Logga in

Inga månadskostnader för el och VA i naturhuset

Publicerad
24 jan 2023, 06:00
| Uppdaterad
31 jan 2023

Mjuka, vikbara ventilationskanaler har valts till ett av Sveriges nyaste naturhus. Dagens el- och klimatkris gör att intresset ökar för villakonceptet med hus i växthus, så kallade naturhus, med möjlighet att gå off grid.

På ett berg i Lerum, öster om Göteborg, ligger ett av Sveriges nyaste naturhus. Här har Johan Lidström och Sylvia Ågren byggt sin drömvilla, som ska uppfylla många krav på hållbarhet.

– Jag nördade in på det här med miljö redan 2017, när jag väntade mitt andra barn. Kollade vad diskmedel och andra hushållsprodukter innehöll, och vad man kan göra för att minska sitt individuella klimatavtryck. Då sa Johan att ”visst är allt det bra, men vi kan även göra något större”, säger Sylvia Ågren.

“En fördel med att vara off grid är att det inte blir några abonnemangskostnader för el eller VA.”

Anders Solvarm, naturhusentreprenör

Mer om naturhus:
”Tidigare har Sveriges kommuner i princip haft monopol på avlopp”

Läs också:
Små kommuner behöver stänga VA-nät

Under sina efterforskningar snubblade paret över naturhusidén, som de tyckte smälte samman med de egna idéerna. De ville ha kretslopp för avloppet, behålla näringen till egna odlingar och spara energi. Allt det ingår i konceptet naturhus som myntades på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. Han skapade det första naturhuset i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

Sedan dess har ett tiotal naturhusvillor uppförts i Norden, och ungefär lika många utomlands. På senare år har intresset ökat och flera nya naturhus har byggts.

Den 210 kvadratmeter stora, välisolerade trävillan i Torpadal, Lerum, stod klar för cirka ett år sedan. Huset omges av ett växthus med terrasser om ytterligare 150 kvadratmeter. Helheten blir ett hus i hus med mycket passiv soluppvärmning.

– På övervåningen i växthuset blir det varmt så fort solen kommer fram. Även en dag i mitten av november kan det bli 17–18 grader, säger Johan Lidström.

Växthusvärmen har gjort det möjligt för familjen att redan första året odla vindruvor, tomater, fikon, avokado, paprika, citron, kakifrukt (sharon), persika, fjärilsranka, guava och jordmandel.

Odlingarna sker i två jordbäddar, där den ena har ett djup som passar träd. Växterna bevattnas dels med regnvatten som samlas in i en tank, dels av avloppsvatten från huset. Avloppssystemet är inrymt i källaren till den gamla, numera rivna villan, på tomten. Därifrån pumpas det näringsrika vattnet, med hjälp av en skärande pump, till odlingsbäddarna. Väl där tar mikro- och makroorganismer hand om reningen.

Johan Lidström och elektrikern Mathias Göransson vid avloppssystemet. Foto Sören Håkanlind

Den vätska som inte tas upp av växterna vintertid silas genom reningsbädden och pumpas till en bädd med kalkgrus som är fosforfälla. Därefter släpps det renade vattnet ut i en damm och vidare till en stenkista.

– Hela kretsloppet är ganska nytänkande och en viktig del i vår ambition att bli off grid, säger Johan Lidström.

Off grid betyder här att huset blir självförsörjande av el, värme, vatten och avlopp. Solvärmen i växthuset ger ett bra bidrag. Den kompletteras med bergvärme via ett vattenburet golvvärmesystem, som styrs och övervakas trådlöst. Borrhålet, 160 meter djupt, ger även passiv kyla sommartid.

Värme återvinns från ventilationen med hjälp av FTX-aggregat. Paret Lidström/Ågren har valt att beställa mjuka kanaler från företaget Climate Recovery. En fördel med sådana kanaler är att de har mycket lägre vikt än plåtkanaler. De tunga lyften minskar vid installationen, liksom koldioxidutsläppen från transporten.

Bild från installationen av de mjuka ventilationskanalerna. Foto: Climate Recovery

Transporten förenklas också av att de mjuka, 6-kantiga, kanalerna går att vika ihop. De levereras i platta paket. När det är dags för montering skärs de färdigisolerade ventilationskanalerna till rätt längd med en vanlig kniv.

Kanalerna är tillverkade av återvunnen glaskross med tillsats av sand och soda. Enligt företaget kräver tillverkningsprocessen 70 procent mindre energi än tillverkning av nya plåtkanaler. Allt spill från arbetsplatsen tas om hand och materialåtervinns.

Utöver alla delar i konceptet naturhus vill paret Lidström/Ågren komplettera med ytterligare modern teknik. Till exempel görs all styrning av belysning (Dali-armaturer), vattenpumpar och temperaturreglerande takluckor i växthuset med ett KNX-system.

– En fördel med KNX är att man slipper fastna i en lösning. Möjligheterna hålls öppna så att vi enkelt kan bygga ut och komplettera med ny teknik framöver, säger han.

De boende i Naturhuset Torpadal. Från vänster Sylvia Ågren, barnen och Johan Lidström. Foto Sören Håkanlind

Familjen i Lerum hade från början även planer på att lagra egenproducerad solel i ett vätgaslager. Johan Lidström visar grunden från den gamla villan som står kvar bredvid det nya huset. Här i källaren hade han tänkt placera vätgassystemet som skulle göra naturhuset helt självförsörjande av el och värme året runt.

Men planerna har inte realiserats än. Den ursprungliga tanken var att två naturhus på granntomterna skulle vara med och dela på investeringen i vätgasanläggningen. Men när tomterna lades ut till försäljning var ingen köpare intresserad av vare sig naturhus eller vätgaslager. Tomterna såldes därför utan hus.

