8 vägar till en idealisk injustering

Injusteringen utförs i projektets slutskede och allt för ofta under stor tidspress. Med några förändringar skulle injustering fungera bättre än i dag.

Injusteringen är en viktig del i en byggentreprenad för att skapa rätt flöden i alla delar av VVS-systemen. Det är en förutsättning för ett bra inneklimat samtidigt som byggnaden blir energieffektiv och fungerar väl.

Injustering:
”Många nöjer sig med att bara mäta flödet på stammen”

Läs också:
Injusteraren: ”Jag är en ingenjör i blåkläder”

Men injusteringen utförs i projektets slutskede och allt för ofta under stor tidspress. Det är vanligt att tidplanen för ett byggprojekt blir förskjuten men att inflyttningsdatumet i byggnaden inte ändras.

– Vi kan komma in och injustera bara några dagar innan inflyttning. Då finns inte tid för att åtgärda de fel och brister som det är mer regel än undantag att vi upptäcker vid injusteringen, säger Mattias Hammarlund, vd för injusteringsföretaget Värmex i Stockholm och huvudförfattare till rapporten Injustering av vätskeburna installationer som har finansierats av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF).

Ingen hyresgäst skulle acceptera att flytta in i en lägenhet där färgen inte har torkat, men det gäller inte om injusteringen inte är klar.

Här är några slutsatser i rapporten:

1. Ge mer tid till injustering.

Injusteringen behöver uppmärksammas i ett tidigt skede av projektet och ges tillräckligt med tid i planeringen.

– Ingen hyresgäst skulle acceptera att flytta in i en lägenhet där färgen inte har torkat, men det gäller inte om injusteringen inte är klar. Ibland tvingas vi injustera i redan inflyttade lägenheter, säger Mattias Hammarlund.

Han pekar på att injusteringen är grundlig genomgång av ett rörsystem. Det upptäcks fler brister då än vid besiktningen. Exempel på fel som injusteringen avslöjar är att systemet inte är uppfyllt eller korrekt driftsatt och felkopplingar. Men det kan även vara allvarliga projekteringsmissar som att stammarna är feldimensionerade.

– Det är svårt eller omöjligt att med injusteringen åtgärda brister som beror på slarvig projektering. Jag tror att de misstagen är ett arv från tiden när energi var betydligt billigare än i dag. Då tog man gärna i lite när man projekterade för att vara på den säkra sidan och sedan löste man felaktigheter vid injusteringen.

2. Prata med varandra

Byggnader använder många gånger mycket mer energi när de har driftsatts än vad de är projekterade att göra. I de fallen har injusteringen stor betydelse.

– Om husen ska nå den energianvändning som byggsektorn och samhället vill måste beställare, projektörer och entreprenörer samverka och prata mer med varandra genom hela projekten. De som är med i tidiga skeden ska vara med hela vägen, säger Mattias Hammarlund.

Injustering är dessutom en färskvara som bör kontrolleras efter viss tids drift och efter ombyggnader.

Schablonerna är för grovhuggna och flödena som anges där räcker inte till för att klara temperaturkraven. I stället borde konsulterna göra en riktig injusteringsberäkning för VVC:n.

3. Riktig beräkning i stället för schabloner

Det är vanligt att VVC-anläggningar fungerar dåligt och använder för mycket energi. Enligt Mattias Hammarlund är en av förklaringarna att schabloner används vid projekteringen.

– Schablonerna är för grovhuggna och flödena som anges där räcker inte till för att klara temperaturkraven. I stället borde konsulterna göra en riktig injusteringsberäkning för VVC:n. Vi ser att det slarvas även i byggskedet, bland annat med isolering.

4. Rätt systemtemperaturer

Redan vid projekteringen måste rätt systemtemperaturer bestämmas eftersom det får stora konsekvenser för utformningen av anläggningen. Valet av systemtemperaturer tillsammans med effektbehoven påverkar flöden och kv-värden, inställningsvärden för ventiler.

– Det är inte ovanligt att beställaren i förväg har bestämt systemtemperaturer i en projekteringsanvisning men det fungerar inte längre. Tidigare när man projekterade med mycket större effekter var detta inget problem. I dag, med lägre effektbehov, kan det leda till att vi får för små inställningsvärden på ventiler, så små att de inte går att ställa in, säger Mattias Hammarlund.

För att det ska bli bra behöver injusteraren bli involverad i ett tidigt skede och ha en dialog med projektören.

