Pumpar i källaren och på våning 38 höjer trycket på tappvattnet i Karlatornet

Tappvattnet, avloppet och brandskyddet – allt kräver speciallösningar när huset ska bli 246 meter högt. Vi frågade hur de löst 8 särskilt utmanande uppgifter i Nordens högsta byggnad, Karlatornet i Göteborg.

1. Hög produktionstakt

Henric Glennsäter är stockholmaren som flyttade till västkusten för elva år sedan tack vare kärleken. I juni har han varit ledande VVS-montör i två år i Nordens högsta byggnad Karlatornet, där Bravida har alla installationer i bostäderna. Karlatornet blir med 246 meter och 74 våningar även Göteborgs första skyskrapa.

– Det är en stor byggnad. När jag tittar ned på åttavåningshusen intill tänker jag att det nästan skulle rymmas tio sådana här inne, säger Henric Glennsäter.

– Det är ett konstant flöde, lite som att jobba vid löpande bandet.

Henric Glennsäter

Läs också:
”Det var inte planen att rören skulle dras så där snyggt”

Läs också:
”En rörmokare som inte bockat förut går nog bet”

Produktionstakten är hög. Vanligtvis byggs en våning i veckan. Undantag är de två stabiliserande våningsplanen med mycket betong och armering, så kallad outrigger,som har tagit över en månad att gjuta. För Henric Glennsäter och montörskollegerna på Bravida innebär det nuvarande tempot jobb i femdagarscykler där en ny arbetsvecka börjar på ett nytt plan.

– Det är ett konstant flöde, lite som att jobba vid löpande bandet. Det är nog det som skiljer Karlatornet mest från ett vanligt bygge där man kan pausa och få lite andrum ibland, säger Henric Glennsäter.

Montagearbeten pågår dessutom på flera våningsplan samtidigt.

– Det gäller att ha en överblick och att åtgärda saker i rätt ordning. Det blir mycket spring upp och ner i trapporna för mig.

Det vi får inburet motsvarar ungefär en förskola var nionde vecka.

Johanna HammarfJord

2. Logistiken

En annan utmaning i projektet är logistiken. Varje månad kommer totalt cirka 1 000 materialeveranser. Allt installationsmaterial levereras av Ahlsell. Det levereras direkt till varje våningsplan via hissar, ingenting lyfts in med kran. Det innebär ovanligt mycket material per våning.

– Det vi får inburet motsvarar ungefär en förskola var nionde vecka, säger Bravidas projektchef Johanna Hammarfjord.

Leveranserna bokas tre veckor i förväg. Det är viktigt att beställningar och leveranser blir rätt.

– Så att grabbarna inte står och stampar för att det saknas material. Om något fattas blir det lite panik. Då får man beställa det till dagen efter, säger Henric Glennsäter.

3. Tappvattnet

Höjden på huset gör att det krävs speciella tekniska lösningar för hanteringen av vatten till och från huset. Tryckstegringspumpar i tornets huvudcentral i källaren samt på våning 38 höjer trycket på tappvattnet i primärsystemet. Vattnet pumpas upp i rör med tryckklass PN 40 som försörjer respektive bostadsrättsförenings undercentral.

Systemet är indelat som flera höghus på varandra så det blir inga extrema tryck i de sekundära systemen.

Johan Gustavsson

Tryckreduceringsventiler säkerställer att rätt tryck distribueras ut till de fyra undercentralerna för bostäderna i huset genom det sekundära systemet som håller normal tryckklass, PN 10.

– Systemet är indelat som flera höghus på varandra så det blir inga extrema tryck i de sekundära systemen, säger Johan Gustavsson, disciplinledare för VVS-installationer på teknikkonsulten Cowi, som svarat för installationsprojekteringen på uppdrag av Bravida.

4. Avloppet

Avloppssystem i höga byggnader kräver speciella lösningar och hanteras i Karlatornet med Geberits Sovent. Därmed går det att använda en sammanhängande lösning genom hela huset och det behövs ingen parallell luftningsledning. Det innebär både mindre schakt för den vertikala avloppsstammen och mindre utrymme för de horisontella rörledningarna.

– Det sparar mycket plats. Egentligen är det inte vattenflödets hastighet i sig som är den stora utmaningen i höga hus utan vad som händer med luften som den pressar framför sig eller suger bakom sig. Det är luften som kan skapa problem i sådana avloppsanläggningar, säger Johan Gustavsson.

• 

Sovent leder vattnet i avloppsstammen och får det att rotera, vilket gör att det trycks mot rörväggen. Den roterande vattenrörelsen som då uppstår skapar en stabil och kontinuerlig luftpelare på insidan. En rörböj, som monteras i anslutningspunkten på stamledningen i varje våningsplan, omvandlar den roterande vattenrörelsen till ett skiktat flöde i den horisontella sträckan. Luftpelaren bibehålls obruten och tryckförändringar i samband med riktningsändringen hålls tillbaka. Där stammen fortsätter vertikalt monteras en annan rörböj som gör att det skiktade flödet återgår till roterande. Därmed bibehålls luftpelaren även i denna del av stammen.