– Enbart vätgaslagret skulle kostat cirka 700 000 kronor. Det blev för dyrt för en enda familj, och vi behövde pengarna till annat, säger Johan Lidström.

Solcellerna, som ska stå på marken lutade mot två sidor av den gamla grunden, är dock beställda. Om allt går som tänkt kommer de 30 panelerna, med sammanlagda effekten cirka 12 kilowatt, att installeras i vår.

Solceller är också en självklar del i den nya standardvilla som naturhusägaren Anders Solvarm tagit fram. Tillsammans med konsultkollegan Niklas Dahlström lanserade han i somras den så kallade Naturvillan Atri. Den står på en höjd i Brålanda, ett par kilometer från Solvarms eget naturhus, med utsikt över Vänern.

Taket i naturvillans omgivande växthus har integrerade solceller, köpta från ett företag i Nordafrika. I kombination med batteri och ett elkraftverk (drivet av biodiesel vid behov) blir huset självförsörjande på el och helt off grid. Det är kopplat varken till el- eller VA-nätet.

– Visningshuset som är ute till försäljning på Hemnet står där det står. Men om någon vill köpa en naturvilla av oss går den att uppföra nästan var som helst, säger Anders Solvarm.

Naturvillan och Anders Solvarm. Foto Lisa Thanner

Övriga installationer i standardvillan är en vedeldad kökspanna som ger värme och varmvatten vintertid via ett vattenburet system, FTX-ventilation och ackumulatortank. Såväl villan som växthuset har stommar av limträ.

Mer om ventilation:
”För villaägare handlar det framför allt om att isolera ventilationskanalerna”

Läs också:
”Jag vill visa möjligheterna på avloppssidan”

Precis som i andra naturhus finns ett så kallat kretsloppssystem med biologiskt reningsverk för avloppet. Det renade, men näringsrika, vattnet pumpas ut till odlingsbäddar i växthuset. Dricksvatten tas från egen borrad brunn.

Månadskostnaden för driften av naturvillan beräknas till mindre än 1 000 kronor. Utgångspriset för villan är 7,85 miljoner kronor. Ett naturhus kostar mer initialt, när det byggs. Men i ett 50-årsperspektiv blir kalkylen helt annorlunda, menar Anders Solvarm. Trots det gör naturvillans skapare inte någon återbetalningskalkyl.

– Kalkylerna blir sällan trovärdiga, eftersom de beror så mycket på de boendes livsstil, och elpriset som kan variera en hel del. Man betalar också för den trivsel som växthuset ger, säger han.

Om Anders Solvarm ska höfta till med något blir återbetalningstiden cirka 20 år. Men vid en serieproduktion i större skala, uppemot 100 hus, blir tiden betydligt kortare – kanske tre, fyra år.

– En fördel med att vara off grid är att det inte blir några abonnemangskostnader för el eller VA, tillägger han.

I skrivande stund har ännu ingen köpt naturvillan, men sedan i oktober finns möjlighet att provbo i huset. Flera intresserade har bokat provboendet.

För familjen i Torpadal har det varit viktigt att bygga ett hus som både klarar höga miljökrav och är arkitektoniskt tilltalande. Att leva miljösmart behöver inte innebära att man måste flytta till en koja i skogen.

– Vi hade lika gärna kunnat bo på en vanlig bondgård, men en viktig del av projektet är att vi vill påverka människor som inte redan har ett miljötänk. Vi är en hyfsat normal barnfamilj och visar att detta kan vara ett trevligt alternativ till en vanlig villa, säger Sylvia Ågren.

Fakta Naturhuset Torpadal

Boende: Familjen Lidström/Ågren med tre barn – 1, 4 och 7 år

Boarea: 210 kvm

Växthus, golvyta: 150 kvm inkl. odlingsbäddar

Investering: 8,8 miljoner kronor inklusive växthus och installationer

Energibehov: Cirka 8 000 kWh per år plus elbilsladdning

Byggmaterial: KL-trä, lättbalk och träfiberisolering

Driftskostnad per månad: cirka 1 300 kronor

Installationer:

Markbaserade solceller, 30 paneler om sammanlagt cirka 12 kWp

Bergvärmepump och ett borrhål, 160 meter djupt

Vattenburen golvvärme

FTX-ventilation

Kretsloppsystem för avloppsvatten med näringsåtervinning till odling

Regnvattentank, 3 kubikmeter

KNX-system för styrning av Dali-belysning, pumpar, vädringsluckor och kretsloppssystem 

Väderstation för vind/regn/temperaturstyrning av vädringsluckor i växthuset

Driftkostnad per månad: Cirka 1 300 kronor

Fakta Naturvillan Atri

Boende: Tillfälliga hyresgäster för provboende

Boarea: 124 kvm

Växthus, golvyta: 130 kvm inkl. odlingsbäddar och växtvägg

Investering: 7,85 miljoner kronor inklusive växthus och installationer

Byggmaterial: Trästomme och KL-trä

Driftskostnad per månad: max 1 000 kronor 

Installationer:

Solceller, totalt 13,3 kWp

Batteri 10 kW (utbyggbart)

Reservkraftverk 5 kW (biodiesel).

Vedeldad kökspanna kopplad till vattenburet värmesystem

750 liters ackumulatortank

FTX-ventilation

Kretsloppsystem för avloppsvatten med näringsåtervinning till odling

Individuell temperaturstyrning av vädringsluckor i växthuset

Driftkostnad per månad: Max 1 000 kronor