– Vi bör därefter löpande få kontrollera att de moment som är viktiga för injusteringen faktiskt blir utförda. Det är en nyckel för att få en röd tråd genom hela processen och som i slutändan ger en lyckad anläggning.

Vid en första anblick kan det verka fördyrande. Men det kommer i slutänden att leda till bättre projekt så det kommer att löna sig på längre sikt.

5. Mer långsiktigt tänk

Mattias Hammarlund har varit med i arbetet med att ta fram uppdateringarna av texterna om injustering i AMA VVS & Kyla 22, som används som underlag för tekniska beskrivningar för VVS- och kyltekniska arbeten.

– Med de nya texterna ställs det högre krav om att konsulterna verkligen gör de beräkningar som vi efterfrågar. Deras arbete blir svårare och de behöver göra fler saker. Vid en första anblick kan det verka fördyrande. Men det kommer i slutänden att leda till bättre projekt så det kommer att löna sig på längre sikt.

6. Låt injusteringsentreprenören granska bygghandlingarna

Projektutvecklaren JM är en av Värmex största kunder för injustering i nyproduktion. Av JM får Värmex sedan länge granska bygghandlingen med tanke på injusteringen. Det kan handla om att ventilerna är rätt dimensionerade och placerade, att förinställda värden är korrekta samt att stamflödena har summerats rätt.

– Ofta hittar vi saker som behöver korrigeras. Sedan vi fick komma in och granska bygghandlingen har felanmälningarna till JM på grund av värmerelaterade problem minskat betydligt efter inflyttning, säger Mattias Hammarlund.

• 

Vanligtvis är dock inte injusteringsentreprenören upphandlad i ett så tidigt skede av projektet. Hos JM är injusteringen också en egen entreprenad i stället för att den ingår i rörentreprenaden, vilket annars är vanligast i nyproduktion. JM gör detta för att säkerställa en korrekt injustering. En egen entreprenad gör att injusteringen prioriteras. Med en fristående entreprenör finns inte heller incitament för att mörka eventuella brister.

Vi brukar säga att det tar tre år innan man börjar känna igen felen man hittar. Man kan ta projekt tidigare men är då inte helt självgående.

7. Viktigt både med teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet

För att kunna bedöma utformningen av systemen, kontrollera dem och göra rätt åtgärder behöver injusteraren ha tillräcklig kompetens. För Värmex är det viktigt att medarbetarna har goda teoretiska kunskaper, bland annat för att kunna hantera fel som ingen annan har råkat ut för tidigare. Även den praktiska erfarenheten är viktig. En injusterare på Värmex ska ha arbetat minst tre år innan den själv tar egna projekt.

– Vi brukar säga att det tar tre år innan man börjar känna igen felen man hittar. Man kan ta projekt tidigare men är då inte helt självgående.

Mattias Hammarlund tycker att kompetensen i injusteringsbranschen överlag har blivit bättre än tidigare.

– Jag tror att det indirekt beror på att vi projekterar och bygger värmesystem med mindre marginaler. Därmed blir vårt moment viktigare, säger han.

8. Inför certifiering även för rör

För ventilationsinjusterare finns en certifiering men det saknas för injusterare av vätskeburna system

– Jag tror att man bör jobba för en certifiering även för rörsidan, främst för att det skulle underlätta för beställare att handla upp och kravställa injusteringen. Samtidigt är det ett annat sätt att lyfta injusteringen som disciplin och ge den en högre dignitet, säger Mattias Hammarlund.

Värmex har certifierade ventilationsinjusterare men en paradox är att det sällan ställs krav från beställaren på att de ska vara det.

– Det är en bra utbildning som är intressant och utvecklande för individen, men för oss som företag har vi inte någon utväxling av att låta certifiera våra injusterade på vent. Kanske beror det på att beställaren tycker att det funkar bra utan certifiering?

– Inte för att det är lättare att injustera ventilation men jag tror att avvikelser får större konsekvenser på vätskesidan än på luftsidan. Det verkar lättare att få välfungerande anläggningar på ventilationssidan.

Läs också:
Så undviker du stora VVC-förluster

SBUF-rapporten utvärderar inte olika injusteringsmetoder eller andra tekniska aspekter av injusteringen.

– Vi har medvetet valt att fokusera på processen och arbetsgången, inte hur injusteringen görs rent tekniskt. Men jag efterfrågar en öppen dialog kring olika injusteringsmetoder framöver. Det finns olika angreppssätt och ibland fungerar vissa sätt bättre beroende på förutsättningarna i byggnaden, säger Mattias Hammarlund.

Ladda ner SBUF-rapporten “Injustering av vätskeburna installationer”.