”Jag vill göra det här riktigt bra för ungarna”
Entreprenören Birger Lundgren driver ett sanitets- och WC-projekt i Kapstaden med målet att förse alla skolor med urinseparerande, snålspolande toaletter. VVS-Forums reporter besökte en av skolorna i Coffee Bay.
BIRGER LUNDGREN VAR på 1990-talet en av grundarna till programvaruföretaget Streamserve, ett företag som växte så att det knakade och som således till kanadensiska företaget Opentext.
När han och familjen av privata skäl flyttade till Sydafrika, fick han upp ögonen för landets gigantiska behov av sanitet. 2018 drog han därför igång det egna företaget Scandinavian Water & Sanitation Project med målet att alla sydafrikanska barn ska få tillgång till spolbara toaletter och tvättställ i skolan. En tuff utmaning i ett land med stor brist på både vatten och el. Lösningen är svensktillverkade, urinseparerande WC och tvättställ med likaledes svensktillverkade och snålspolande blandare.
Familjen, som även inkluderar sambon Gabriella, sonen Bobo och schnauzern Zakk, bor i en villaförort till Kapstaden. När jag är på besök finns ett antal tvättställ i den rymliga hallen. Det är ett av Birger Lundgrens projekt, han monterar strålsamlaren Altered:Nozzlar (också en svensk produkt) på tidsfördröjande delay-blandare till tvättställen som ska finnas bredvid skoltoaletten, eftersom hygien är särskilt viktig för skolflickor som har fått sin mens. Två tredjedelar av de sydafrikanska skolbarnen har i dag ingen möjlighet att tvätta händerna i skolan.
– Vi testade att tvätta händerna i 30 sekunder med time delay-blandaren och Altered:Nozzle och spolade toaletten en gång. Då använde vi mindre än 300 milliliter vatten. Jämför det med en standard-WC som använder nio liter dricksvatten, säger han och tillägger:
– Nio liter dricksvatten för att spola – vilket vansinnigt slöseri! Teknik från 1800-talet kan inte lösa 2000-talets problem.
I landet där fler människor har en mobiltelefon än tillgång till en toalett kör jag på förvånansvärt bra vägar mil efter mil genom enformiga stäpplandskap till vackra gröna kullar vid Transkeis vilda kust. Här på Eastern Cape, vid Coffee Bay, strandade ett skepp fullt med kaffebönor en gång i tiden, därav namnet.
Själva samhället Coffee Bay för tankarna till hobbitarnas by i Sagan om ringen. Skolan är ett runt litet hus på en gräsklädd kulle med utsikt över ett hav med skummande vågor, som lockar hit surfare från hela världen.
Coffee Bay har på alla områden gått igenom en stor samhällsomvandling på kort tid. För bara något decennium sen saknade området elektricitet och rinnande vatten.
På Montessoriförskolan i Coffee Bay, står rektorn, Dawn Brochenin, och en av hennes elever bredvid skolans stolthet – toaletterna.
– Barnen älskar sina nya toaletter. Man kan säga att toaletterna har förändrat skolpersonalens och barnens liv. Tidigare hade vi en äcklig latrin och nu har vi ett ultramodernt badrum, med handfat bredvid toaletten. Det är en helt otrolig utveckling, säger Dawn Brochenin.
Hon berättar att de bara har behövt tömma toalettens låda med fekalierna en gång. Urin leds ner i marken, men planen är att det ska användas till gödsel.
Coffee Bay har på alla områden gått igenom en stor samhällsomvandling på kort tid. För bara något decennium sen saknade området elektricitet och rinnande vatten.
På Montessoriförskolan i Coffee Bay, står rektorn, Dawn Brochenin, och en av hennes elever bredvid skolans stolthet – toaletterna.
– Barnen älskar sina nya toaletter. Man kan säga att toaletterna har förändrat skolpersonalens och barnens liv. Tidigare hade vi en äcklig latrin och nu har vi ett ultramodernt badrum, med handfat bredvid toaletten. Det är en helt otrolig utveckling, säger Dawn Brochenin.
Hon berättar att de bara har behövt tömma toalettens låda med fekalierna en gång. Urinet leds ner i marken, men planen är att det ska användas till gödsel. Avföringen har torkats med hjälp av en fläkt och kan användas till jordförbättring. Cirkulär ekonomi, kallar Birger Lundgren processen.
Tanken är att tjänsten ”Sanitation Ambassadors” ska inrättas, där sanitetsambassadörerna ska transportera avföringen till återvinningscentraler.
Så småningom ska toaletterna i skolan i Coffe Bay kopplas upp mot solceller för att driva den elektrisk fläkten som drar ut fukt och lukt.
Svensk sanitetsforskning håller sig långt framme internationellt sett, säger Annika Nordin, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
Hon forskar bland annat kring teknik för hygienisering av avlopp och har stått för vetenskaplig kunskap vid utvecklandet av Scandinavian Water & Sanitation Projects snålspolande toaletter.
Annika Nordins förhoppning inför framtidens avloppsrening är att vi bättre utnyttjar de resurser som finns i materialet.
Hon ser också ett ökande intresse för urinseparerande toaletter.
– I samband med EU:s visioner om en mer cirkulär ekonomi har forskning om urinseparering fått ett uppsving på senare tid, säger hon och tillägger:
– Om man vill återanvända näring från toalettavfall så är den vettiga strategin att urinsortera, speciellt om det är en torr toalett då man kan minska problem med lukt och lättare behandla avföringen, som potentiellt innehåller smittämnen.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen