”Hade vi inte höjt priserna hade företaget gått med förlust”

Ett värmepumpsföretag hänvisade till oförutsedda förseningar och prishöjningar på grund av pandemin och kriget i Ukraina – därför gällde inte avtalet de ingått. Det accepterade inte kunden.

I mars 2022 beställde en radhusägare i Storstockholm en bergvärmeinstallation genom ett lokalt värmepumpsföretag. Några månader senare meddelade företaget att leveransen var markant försenad och att företaget med hänvisning till force majeure skulle höja priset för installationen.

I Ångermanlands skogar installeras en avancerad luft/vattenvärmepump.
”Vi velade länge mellan bergvärme och luft/vattenvärmepump”

Hur klarar branschen att möta den ökade efterfrågan?
Äntligen – här kommer den nya värmepumpen

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva oförutsedda händelser som gör att en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser i avtalet. Det kan till exempel vara naturkatastrofer, krig eller arbetskonflikter.

Enligt kunden, som nu vände sig till en ny installatör, hade värmepumpsföretaget erbjudit honom att antingen gå med på prishöjningen eller annullera avtalet. Med hänsyn till den kraftiga prisökningen och leveransförseningen meddelade radhusägaren att han ville häva avtalet.

Företaget erbjöd visserligen kunden möjligheten att annullera ordern, men ville inte betala merkostnaden för att kunden anlitat en annan installatör.

Då anmälde radhusägaren värmepumpsföretaget till Allmänna reklamationsnämnden (Arn) med krav på skadestånd på 39 900 kronor. Av beloppet avsåg 21 900 kronor täckningsköp (när man väljer att köpa varan eller tjänsten av ett annat företag) och 18 000 kronor merkostnad för elförbrukning, eftersom någon värmepump inte installerats.

Värmepumpsföretaget medgav att man inte kunnat leverera och installera värmepumpen till avtalat pris, men åberopade force majeure med hänvisning till att värmepumpstillverkare hade höjt sina priser kraftigt på grund av coronapandemin och kriget i Ukraina.

Parallellt med detta hade även kostnaderna för installationsmaterial och borrning ökat.

”Hade vi inte höjt priserna hade företaget gått med förlust”, skrev bolaget till Arn och tillade:

”Eftersom företaget inte hade anledning att anta att något sådant skulle drabba världen skrevs det heller inte in någon force majeure-klausul i avtalet”.

Allmänna reklamationsnämnden konstaterade att det är företaget som måste bevisa att priserna höjts på grund av force majeure.

Företaget hade inte hänvisat till någon utredning om prishöjningar eller påstådda tillverknings- och leveransproblem och nämnden ansåg inte att handlingarna i ärendet gav stöd för att det inträffade låg utanför företagets kontroll.

Det innebar att VVS-företaget var tvunget att fullfölja avtalet. Att företaget hade erbjudit kunden att annullera avtalet fråntog inte värmepumpsbolaget denna skyldighet.

Kunden hade uppgett att skillnaden mellan priset som installatören offererat och den offert som kunden accepterat från en annan leverantör var 21 900 kronor. Värmepumpsföretaget hade inte invänt mot det begärda beloppet och nämnden anser dessutom att det var skäligt. Företaget rekommenderades att betala 21 900 kronor till kunden.

Leverantörernas väntetider blir allt längre på en världsmarknad präglad av problem
Se vilken värmepump som lönar sig bäst

Enligt nämndens mening stod det klart att radhusägaren fått en högre elförbrukning till följd av dröjsmålet.  Arn bedömde att en skälig ersättning för ökade elkostnader var 8 000 kronor. Värmepumpsföretaget rekommenderades därför att betala även detta belopp till kunden – totalt nästan 30 000 kronor, således.