Experten: Tre saker som kan stoppa energislöseriet

Energigurun Willy Ociansson brinner för att få stopp på energislöseri. För att det ska gå är det viktigt både att släcka det som är tänt och att tända det som är släckt.

I sin roll som flitigt anlitad energikonsult hittar han ständigt fel som orsakar kostsamma energiläckage i fastigheter. Ofta möts han av förvåning bland chefer som han föreläser för. De tror att isolering, klimatskal, värmepumpar och fläktar fungerar som de ska, inte minst om det finns datorövervakning och serviceavtal. Verkligheten ser annorlunda ut, enligt Willy Ociansson.

"Titta där!"
Expertens hökblick på ständig jakt efter energislöseri

Hemma hos:
Sommarstugan är testverkstad: ”Blir mycket Åsa-Nisse-lösningar”

– När jag visar bilder från verkligheten så undrar cheferna hur jag kan hitta sådana här grejer. Men det är överallt, det spelar ingen roll vilken kåk jag går in i så kan jag hitta tio allvarliga fel direkt. Det är jätteenkla brister men de resulterar i väldigt stora problem, säger han.

Men var uppstår bristerna? Han delar in dem i tre grupper. Nämligen:

Ritbordet. ”De här felen är de svåraste att rätta till. Som när hundratusentals lägenheter i Sverige byggdes med enstegstätade fasader, alla hus i Hammarby sjöstad var byggda med den tekniken. Det brukar jag använda som exempel på när man tar fram en helt oprövad byggkonstruktion och går från noll till hundra på direkten och så har man inte tänkt på hur det kommer funka i svensk miljö när det blåser och regnar ute.”

Byggandet. ”Man kan kalla det byggfusk eller okunskap eller slarv. För installatörerna kommer yrkesstoltheten in här. Jag tycker att man måste trycka mycket hårdare på den. Och att ge folk de resurser och tid som behövs. När jag jobbade på det kommunala bostadsbolaget i Karlstad vände vi på processen när vi skulle bygga ett hus. Hantverkarna fick provbygga huset i småkomponenter i en testmiljö. Vi byggde en sektion och kom på att det blev inte riktigt bra, då gjorde vi om och provade på ett annat sätt.

”Jag brinner själv och är nästan som en frikyrkopastor som ska få folk att svimma i bänkraderna.”

När vi var nöjda tog vi dit arkitekten och lät den rita av det vi gjort. Så istället för att arkitekten ritade något som inte gick att genomföra på bygget så genomförde vi det först i bygglabbet. Det fanns en passagegång där vi skulle klämma upp en massa ventilationstrummor och då sa vi till gubbarna att bygg upp den här miljön i labbet med måtten som gäller och provmontera inklusive utrymme för att isolera. Först när vi hade provat oss fram så byggde vi det riktiga huset. Dessutom lät vi hantverkarna ha kurser varje vecka där det kom experter och föreläste för dem.

I början undrade de varför de skulle hålla på med det men efter projektet så kom gubbarna fram och kramade om oss och tackade för att de fick vara med för det var det roligaste de hade gjort. De blev sedda som yrkespersoner och lyftes fram. Plötsligt sågs de som viktiga i byggprocessen och det glömmer de aldrig. Det kommer fortfarande fram gubbar till mig och hälsar och säger “kommer du ihåg när vi byggde Seglet, det var det roligaste jag varit med om”.

En del undrade hur vi kunde hålla på med sådant. Bygglabb, kurser, det måste bli svindyrt. Men hur blev resultatet? Det kostade 22.000 kronor per kvadratmeter att bygga huset och det var exakt lika mycket som det kostade att bygga ett annat hus i Karlstad vid samma tidpunkt. Ett hus som jag kollade upp och det var dåligt isolerat, blött i väggarna, slarvigt gjort. Vi byggde ett hus som var rätt från början och där det inte uppstod massa fel och kollisioner mellan rör och kablar och annat och därför blev det inte dyrare.” 

Skötseln. ”Det här är fel som görs i förvaltningsskedet. Ett hus tar ett år att rita, ett år att bygga men sedan ska det stå där i hundra år. Det är 876 000 timmar och under de timmarna kommer det ske att folk gör misstag eller inte sköter underhållet utöver fel som de kan ha ärvt från de som ritat respektive byggt huset, då. En tätningslist runt ett fönster kanske var bra men efter 50 år finns ingen list längre för att man inte skött underhållet, eller man kanske byter ut en trasig pump mot en pump med en annan kapacitet och då orsakar man fel där.

Det är så många sådana här fel som pågår. Som när lampor på fasader är tända mitt på ljusan dan. Det bara dränerar folks plånböcker och miljön. Folk brukar fråga vad det kostar att installera solceller men då frågar jag vad kostar det att släcka lampan? Börja med det. En del i det här ledet är de boende förstås. Folk har elvärme i badrummet samtidigt som de är jättenoga med att släcka sina LED-lampor. Den där lampan i fönstret är på 1,2 watt. Men en handdukstork är på 80 watt. Det är som att ha 120 stycken adventsljusstakar tända och har du golvvärme så är det som att ha flera hundra ljusstakar. Det där tänker man inte på. Elvärme måste man försöka begränsa så mycket som möjligt. Det förekommer till och med elvärme utomhus i hängrännor för att det inte ska bildas istappar och det står på året runt.

Hos vännen och "rivalen":
Energiguruns udda hemmalösningar för att pressa elnotan

Mitt jobb är att synliggöra för mina kunder varför energin kostar så mycket pengar och det är dels för att energipriserna är höga men framför allt för att de slösar med energin så förbannat. Det är en stor palett av slöseri. För att få bort den måste man skapa ett intresse för jobbet hos dem som kan påverka sådant här. Jag har åkt på kurs med stora bolag där jag träffar personal som har slocknat och jag vill få dem att tändas igen. Kan jag tända en eller två eller tio sådana lågor så att folk brinner igen så blir jag tårögd, då känner jag att jag gjort nytta på riktigt. Jag brinner själv och är nästan som en frikyrkopastor som ska få folk att svimma i bänkraderna.”