Så skiljer sig vattenskadorna åt mellan de nordiska länderna
Hur skiljer sig de nordiska länderna åt när det gäller vattenskador? Vid Lunds tekniska högskola har man samlat in data för att ta reda på det.
Vi delar i mångt och mycket förutsättningar från Finland i öst till Island i väst, med jämförbara klimat och byggnader. Problem med kyla och en gemensam nordisk fäbless för öppna planlösningar som gör att skadorna inte begränsas till bara ett rum. Våra kök har ofta ett flertal vattenanslutna maskiner.
Läs mer om läckor:
”Det är i princip omöjligt att huset ska bli vattenskadat”
Mer om vattenskador:
”Är det smart med golvbrunn i köket?”
Därför har Christian Mattsson, doktorand på avdelningen för installations- och klimatiseringslära vid Lunds tekniska högskola, undersökt hur vattenskadorna liknar varandra och skiljer sig åt mellan de nordiska länderna.
Genom att skicka frågeformulär till personer inom försäkringsbranschen i de respektive nationerna har en bild av hur det ser ut och vartåt trenderna pekar tonat fram.
– Vattenskadorna har ökat i samtliga länder, både i antal och i kostnad. Frågan är om det handlar om att statistiken blivit bättre eller om det är verkliga skador. Det är något vi behöver kolla noggrannare på. Det är också en fråga om vad som är med i statistiken, säger Christian Mattsson, som presenterade sina siffror vid veckans nordiska vattenskadeseminarium i Oslo.
– Rapporteringen skiljer sig åt. Varje land har sitt eget rapporteringssystem som gör att det kan vara svårt att jämföra land och land. Ett förslag hade varit ett mer gemensamt rapporteringssystem där man kan jämföra och ta lärdom av varandra.
med det förbehållet gällande statistiken så går det att se en dyster trend överlag.
– Kostnaderna ökar i alla länder. Skadorna i köken blir allt fler, omfattningen av skador ökar, det blir dyrare per skada.
Den insamlade statistiken visar att Norge ligger överlägset högst i kostnad per invånare och år på grund av vattenläckor med 1011 (svenska) kronor. Sedan kommer Danmark med en kostnad på motsvarande 617 kronor per invånare. På Island kostar läckorna 577 kronor per invånare. I Sverige 375 kronor per person. Finland ligger lägst med 320 kronor per person.
Mer om vattenskador:
”Monteringsanvisningarna river man ofta bara bort och slänger”
Även räknat i antal skador toppar Norge, med hälften så många invånare som Sverige, listan. Även Danmark rapporterar ett större antal än de svenska försäkringskunderna trots att landet är hälften så stort. I Finland är antalet skador minst även om man räknar per capita. Varför är det så?
– Jag har väl inget direkt svar på det utan det får vi diskutera mer framöver. Det kan vara en fråga om rapportering, säger Christian Mattsson.
Vattenskador i NordeN
Sverige: 82 000 skador, kostnad cirka 4 miljarder kronor (estimerat att vara snarare över 10 miljarder per år när självrisk och annat inkluderas). 57 procent av skadorna sker i ledningssystem, 28 procent i utrustning och 15 procent i tätskikt.
Danmark: Rapporterade 125 000 skador år 2020 för 3,6 miljarder kronor.
Norge: 104 000 skador för 5,7 miljarder kronor (enbart ersättning, många andra kostnader saknas).
Finland: 31 000 skador under 2020 till sammanlagd kostnad av 1,7 miljarder.
Island: Offentlig statistik saknas. Uppskattat till 7 000 skador för mellan cirka 190 och 230 miljoner kronor.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen