”Förr tog man i både i dimensioner och flöden”

Botkyrkabyggen närmar sig ett stort mål i sitt klimatarbete. Så här hittade de energitjuvarna och kapade värmeslöseriet i miljonprogrammets undercentraler.

År 2007 satte Sveriges Allmännytta upp ett klimatmål. På drygt två decennier skulle energiförbrukningen sänkas med 30 procent. Med sju år kvar till 2030 har kommunala Botkyrkabyggen lyckats minska förbrukningen med över 25 procent. I fjol var den totala energianvändningen 121,7 kilowattimmar per kvadratmeter.

Läs också:
Injusteraren: ”Jag är en ingenjör i blåkläder”

Läs också:
”Tråkigt när värmepumpsföretagen missar sin chans att få rätt på grund av det här”

En ordentlig skjuts mot målet kom av en genomgående operation av undercentraler. När Patrik Lindqvist började som driftchef i företaget för fyra år sedan riktade han blicken mot dem och såg att det fanns mycket att göra.

– Vi har kommunala fastigheter byggda under miljonprogrammet, från sent 60-tal till tidigt 70-tal. I det löpande underhållsarbetet glömde vi kanske att undercentralerna är hjärtat i hela systemet, säger han.

De tänkte att den största energivinsten fanns att hämta i de fastigheter som förbrukade mest. Varje månad gick de igenom vilka fem flerfamiljshus som låg sämst till på den listan. De såg att vissa fastigheter återkom och bestämde sig för att undersöka varför.

– Tidigare hade vi lappat och lagat och bytt ut någon pump, men undercentralerna hade vi inte lagt pengar på. Vi tog fram kalkyler och budgetar på hur vi skulle kunna uppgradera och byta ut de här fem systemen, säger Patrik Lindqvist.

Beslutet blev att riva ut hela undercentralerna eftersom de såg att de var överdimensionerade och använde onödigt mycket värme.

– Det var 80/60-system, det man byggde förr i tiden. Då tog man i både i dimensioner och flöden. Vi kollade om det fanns möjlighet att bygga om till 55/40, mindre kraft i pumpen, lägre varvtal och lägre förbrukning. Vi siktade på 10-15 procents besparing, vissa kom inte upp i 10, andra fastigheter landade över 15 procent. Det beroende på andra saker som fasadrenoveringar, om man bytt fönster och isolering i tak och sådant.

Operationerna lyckades och var dessutom billigare än många andra energisparande arbeten så fastighetsägaren gick vidare och gjorde om ingreppet på fler av de stora flerfamiljshusen i kommunen. De har bytt ut mellan fem och nio undercentraler per år sedan dess och tänker fortsätta genom att hela tiden se och göra något åt husen som förbrukar mest kraft.

Men även om många undercentraler fått kärlek är jakten inte över i Botkyrkas källare. Fem procents besparing återstår innan klimatinitiativet har nått fram. Den jakten sker bland annat med artificiell intelligens. Den digitala strategin omfattar inomhussensorer och att låta AI lära sig allt om olika flöden i fastigheterna och vädret runt dem. Med temperatur- och vindanalyser kan AI-systemet justera inställningarna så att de bättre passar vädret.

Det senaste året har också frånluftsventilationen i nio byggnader uppgraderats till modern FTX. Fläktar justeras, ventilationskanaler isoleras och man letar för fullt efter de sista äldre lamporna och lysrören i beståndet för att byta ut dem mot LED-lampor. Ju fler saker man har varit på och fixat desto knepigare blir det förstås att hitta grejer att trimma. 

– Arbetet blir svårare för varje år. Vi har ju redan gjort alla stora investeringar för att spara energi och plockat de lägst hängande frukterna. Nu gäller det att hitta andra typer av lösningar för att komma vidare, säger Patrik Lindqvist. 

Läs också:
”Alla förstår inte hur mycket plats det tar”

Hittills ligger han ett år före schemat om energibesparingarna ska gå i en jämn takt, så någon panik är det inte. Förutom jakten på bättre teknik är också hyresgästerna involverade, de får tips på hur de enkelt själva kan hjälpa till att spara energi. Allt för att nå siffran 114 kilowattimmar per kvadratmeter i Botkyrka år 2030.