Hela undercentralen levererades prefabricerad.
– Vi fick tredimensionella ritningar och satte ihop bitarna ungefär som lego. Delarna var märkta 1, 2, 3, 4 och så vidare för vilken ordning de skulle sitta. Vi sparade mycket tid på det, säger Ralf Lundqvist.
Rillning används nu frekvent av Sandbäckens i Stockholm när det är föreskrivet som ett alternativ till svetsning.
– I totalentreprenader kan vi försöka att påverka det själva om vi ser en uppsida med det både ekonomiskt och tidsmässigt. Men när det är stora dimensioner för rostfritt, 200–250, blir rilldelarna mycket dyrare än med svetsat. Rillning är bra när det är långa raka rörstråk för det går väldigt snabbt. Dessutom minskar risken för läckage, säger Ralf Lundqvist.
Ralf Lundqvist ser en kombination av rillat och svetsat som den bästa lösningen.
– Vissa avstick och exempelvis muffar för termometrar är bättre att svetsa dit. Runt pumpar med fläns och koner är svetsning också bättre än rillkopplingar som är jobbiga för isoleraren både på värme- och kylsidan.
För dimensioner under 65 är presskopplingar bäst, anser Ralf Lundqvist, eftersom det är billigare och går snabbare än att rilla.
Staffan Eklund, lagbas och arbetsledare, Installationsbolaget i Stockholm:
Staffan Eklund har arbetat med rillning av och till sedan början av 2000-talet.
– Det funkar jättebra och är ett bra komplement till svetsning. Vi rillar när det är trångt, i schakt, undercentraler och när ledningarna ligger nära taket, säger han.
Installationsbolaget använder rillning i det pågående renoveringsprojektet på Bromma sjukhus, bland annat i energicentralen.
– Eftersom det är ett sjukhus som är drift under ombyggnaden kan vi inte göra heta arbeten var som helst, säger Staffan Eklund.
En annan fördel är med rillning att det är smidigt vid inskärningar, när en rörledning kopplas in i en befintlig.
– Det finns nyare produkter som underlättar vid inskärningar, exempelvis sadlar, ett avstick som man bara sätter på röret.
Staffan Eklund påpekar att det är viktigt att rillningen finns med redan i projekteringen med tanke på utrymmet som krävs.
– Det går inte att i efterhand, under produktionen, använda rillning i stället för svetsning i en undercentral. Det bygger för mycket, tar för mycket plats, säger han.
– Rillning kräver noggrannhet, att man ser vad man gör så att det blir rätt. Det är också viktigt att smörja in alla kopplingar med ett speciellt fett. Annars blir det garanterat läckage.
Installationsbolaget använder rillning mest på rostfritt, men även på stålrör. Staffan Eklund tror att rillning kommer att bli vanligare framöver också för att sortimentet byggs ut och breddas.
Anton Stålnacke, avdelningschef, Bravida:
Även för industrirör blir rillning vanligare. Anton Stålnacke, avdelningschef i Kiruna på Bravida, har jobbat med rillning i tio år.
– En fördel är att vi tillverkar och rillar rör själva. Vi behöver därför inte beställa delar, till exempel en passbit på 922 milli-meter som det kanske tar två veckor innan den levereras. Vi kapar bara rätt längd och rillar den. Sedan är det klart.
Anton Stålnacke började använda rillning eftersom returvattnet från gruvindustrin är extremt korrosivt.
– Svetsskarvarna oxiderar och håller knappt ett år innan de börjar läcka. Det spelar ingen roll hur bra du har svetsat, säger han.
Syrafasta rostfria rör byttes ut mot duplexrör som dessutom rillades och putsades på insidan.
– Vi tog både hängslen och livrem men det var ett vinnande koncept för det höll. Det hade nog funkat lika bra med syrafasta rör om vi gjort på samma sätt och inte svetsat dem, säger Anton Stålnacke.
Rillade rör har sedan dess använts i stället för helsvetsade i många projekt
– Den totala arbetstiden är ungefär densamma men vi kan producera mycket mer med rillat. Under ett underhållsstopp kan Bravida använda en stor del av tiden till förtillverkning i den egna verkstaden.
– Under ett stopp på elva dagar hinner vi kanske göra 100 meter med helsvetsad ledning men 1 000 meter med rillade rör, säger Anton Stålnacke.
”Du får bort hälsofarlig svetsrök från industrierna och byggarbetsplatserna.”
Att i stort sett all svetsning av Bravida i Kiruna görs i verkstad har också fördelar för arbetsmiljön.
– Du får bort hälsofarlig svetsrök från industrierna och byggarbetsplatserna.
Anton Stålnacke undviker att använda rördelar som levereras med färdiga rillade ändar, till exempel böjar. t-rör och flänsar.
– Vi rillar ändan själva och svetsar den på rördelen för att inte ge bort hela vårt arbete till leverantörens fabrik. Samma sak med påstick.
90 procent av rören som rillas är rostfria, bedömer Anton Stålnacke.
– I projekt är det även en hel del duplex, som tål det korrosiva vattnet, men är det service kör vi med rostfritt.
En nackdel med rillat är kraftiga prishöjningar på vissa kopplingar på senare tid, som han tror beror på bristande konkurrens bland leverantörerna.
Läs också:
Kärt barn har många namn – rappar, raspar eller rispar du gängor?
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
