Logga in

”Har sparat gigantiska summor åt ägarna”

Publicerad
12 maj 2023, 05:13
| Uppdaterad
11 maj 2023

Tänk på temperaturen, lutningen, verkningsgraden och rördimensioneringen. Gör du rätt kan solfångare bli en vinnande lösning. Här är sex råd om solvärme från Lars Andrén, författare av nya utgåvan av boken Solenergi.

Svensk solvärme fick en rejäl dipp när de statliga stöden upphörde 2011, men har börjat återhämta sig.

– Vi ser ett trendbrott år 2020, som till stor del beror på den storskaliga installationen av koncentrerande solfångare för fjärrvärme i Härnösand, säger Lars Andrén, föreläsare och författare av nya utgåvan (den sjätte) av boken Solenergi – praktiska tillämpningar i bebyggelse.

“Anläggningen är fortfarande i drift och har sparat gigantiska summor åt ägarna.”

lars Andrén, författare

Trendbrott:
Storskalig solvärme testas i Härnösand

Läs också:
Solfångarnas återkomst

Installation och användning av solvärme får stort utrymme i boken och flera praktiska tips och råd lyfts fram. Det handlar till exempel om verkningsgrad, olika typer av solvärmesystem, olika sorters värmelager, dimensionering av system och exempel på lönsamhetsberäkningar.

Här är några av råden:

  1. KOLLA ATT SOLFÅNGARNA du tänker installera uppfyller provnings- och prestandakrav för nordiska klimat. Solfångare ska vara Solar Key-märkta från något ackrediterat provningsinstitut, exempelvis Rise.
  2. VAKUUMSOLFÅNGARE kan bli mycket varma. Därför är det viktigt att vara noga med säkerheten och val av placering. Använd alltid handskar och skyddsglasögon vid montering. Avisolera solfångarna och dess rörledningar från brännbart material. Driftsätt aldrig i soligt väder.
  3. MONTERA SOLFÅNGARNA med brant lutning – om möjligt 65-70 grader gentemot horisontalplanet. På så vis utjämnas värmeproduktionen något mellan sommar och vinter. Det motverkar också att stora snömängder fastnar på täckglasen.
  4. TEMPERATURERNA FRÅN SOLFÅNGARE varierar i solvärmesystem. Det beror på solinstrålningen (som påverkar effekten), temperaturen i värmelagret, värmeväxlarens prestanda och flödet i solvärmekretsen. En tumregel är att solfångare har bättre verkningsgrad vid lägre arbetstemperaturer, eftersom det ger mindre värmeförluster. En sänkning av medeltemperaturen med 10 grader ger cirka 10 procent högre värmeutbyte. Större sammanhängande solfångarmoduler når högre verkningsgrad, eftersom kantförlusterna blir mindre. Värmebäraren i ett solvärmesystem varierar kraftigt i temperatur, både över året och över dygnet. För att klara volymökningen som då sker går det att använda antingen ”öppna” kärl med lock, tryckkärl eller dräneringskärl. Följ leverantörens råd.
  5. VID DIMENSIONERING rekommenderas flödeshastigheter mellan 0,35 och 0,45 liter per minut och kvadratmeter aktiv solfångararea, för större system. För villasystem rekommenderas mellan 0,45 och 0,55 liter per minut. När rördimensionerna är större behövs höga flödeshastigheter, för att enklare kunna lufta rörkretsen.
  6. I DEN ÅRLIGA tillsynen av villasystem ingår att kontrollera tryck- och vätskenivån i solvärmekretsen, eventuellt luftningsbehov, reglercentralens start- och stoppfunktionen, cirkulationspumpens funktion och att temperaturhöjningen i solvärmekrets och ackumulatortank följer leverantörens anvisningar. Det är också bra att se över solfångarens fastsättning, kopplingar och skarvar i systemet samt rengöra smutsfilter och/eller backventil. I system där glykolblandat vatten används som värmebärare krävs en årlig kontroll av fryspunkten.

Vid bassänguppvärmning är det bra att välja solfångare med enkla konstruktioner, eftersom arbetstemperaturen i ett poolsystem är relativt låg, enligt författaren. 

För badhus som satsat på en solvärmeanläggning har utdelningen blivit god. Ett exempel är Vessigebrobadet utanför Falkenberg, som installerade 125 kvadratmeter högtempererade solfångare sommaren 1985. De har sedan dess stått för merparten av värme- och tappvarmvattenbehovet under badsäsongerna.

– Anläggningen är fortfarande i drift och har sparat gigantiska summor åt ägarna, säger Lars Andrén.

Det finns också bostadsbolag som konsekvent installerar solvärme – exempelvis Eksta Bostads i Kungsbacka.

Passiv solvärme:
Inga månadskostnader för el och VA i naturhuset

Boken Solenergi innehåller även en hel del matnyttigt om solel. Antalet sidor om det har utökats rejält sedan förra utgåvan 2015.

– Då var marknaden för solel fortfarande ganska begränsad, men i dag ser det helt annorlunda ut. Därför har antalet sidor om solel ökat från drygt 20 till knappt 50 i den nya utgåvan, säger Lars Andrén.

Fakta Solenergitrender

Solfångares teknikutveckling är inte lika dramatisk som den för solceller. Framför allt är det absorbatorer som utvecklats vidare sedan 1990-talet. Dagens intressantaste utmaning handlar om att skapa standardiserade solvärmesystem, som är integrerade med andra värmekällor, menar författaren Lars Andrén.

– Det är viktigt eftersom solvärmen alltid kommer att vara komplement till annan energiförsörjning, i olika system. Den kan bidra till att spara in andra resurser för värme och varmvatten, som biobränsle, säger han.

Ett känt fenomen är också att solfångare är mindre ytkrävande än solceller. För att få ut fem terawattimmar solel behövs i dagsläget 30 miljoner kvadratmeter solceller. För att få ut samma mängd värmeenergi behövs bara 10 miljoner kvadratmeter solfångare.  

– Utvecklingen av hybridpaneler, som ger både el och värme i ett system med värmepump, är väldigt intressant. De skapar goda förutsättningar för nära-nollenergihus, där solen är en viktig nyckel, säger Lars Andrén.