Det är mycket pyssel för att det ska stämma höjdmässigt.

Henric Glennsäter

Avloppsgrodorna prefabriceras och levereras med färdiga hål för infästningen.

– Det är mycket pyssel för att det ska stämma höjdmässigt, säger Henric Glennsäter.

Avloppssystemet innebär den största risken för ljudproblem i höga byggnader. Schakten har därför isolerats och klätts in med gips för att minska ljudet.

• 

5. Sprinklersystemet

Även sprinklersystemet är sammanhängande i hela huset med fler tryckzoner. Enligt kraven för så höga byggnader är Karlatornet helsprinklat till skillnad från vanliga bostadshus. Sex dieseldrivna pumpar och en tank i källaren försörjer sprinklersystemets olika tryckzoner. De hanterar även trycksatta stigarledningar, som också är ett krav i höga byggnader, för att få ut vatten till brandsläckning med slangar på varje våning.

– I Karlatornet har brandskyddet, med hjälp av stigarledningarna, följt med under hela byggnationen. Stigarledningarna måste vara i drift så fort det finns en fasad. I lägre hus installeras de först i slutet av projektet, säger Johanna Hammarfjord.

Om det börjar brinna ska inte alla utrymma samtidigt. Räddningstjänsten kan disponera en av hissarna för utrymning. Det finns också räddningsytor på vissa plan där de som tar sig ut via trapphusen kan ta en paus.

Det är ett komplext system med fläktar som trycksätter och andra spjäll som öppnar och evakuerar beroende på var det brinner i huset.

Johan Gustavssson

6. Brandgasventilationen

Det finns flera olika ventilationslösningar för att förhindra spridning av brandgaser, trycksatta utrymningstrapphus och räddnings- och insatshissar samt tryckavlastningsspjäll.

– Det är ett komplext system med fläktar som trycksätter och andra spjäll som öppnar och evakuerar beroende på var det brinner i huset. Även det är ett krav för höga byggnader, säger Johan Gustavsson.

Tryckstyrda fläktar håller ett visst övertryck för att det inte ska komma in rökgaser i utrymningstrapphusen. Luften tas ut genom mekaniska spjäll med motvikter i toppen av huset. Spjällen reglerar ett visst tryck genom att öppnas om det blir ett övertryck från fläkten.

– Även lägenhetskorridorerna har en liknande funktion för att det inte ska bli övertryck vid brand. Det har varit en utmaning att få plats med systemen som hanterar brandgaserna, säger Johan Gustavsson och tillägger att utrymmet för installationerna generellt varit den stora utmaningen i projektet.

• 

7. Konstruktionen

Twisten i byggnadens arkitektur gör att planlösningen förskjuts något för varje våning och dessutom är planlösningarna helt olika mellan en del våningar.

– Det svåraste är övergången mellan olika planlösningar för att flytta schakterna så att hela huset hänger ihop och att samtidigt uppfylla kraven på tillgänglighet, säger Johan Gustavsson.

Det finns begränsningar för hur mycket hål man får ta i bjälklagen för att passera med rör och brunnar med mera samt var någonstans de får tas.

Johan Gustavsson

För de VVS-tekniska systemen ska hänsyn även tas till bärande konstruktioner med pelare och kärnväggar.

– Det finns begränsningar för hur mycket hål man får ta i bjälklagen för att passera med rör och brunnar med mera samt var någonstans de får tas. Vi kan ha fått till det jättebra planlösningsmässigt, men så faller det på att det behövs en spännarmering där. Då har vi fått knåda om planlösningen, säger Johan Gustavsson.

8. Plats för installation

Ledande montören Henric Glennsäter konstaterar att det är ont om plats för installationerna ovanför undertaket.

– Det är väldigt tajt ritat med takhöjder och det blir krockar ibland. Det finns inga byggfelsmarginaler på fem centimeter. På vissa ställen är det bara tre millimeter, säger han.

Många gånger kan vi lösa problemen internt genom att vi pratar ihop oss.

Henric Glennsäter

Att Bravida har samtliga installationsdiscipliner underlättar när det blir problem, exempelvis med kollisioner.

– Alla sitter tillsammans på Bravidas platskontor. Vi hjälps åt så mycket vi kan. Många gånger kan vi lösa problemen internt genom att vi pratar ihop oss, säger Henric Glennsäter.

Projektet går nu in i slutfasen för hans del. Första inflyttning i lägenheterna blir i augusti i år och pågår sedan successivt fram till sommaren 2024.

Läs också:
VVS-experten: ”Tänk på framledningstemperaturen”

– I juni börjar vi med den fjärde och sista undercentralen. Jag blir sedan kvar här fram till jul, säger Henric Glennsäter.

•