”Bättre att ringa banken först och därefter polisen”
Vart femte företag är utsatt för bedrägerier, som är ett av de brott som ökar snabbast.
– Det är viktigt att ha en bra säkerhetskultur på företaget, säger Lena Nitz, före detta polis och jurist samt expert inom brottslighet och trygghet på Svenskt Näringsliv.
Bedrägerier inKLUDERAS i det som polisen kallar mängdbrott – där även stölder, inbrott, hot om våld och skadegörelse ingår – och som är den vanligaste brottsligheten som drabbar svenska företag.
Nyligen skrev VVS-Forum om hur företaget Oscar Hanson VVS i Halmstad drabbats av ett bedrägeriförsök och kommit undan med blotta förskräckelsen.
Lena Nitz har erfarenhet av bedrägeribrott från sin tid som polis. Hon var även förbundsordförande i Polisförbundet under 12 år. Enligt henne tvingas näringslivet i dag ta ett orimligt stort ansvar för att skydda sig från brott, som inte prioriteras tillräckligt högt av polisen.
– Det är dags att ta nästa steg och formalisera samarbetet mellan polisen, andra myndigheter och näringslivet för att långsiktigt förebygga och bekämpa brottslighet på alla nivåer. Genom att inkludera näringslivet får det brottsförebyggande arbetet en starkare förankring, chans till större genomslag. Svenskt Näringsliv arbetar redan idag aktivt för att göra företagare delaktiga i det lokala brottsförebyggande arbetet, säger Lena Nitz.
Hon menar att enkla rutiner för både ledningen och anställda i ett företag skulle räcka långt för att förebygga bedrägerier.
– Antivirus och tekniska it-lösningar är såklart viktiga, men det är lika viktigt att ha en bra säkerhetskultur på företaget. I vissa lägen när det gäller att stoppa pengarna snabbt är det bättre att ringa banken först och därefter polisen.
Vilka är bedragarna?
– Det är mycket ofta personer som tillhör den organiserade brottsligheten. Bedrägerier är den nya organiserade brottsligheten. De sofistikerade bedragarna har gjort en noggrann research på företagen och är pålästa om branschen. De kan namnen på personalen, låter trevliga i telefon och har kunskap om företagets rutiner. De säger ofta att det är väldigt bråttom och stressar den de pratar med. Då gäller det att man har en medvetenhet på företaget och kontrollera den som ringer.
Enligt en färsk rapport från Riksrevisionen utgör mängdbrotten över 80 procent av alla anmälda brott i Sverige. Samtidigt visar statistiken att enbart fem procent av alla anmälda bedrägerier klaras upp.
Lena Nitz menar att Riksrevisionens rapport bekräftar att polisens arbete mot mängdbrott inte är effektivt och understryker sambandet mellan vissa mängdbrott och tung brottslighet.
– Det finns en koppling mellan bedrägerier och den organiserade brottsligheten och att det finansierar gängskjutningar. Pengarna man får in på bedrägerier går direkt in i den kriminella ekonomin, säger hon och hänvisar till Polismyndighetens rapport ”De dödliga bedrägerierna” från 2022, framgår att 48 procent av de individer som varit misstänkta för våld med skjutvapen också varit misstänkta för bedrägerier.
Skulle gängskjutningarna bli färre om man fick bukt med bedrägerierna?
– Ja, de hänger samman. Man måste se sambandet, säger Lena Nitz, som är besviken över att bedrägerier inte tas upp i den kommande lagstiftningen när det gäller straff mot medlemmar i kriminella nätverk.
Lena Nitz pekar på att bedrägerier drabbar företagare hårt och därför borde tas på större allvar av polisen.
FAKTA/Bedrägerier och penningtvättsbrott
- Förra året anmäldes närmare 200 000 bedrägeribrott. Jämfört med 2013 har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 33 procent.
- Tre av fyra företagsbedrägerier är en del av en köp- eller säljprocess på Internet. I samtliga steg i kedjan – från beställning, via frakt och utlämning av varan – finns det säkerhetsluckor som kan utnyttjas av bedragare.
- En ny trend bland bedragare är att gärningsmännen i allt större utsträckning kartlägger personers och företags profiler på sociala medier och använder informationen till mer riktade bedrägerier.
- Uppskattningsvis har var vart femte företag i landet drabbats av bedrägerier.
- Småföretagare är särskilt utsatta för bedrägerierna.
- Straffskalan för bedrägeri till grovt bedrägeri går från två års fängelse till högst sex års fängelse.
- Antal anmälda penningtvättsbrott, där syftet är att dölja var pengarna kommer ifrån, under perioden 2015–2018 visar på en markant ökning. Från närmare 2 000 anmälda brott 2015 till drygt 14 500 anmälda penningtvättsbrott 2018.
- Cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år i det svenska finansiella systemet.
Se upp för de vanligaste bedrägerierna
Annonsbedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.
Identitetsbedrägeri: Någon har tagit lån i annans namn genom att uppge sig vara denna person. Exempelvis genom att ha fått tillgång till någons ID eller bankuppgifter och därmed banktillgångar, eller genom urkundsförfalskning.
Bedrägeri genom social manipulation: Missbruk av en förtroenderelation som innebär att någon blir lurad att göra något eller avslöja personlig information för att de tror att de kommunicerar med någon de känner eller har förtroende för.
Befogenhetsbedrägeri: Gärningspersonen kontaktar ett företag och utger sig för att ha befogenheter och förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen. Detta rör vanligtvis upplägg där mailkonton hackats och felaktig information lämnas om till vilket kontobetalningar ska utgå.
Fakturabedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som företaget inte har beställt. Det kan också ske utan kontakt genom att bluffakturor skickas ut med förhoppning om att de ska betalas av misstag.
Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
