Avloppsvärmeväxlare: Därför blir återvinningen sämre i verkligheten

Energisbesparingen med avloppsvärmeväxlare blir ofta lägre än vad som utlovats. Energiingenjörerna Charlotta Ehrnholm och Hicham Khaddam ser flera förklaringar.

Charlotta Ehrnholm och Hicham Khaddam ville med sitt examensarbete på Högskolan i Borås sprida kunskap om spillvattenvärmeväxlare som ett energiåtervinningsalternativ. De tog bland annat del av mätdata från verkliga fastigheter där avloppsvärmeväxlare hade installerats. Verkningsgraden blev många gånger lägre än beräknade 25–30 procent.

Avloppsvärmeväxlare:
Energiexperten: ”Hellre resurseffektiv golvbrunn än dyr designpryl”

Avloppsvärmeväxlare:
Fastighetsägarna kräver ändring: Kommuner hindrar energiåtervinning

Förklaringar till att verkningsgraden blir sämre i verkligheten kan vara att de har dimensionerats eller installerats fel men framför allt att förutsättningarna i fastigheterna inte är ideala.

– Om flödena inte blir så höga som de beräknade får de inte lika hög effekt. Växlarna måste också rengöras, vissa en gång i veckan, och det kanske inte görs. Dessutom slänger folk saker i avloppet som inte hör hemma där och det stör driften för en del av växlarna, säger Hicham Khaddam.

Sex leverantörer av värmeväxlare intervjuades i examensarbetet för att ta reda på hur de fungerade, installerades och vilka typer av byggnader som de var lämpliga för.

Läs också:
Avloppsvärmeväxlare: ”Intresset har börjat vakna ordentligt med de höjda energipriserna”

Studenterna gjorde även en beräkning för en av allmännyttiga AB Bostäders verkliga fastigheter i Borås med Ecoclimes lösning Evertherm SEW. I systemet ingår bufferttankar, kollektorer och värmepumpar. Verkningsgraden för systemet beräknades till cirka 95 procent och återbetalningstiden blev 18,5 år.