Tre rör ut för avloppet är smartare än ett

Toaletterna blir extremt vattensnåla, rördimensionerna kan minskas och rören monteras utan risk för bakfall. Fördelarna blir många med tre rör ut för avloppet – för svartvatten, gråvatten och matavfall. I nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är det verklighet.

Det slurpar till och vips försvinner toapappret ner genom det lilla hålet i vakuumtoaletten. Alla som rest med flyg, färja eller tåg vet hur det går till. Skillnaden är att den här toaletten finns i ett nytt bostadshus i Helsingborg.

– Jag tror detta kommer mer i framtiden, både av energi- och miljöskäl. Vår planet behöver det och någon måste börja, säger Per Nilsson, projektledare hos Assemblin med bakgrund som rörmokare.

“Man är inte beroende av om det är trångt i huset, till exempel på grund av ventilationskanaler. Det går att göra övergångar där, något som är omöjligt i traditionella system som då får bakfall.”

Per Nilsson, Assemblin

Så fungerar det:
Nytt sorterande system för matavfall och avloppsvatten

Förändring pågår:
Så blir nya reglerna för avlopp

Han har arbetat med den speciella avloppsinstallationen i sexvåningshuset, med 46 lägenheter, i nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg. För två år sedan flyttade de boende in, och sedan dess är systemet med ”tre rör ut” i drift. Utöver avloppet från toaletten (svartvatten) finns separata rör för gråvatten från dusch, disk och handfat. Malet matavfall skickas ut via det tredje röret.

Det finns flera fördelar med den här typen av system, berättar Per Nilsson. Toaletterna blir extremt vattensnåla, bara en halvliter vatten behövs per spolning. Rördimensionerna för svartvattnet kan hållas nere, det blir 50-ledningar i stället för 110.

– Vi har även avloppsvärmeåtervinning, från gråvattnet, och det fungerar bättre när det inte finns partiklar från toaletter i vattnet, säger han.

En annan fördel är att vakuumrören från toaletterna inte behöver monteras med fall. Svartvattnet förflyttas i stället med hjälp av undertryck via så kallade transportfickor. Systemet ser till att innehållet successivt sugs ner till husets källare och vidare till reningsverket.

– Man är inte beroende av om det är trångt i huset, till exempel på grund av ventilationskanaler. Det går att göra övergångar där, något som är omöjligt i traditionella system som då får bakfall, säger Per Nilsson.

I källarens undercentral är tre rör på väggen tydligt uppmärkta med ”vakuum”, ”gråvatten” och ”matavfall”. I ett hörn står en hög tank med inbyggd pump – en mellanstation för matavfallet innan det skickas vidare.

Ett dovt mullrande ljud hörs när toalettvatten åker förbi inuti vakuumröret i 70 kilometer i timmen. En av de boende i huset, Ulf Malmgren, berättar om några incidenter som uppstod när många var nyinflyttade.

– Någon i grannföreningen spolade ner en golvmopp i toaletten och då blev det förstås stopp. Det hände också att en koppling i vakuumröret började läcka. En kille hade parkerat sin cykel under röret och cykeln fick en helt annan färg, säger Ulf Malmgren.

Även Per Nilsson poängterar att det är viktigt att vakuumsystemet är tätt. Rören måste ha rätt kvalitet – vara släta inuti och tåla undertrycket. Svetsbara plaströr eller gjutjärnsrör passar inte så bra, eftersom det kan bli påbyggnader av material inuti dem. Här i bostadsrättsföreningen Oceankajen används poolplast avsedd för vakuum.

– Vi har också satt klamrar, kopplingsbojar, som håller ihop alla skarvar. Och rörböjarna ska vara mjuka, de är inte 90 grader någonstans, säger han.

Endast inne i lägenheterna, nära toastolarna, kan böjarna vara skarpare. Det är bra att felaktiga saker som eventuellt spolas ner stannar i lägenheten och inte åker vidare i vakuumsystemet.

– För då behöver vi lokalisera stoppet, vilket innebär mer jobb, säger Per Nilsson.

Ulf Malmgren visar runt i sin och hustruns lägenhet på tredje våningen med härlig utsikt över havet. Under diskbänken finns en annan av de speciella lösningarna. I stället för en kompostpåse sitter här en matavfallskvarn där det går att trycka ner allt från potatisskal till mindre köttben. Det surrar och knastrar när Ulf Malmgren pressar ner en skiva knäckebröd i vasken.

– Viktigt att tänka på är att hälla i tillräckligt med vatten när kvarnen körs. Och den klarar inte allt för långa fibrer, från till exempel bananskal, så de får man dela i mindre bitar. Ris kan stoppa upp en del, men annars går det mesta ner, säger han.

Mycket handlar om att lära sig handhavandet. De boende har haft en inlärningsperiod. Numera går det mesta bättre än i början.

– Det viktigaste är nog att man absolut inte får stoppa ner något annat i toaletten än toapapper och det som lämnar kroppen, annars går det åt skogen. Då krävs rörmokarhjälp för åtgärden, säger Ulf Malmgren som även har haft en dialog med tillverkaren om att spolhålet i toan gärna kunde varit lite större, för att förenkla rengöringen.

Mest omtalade utmaningen för det nya avloppet har varit ljudet från vakuumsystemet. När installationen var ny visade mätningar att ljudnivåerna var högre än vad byggreglerna accepterade.

– Ett dilemma var att toalettstolarna konstruerades för holländska VA-system, där man har lägre tryck i ledningarna. Det försvårar för oss i Sverige där vi har högre vattentryck. Åtgärden blev att installera reduceringsventiler, berättar Martin Persson, projektledare hos Riksbyggen.

Erfarenheterna från pionjärprojektet är ändå tillräckligt goda. Riksbyggen som uppfört huset tror att det totalt sett blir färre stopp i avlopp med tre rör ut. Bolaget arbetar med en analys av statistik över detta, där jämförelse görs med konventionella hus. 

Flera bostadshus i Helsingborg kommer att få tre rör ut, och planer på liknande lösningar finns på Gotland.

Föregångare i liten skala:
Därför är utsläppen från naturhus så låga

Är det så här avloppen kommer att se ut i framtiden?

– Ja, vi sorterar ju andra hushållssopor, så varför inte avfall från avlopp? Sedan är det förstås mycket som ska klaffa. Systemet ska passa kommunen och stadsdelen, huset får inte ligga för långt från ett reningsverk, och så vidare, säger Martin Persson.

Ulf Malmgren och frun Elisabeth valde att flytta från sin villa till Oceankajen mest på grund av läget vid havet. Men den cirkulära inriktningen på bostaden var en bonus.

– Det kändes bra för framtiden att flytta till ett hus som inte skitar ner så mycket. Där avloppsavfallet används för att göra biogas och gödningspellets, säger Ulf Malmgren.